Energimyndigheten: Svensk energipersonal måltavlor för främmande makt

Energimyndigheten varnar nu för att personal inom svensk energiinfrastruktur är måltavlor för främmande makt. Rysslands syfte kan vara att kunna slå mot svensk infrastruktur och slåt ut samhällsfunktioner.

Energimyndighetens Mikael Toll och räddningschefen Ida Texell, brandkåren Attunda. Viss belysnings- och exponeringsutmaning i fotot på grund av ljusförhållanden.

DN rapporterar att svensk infrastruktur kartläggs av Ryssland och att Energimyndigheten nu varnar för att svenska tekniker inom energiinfrastruktur är strategiska mål.

Chefen för trygg eneriförsöjning hos Energimyndigheten, Mikael Toll, säger till Dagens Nyheter:

“Många som jobbar på svenska energibolag ser på sig själva som tekniker. Men i det nya säkerhetspolitiska läget ser andra aktörer dessa personer som strategiska måltavlor. […] Anställda, företag och energibranschen som helhet behöver anpassa beteenden och förhållningssätt i anslutning till arbetet för att få upp säkerhetstänkandet. Energisystemen utvecklas ganska snabbt just nu och det är viktigt att inte skapa nya sårbarheter. Smarta elnät är exempelvis inte så smarta om de inte samtidigt är robusta.”

Med måltavla avses främst att personalen kan vara måltavlor för spionage och inhämtning via olika metoder. Det ska inte uppfattas som att de är mjuka mål vid ett angrepp mot Sverige.

Svensk infrastruktur är lika sårbar som alla andra länders. Samtidigt finns det beredskap med förstärkningsresurser vid kriser. T ex personalförsörjer den frivilliga försvarsorganisationen Bilkåren det svenska stamnätbolaget Svenska Kraftnät med bandvagnsförare, som kan ta sig ut i oländig terräng och resa tillfälliga stolpar om dessa kollapsat eller knäckts.

Det är inte möjligt att skydda tusentals kilometer med infrastruktur, utan skyddet behöver vara reaktivt i form av att man snabbt kan åtgärda driftsstörningar, samt en proaktiv patrullering och bevakning av vissa exponerade knutpunkter vid höjd beredskap. Vi kan dock räkna med att svensk infrastruktur angrips i ett skymningsläge och kommer drabbas av driftsstörningar. Att vara linjetekniker är i praktiken att vara en mycket viktig kugge i svenskt totalförsvar, och som sådana övas de i praktiken kontinuerligt vid främst väderrelaterade driftsstörningar.

Forna tiders driftvärn, dvs att linjemontörerna och annan personal vid t ex vattenförsörjning, väg och järnväg hade tillgång till beväpning vid mobilisering finns dock inte kvar. Att återinföra driftvärnet är en relativt billig åtgärd, som avsevärt höjer tröskeln för en angripare som utnyttjar assymetriska metoder (=sabotage). Kostnaden för samhället blir inköp (eller överföring från försvaret när dessa skaffar nya) av automatkarbiner, förvaring av dessa, utbildning, samt någon form av reglerad träning per år för driftvärnspersonalen.

Notera att det knappast är realistiskt att driftvärnet ska kunna nedkämpa VDV Spetsnaz eller GRU Spetsnaz, men med beväpning vid höjd beredskap (termen för högsta beredskap i Sverige, när vi går över i krigsläge) kommer tröskeln för assymetriska angrepp mot infrastrukturen att höjas rejält.

Ska svenskt totalförsvar återupprättas är driftvärn en naturlig del av detta.