Efter tidigare uppmärksammade prognoser om hur mycket mindre skatteintäkter staten kommer få framöver på grund av skenande ränteavdrag har nu finansminister Magdalena Andersson (s) uttalat stöd för en skattehöjning via sänkt ränteavdrag, och menar att allt fler partier stöder detta. För sosseriet kommer inte våga genomföra denna skattehöjning ensamma.
Ränteavdraget kommer framöver skena och minska statens skatteintäkter med runt 40 miljarder. Det ser nu allt mer ut som att ränteavdraget därför kommer avskaffas och skatten därmed höjas för personer med lån.
“Finansminister Magdalena Anderssons uttalande i veckan kom efter att allt fler riksdagspartier ställt sig bakom en justering nedåt. Kristdemokraterna och Centerpartiet vill se en långsam utfasning på 20–30 år, medan Liberalerna under en tioårsperiod vill trappa ned avdraget från 30 till 20 procent. Också Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har ställt sig bakom en utfasning av avdraget.”
Kombinationen av högre räntor och allt större lån borgar alltså för minskade skatteintäkter, och degen måste in. Att ensamma i regering avskaffa ränteavdraget, eller ens fasa ut det, är förstås omöjligt under ett valår. Att ens diskutera det beror på att det nu finns en sannolik riksdagsmajoritet bakom någon form av avskaffande. Det är nu egentligen bara Moderaterna som ser ränteavdraget som en skattesänkning och inte en kostnad.
Så ränteavdraget ryker i någon form framöver. Att det kommer skiftas mot t ex kraftigt höjt grundavdrag är förstås otänkbart. I slutändan handlar det om att staten måste ha in sin skatt och inget annat.
ESO har nyligen föreslagit ett återinförande av full fastighetsbeskattning, inklusive på bostadsrättsinnehav, samt avskaffande av just ränteavdraget. Allt mer pekar i denna riktning och det är bara att förbereda sig.
69 kommentarer
ESOs modell är lååångt borta politiskt. Alla partier pratar om en så långsam nertrappning av ränteavdraget att det är löjligt.
Skulle tro att det kommer kombineras med ett sänkt tak ,säg 50 000.
Ja varför skulle man göra det enda vettiga och minska utgifterna? Finns ju en oherrans massa "satsningar" som bara förstör och skapar en massa elände, men dem kan man ju inte ta bort, hur skulle det se ut?
Det mest intressanta är ju HUR det ser ut i andra jämförbara länder.. Norge, Finland, DK, NL, DE, AT, CH
De har väl lägre avdragsmöjligheter för räntan men samtidigt andra regler för vinsten man gör när man säljer.
https://www.villaagarna.se/Global/Dokument/Utredningar/2011/Internationell%20j%C3%A4mf%C3%B6relse%20av%20fastighetsskatter.pdf
Sidan 10.
Norge, Finland, Danmark och Tyskland har INGA skatter när man säljer en bostad med vinst.
Oavsett vad andra gör – nu är det väl ett gyllene tillfälle att minska det orättvisa ränteavdraget – räntan har ju aldrig varit lägre så "smärtan" blir inte så kännbar.
Äger du inte din bostad , har en hög hyra kan du få bostadsbidrag…
Är inte det också "orättvist" gentemot de som äger sin bostad men som också har höga kostnader för sitt boende …
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/VcgxDsIwDADAtzB4ThAbW4X4ACxVl8ghbjFNncgx4fvtynjnJje6SbDzgsZFMB8ef6_tWtHecL4M4G9FjMSe9_CgVos07gS-Kne0StrAz0UxJ1LwsTTD1CInxQW8fqPyGv42RFSZceP8IXV1HU47Ig2pIQ!!/
Bengt: läser du länken så står det att man även kan få bostadsbidrag om man äger sitt boende. Så vad är det som är så orättvist här? Möjligen att de som äger även får göra avdrag för sitt boende…
.. en rent teoretisk "möjlighet" som med största sannolikhet aldrig använts.. 😉
Det används ju av till exempel ensamstående föräldrar (oftast mödrar) oavsett upplåtelsetyp — men visst, HR dominerar pga hushållens lägre inkomster i snitt i den boendeformen.
Det är inte höga kostnader som gör att man får bostadsbidrag, utan låga inkomster.
