MÖP-måndagfoton: Befolkningsskyddsrum i villa

Dags för MÖP-måndag igen, men denna gång får det bli med fokus på civilförsvaret och det sk befolkningsskyddet i form av skyddsrum. Bloggen har besökt ett skyddsrum i en villakällare i ett villaområde från 1984.

Skylt vid dörren in i skyddsrummet från själva villan.

1983 skulle ett villaområde uppföras i en stad någonstans i Sverige. Med ett flertal mycket intressanta mål för en angripare fanns det krav på att befolkningsskyddsrum skulle uppföras om det alls skulle byggas villor. 60 personer skulle kunna inrymmas i villaområdets skyddsrum, som i slutändan blev 54 m2 i en villa med källare.

Antalet villor i det dåvarande området är drygt 20, så normen verkar ha legat på tre skyddsbehövande per villa. Rimligtvis tänkte man sig familjer om två vuxna och två barn, där fadern förstås var mobiliserad, vilket gör att det blir tre skyddsbehövande per villa. Idag blir motsvarande behov således större, när så få är krigsplacerade.

Vid faktisk skyddsrumsdrift får inte dörren in till villan användas. Dels saknar den gasfång, och dels är dörren inte konstruerad för att gå att öppna om huset rasar samman…

Idag används skyddsrummet som förråd, men bloggens bedömning är att det inte är något som helst problem att på länsstyrelsens beslut om att skyddsrum ska iordningsställas färdigställa skyddsrummet på stipulerade 48 timmar. Detta förutsätter dock att grannarna är intresserade av att hjälpa till med iordningsställandet.

Cirka 15 m2 av skyddsrummet går idag åt till utrustningen, som inkluderar insatser för fönstren, som ska monteras ner och sättas igen med betongblock, och sedan grävas för på utsidan, torrtoaletter, handdrivet och eldrivet luftfilter, och ett gasfång till den yttre entrén.

… vilket den andra yttre skyddsrumsdörren är. Även om huset faller ihop kommer denna dörr gå att öppna på grund av den skyddade stötvågsfickan utanför.

Även om varje person i skyddsrummet alltså får ca 0.9 m2 per person, så försvinner yta från detta till t ex luftfiltret och dess manuelle operatör, toaletterna mm. Se även tidigare inlägg om dokusåpan Skyddsrummet.

Tillverkare av dörren in till villan är Dahlstedt-Johansson. Året var 1984.

Dörren in till villan.

En telefon kan kopplas in så räddningspersonal kan kommunicera med personerna i skyddsrummet.

Metallister för montering av gasfånget.

Bult i vägg, avsedd för någon funktion till toaletterna, som ska vara placerade under denna bult.

Skyddsrummet inspekterades senast för ca 15 år sedan och kan väl generellt anses vara i gott skick. Huruvida grannskapet vill knö in sig på sina 0.9 m2 vardera är en annan fråga. Så länge det inte handlar om några direktträffar mot villaområdet – som ligger ca 500 m från närmaste konventionella mål, bör övriga hus i området klara sig utmärkt med sina egna källare. 

Vid kärnvapeninsats mot en av de tänkbara kärnvapenmålen i staden (150 kt markbrisad) hamnar dock villaområdet inom 5 psi övertryck och de flesta villor i grannskapet kommer då kollapsa, vilket gör att övriga källare kanske kommer uppleva en utmaning med källartaket eller att huset faller ihop över källaren. Behovet av skyddsrum var reellt 1983, men med dagens precision på konventionella kryssningsrobotar kan man uppnå önskad effekt utan att behöva sätta in kärnvapen mot åtminstone tre av de tidigare kärnvapenmålen i staden. Kvarvarande tänkbart kärnvapenmål ligger för långt bort för 5 psi vid 150 kt kryssningsrobot.

Själva villan kostade cirka 600 000 kronor att bygga 1984, och bidraget för skyddsrummet låg på 250 000 kronor, vilket kan sägas betalade för hela källaren och markarbetet för huset. Tomtpris och administrativa bygglovskostander etc tillkom, för ett totalpris på cirka en miljon kronor i dåtidens penningvärde. Idag 33 år senare är villans värdering enligt Booli knappt 4 MSEK.