Som sagt – orättvsorna verkar vara att låginkomsttagare får bidrag som inte höginkomsttagare får och de som äger sin bostad får skatteavdrag som de som hyr inte får.
Frågan är bara vilken av orättvisorna du vänder dig mot. Det verkar vara den förstnämnda snarare än den sistnämnda…
Samt att FI föreslår ett bolånetak på 4.5 av hushållets årsinkomst för stunden eller snarare ett högre amorteringskrav om man når över gränsen. Blir rätt höga kostnadsökningar men det går inte att kompensera med skattesänkningar eftersom då skulle pengarna användas till bostaden….
@Sjunkbomben: Det är väl precis det dom vill.
Samtidigt poängterar både M och S att man ska kompensera ränteavdraget med sänkta inkomstskatter och det går väl antagligen snabbare att sänka inkomstskatterna än vad det kommer ta att sänka ränteavdraget. Återigen gynnar det skuldsättning då folk med lån tjänar på att inkomsterna netto ökar och fler kan efterfråga deras bostäder.
Kommer de ta bort avdraget eller införa en slags omvänd progressiv skatt?
Redan idag har vi ju 30% avdrag upp till 100.000 kr och sedan 21% för belopp över 100.000?
Varför inte sänka avdraget progressivt?
0-50.000 kr – 30% avdrag.
50.000 till 100.000 kr – 20% avdrag.
100.000 kr till 150.000 kr – 10% avdrag.
Över 150.000 – 0%.
De med hög inkomst tjänar ju redan idag på ränteavdraget (likaså på avdrag för resor till och från jobbet) då avdraget sänker den beskattningsbara inkomsten.
Kommer avdraget BARA att drabba egnahemsägares huslån eller kommer dte också att innefatta olika företag(skontruktioner) och deras lån?
(S) har ju haft som "princip" att gynna (stor)företag och missgynna småföretag och privatpersoner att bygga upp egna "förmögenheter"…
Det sannolika är att det blir som 1981/82 och 1990/91 och en blocköverskridande skattereform. Det är hög tid och kanske ett bra läge att få med sig en bred majoritet på detta.
Det kan bli sänkt skatt på arbete, utfasade ränteavdrag och höjda kapitalskatter i en sådan mix. Rätt bra läge nu att försöka sig på något sådant, det var länge sedan sist. Det är för många undantag i skattesystemet nu.
Som vanligt kommer (s) propsa på oförändrat totalt skattetryck, medan borgarna vill ha sänkt skattetryck. Tidigare (1981/82 och 1989/90) har Moderaterna hoppat av eftersom de inte fått igenom sina skattesänkningar, så då gjorde man upp med Folkpartiet istället. Något liknande skulle kunna hända nu också.
Idag finns dock SD att ta med i beräkningen… 😉
https://youtu.be/oBdKuUhA8s8?t=8
Ja, men vad ska SD göra? De kommer rösta på det förslag de tycker bäst om oavsett. Kan bli en S+L+C+MP-mix eller nåt sånt. S vill hellre göra upp med "mitten" än med vänsterpartiet i skattepolitiken.
Att det skulle bli ensidiga skattehöjningar är inte troligt. Nån sorts kompensation för ränteavdragen kommer det bli. Hade varit bra om man gått mot ett "plattare" skattesystem men det finns nog tyvärr inte på kartan.
Fr.f.a L o C måste MYCKET NOGA tänka sig för innan de "frotterar" sig alltför mycket med S… Risken är STOR att de utplånar sig själva…
Även för S o M är numera SD en faktor att räkna med och jag skulle INTE bli förvånad om SD får 22-26% i nästa års val bara knappt distanserade med någon enstaka %-enhet av S
Ja, se hur bra det gick för M när man sakta försökte öka sin SD-acceptans…
Det man inte får glömma är att många borgerliga väljare starkt ogillar SD. Finns en gammal intressant undersökning om vilka partier som är mest ogillade, SD vinner överlägset hos de flesta andra partiers väljare. Det spelar roll för framtida möjliga samarbeten.
Ja, det var nog "enklare" förr när de "styrande" kunde hänvisa till en artikel i exv. Aftonbladet och därmed var saken klar.. 😉
Idag har de flesta tillgång till betydligt fler , även utländska medier och regler och kan därmed göra jämförelser…
Ja, vi kan ju se hur tyskarna behandlar AfD och vänsterpartiet som exempel och dra lärdom. Något sådant borde tilltala en majoritet i Sverige också.
Ja, och hur det gick när Honecker & Co slog dövörat till vet vi ju.. 😉
Du jämför de svenska riksdagspartierna med östtysklands diktatur?
Du verkar extremt fokuserad på att jämföra Sverige med Nordkorea, Venezuela och forna öst. Varför det?
Även i f.d DDR så fanns det en "opposition".. Det fanns "öst-CDU", "öst-FDP" etc. varför det "på pappret" var en fjullfädrad demokrati!
I praktiken var det dock bara ett parti som bestämde och de andra i "oppositionen" var nickedockor.. 😉
I Sverige har vi ju haft "DÖ" vilket inneburit att "oppositionen" bakbundit sig självt och lovat att följa det (S)tatsbärande pariets "dekret".
Sedan kan vi börja diskutera om skolan, bostadsbyggnadsprogrammet mm och se! LIKHETERNA är större än skillnaderna ! 😉
* http://skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan
* https://www.svd.se/svenska-skolan-skulle-forbereda-socialismen
Annars är ju DPRK, Kuba, Venezuela etc. "goda förebilder".. Eller ?
Snacka om att överdriva. (S) har alltid tvingats samarbeta både till höger och (tyvärr) till vänster för att få igenom sin politik, samma sak har gällt de flesta regeringar i modern tid. Även regeringen Bildt fick samarbeta med sossarna om krispaketen. Ett undantag är Reinfeldt-regeringen 2006-2010 som fick köra på som en ren majoritetsregering.
Tja, vad sägs om skillnaderna vad gäller privat företagsamhet, yttrandefrihet (se gärna "Das Leben der Anderen"), rörelsefrihet (muren…), och så vidare? Bara det att vi diskuterar hur mycket pengar vi ska köpa Climeon-aktier för på en blogg utan att staten på något sätt blandar sig i är fullständigt otänkbart i ett samhälle av östtysklands eller Nordkoreas typ. Alltid ska det vevas massa överdrifter om hur Sverige är en millimeter från att bli ett kommunistiskt helveteshål. Tröttsamt.
Apropå just YTTRANDEFRIHETEN inom den verksamhet som ju särskilt "hyllar" denna och håller dess fana högt (eller?) … 😉
"..I en Facebook-debatt där Ann Heberlein berättade att hon sagt upp sig beskriver hon den akademiska världen, särskilt humaniora och teologi, som ”en ankdamm där bara ankor med vänstersympatier får plats”.
…
– Nej, men både forskning och undervisning är hårt styrt på olika sätt på universitetet. Många perspektiv ska beaktas när man väljer kurslitteratur och skriver kursplaner. Än ska intersektionalitet in, än genusperspektiv. Dessutom går oerhört mycket tid till administration. Som forskare tycker jag det är tråkigt, säger Ann Heberlein.
…"
https://www.sydsvenskan.se/2017-10-03/ann-heberlein-lamnar-lunds-universitet
Ja det var ju verkligen samma sak som förtrycket i östtyskland.
Styrningsmekanismerna är demsamma!
Officiellt kunde man diskutera, ifrågasätta och kritisera men detta ledde (ofelbart) till utfrysning, minskade anslag/resurser, förstörd karriär , tillbakaflyttning i kön till ny lgh och Trabant mm
Det enda som skulle få övertecknad att acceptera ett avskaffande av ränteavdragen för huslån är ett komparativt avskaffande av reavinstskatten, den s.k "flyttskatten".
Dessa "vinstpengar" skulle istället kunna användas för att bygga nya bostäder eller investeras i bostadsobligationer för byggande av bostäder.
På så sätt uppnår man en sund balans mellan tillgång och efterfrågan och fastighetspriserna rusar heller inte i höjden i en spekulationsbubbla!
Vill man vara extra grym så tar man bort ränteavdragen och säger att om man säljer sitt hus om 2 år så behöver man inte skatta på vinsten – dvs bor man i huset i mer än 2 år så beskattas man inte vid en försäljning och klockan börjar NU!
Det skulle inte dyka upp många hus på marknaden och nybyggnationen skulle stimuleras.
Jag vill nog påpeka att ett avskaffande av ränteavdraget utan att man gör något åt flyttskatten ytterligare kommer förstärka inlåsningseffekten flyttskatten utgör.
Särskilt obelånade äldre får ännu mindre incitament att flytta iom att flyttskatten blir så pass hög att många tvingas låna för att köpa något mindre anpassat boende, eller betala ränta på flyttskatten.
Jag behöver inte gå längre än till mina egna föräldrar och deras grannar/vänner/bekanta för att se att matematiken genast blir sämre.
Jepp, det är en rimlig analys. Något i stil med nedanstående kan tänkas ingå i en skattereform:
* Ränteavdrag ner
* Kapitalskatt på boende ner
* Inkomstskatt ner
* Kapitalskatt på finansiellt kapital upp (tyvärr sannolikt för att finansiera ovanstående och politiskt populärt)
* Fastighetsskatt upp (man kan alltid hoppas, dock politiskt impopulärt)
Det jäser säkert hos vänstern att finansiellt kapital beskattas "för lågt", och det kommer man sorgligt nog säkert försöka gå till val på ("minska klyftorna"). Det vore bättre att höja fastighetsskatten istället eller ha en enhetlig moms.
Det vore kortsiktigt (men inte därför osannolikt) om (S) fasar ut ränteavdraget bara för att få in stålar.
Det är många komponenter som kan och bör diskuteras utifrån ett större perspektiv. ränteavdrag – ROT avdrag – fastighetsavgift/skatt – inkomstskatt osv. Vad kostar/ger de, vem gynnar/missgynnar de osv. Tar man inte med dessa aspekter och har en mkt detaljerad kalkyl för hur de samverkar samt en politisk idé om varför de finns, bör man nog hålla fingret borta från reformavtryckaren.
Var inte oroliga. Stefan Ingves har lovat att hålla liv i fastighetsbubblan till varje pris.
.. glöm heller inte Nacka Kommun !! ;-9
Det betvivlar jag inte. Han är inte ensam. Han har många stödorganisationer: Stat, Kommuner, Banker, Byggföretag o.s.v.
Detta slår ju in en kil både mellan "Alliansen" minus M och samtidigt mellan SD och M. Då spelar det mindre roll om det är impopulärt.
Landet Sverige ligger väldigt illa till inför framtiden. Den ena parten, hushållen, är belånade upp över taknocken och kan i princip inte öka lånebördan ytterligare. Den andra parten, staten, har stort belåningsutrymme kvar, vilket kommer att behövas, inför de integrationsutmaningar landet står inför. När lpgkonjunkturen kommer (någon som minns det ekonomiska begreppet) läggs en våt filt över Sveriges ekonomi i form av sänkt börs och sänkta bopriser. Effekten blir naturligtvis att hushållen dramatiskt minskar sin konsumtion och vi kan kyssa alla stjärnkrogar i huvudstaden adjö…Det behövs ingen bokrasch, det räcker med en prisjustering nedåt på 10-15% för att alla inflyttade karriärister ska sätta latten i vrångstrupen och dra ner sin konsumtion. När detta händer är vi inne i en mycket farlig spiral nedåt som riskerar att placera Sverige på samma nivå som Grekland. Vänta och se. Inget kommer att vara sig likt…
Sverige ett nytt Grekland? Mycket ska man höra innan öronen trillar av…
Du tror alltså att vi får en lågkonjunktur värre än 90-talskrisen?
Ge det 15-30 år, så absolut. Skulderna hos hushållen samt den kommande skenande statsskulden kommer att kväva vår ekonomi. En lång negativ spiral som bara leder nedåt…
Jag är lite skeptisk. Hushållen sparar också en hel del pengar nu för tiden så helt illa är läget inte. Mycket bättre än slutet på 80-talet, till exempel.
Hushållen sparar…?? Du måste väl ändå hålla med om att ledorden de senaste 20 åren har varit "spendera och konsumera"..? Så länge man haft bostaden som bankomat har det fungerat. När sättningen/nedgången/kraschen kommer är festen över…for good.
…och Ingves låter minusräntan fortsätta råda, trots att vi har "en väldigt skjuts" i ekonomin och Magda pladdrar om "allt vi nu har råd med"…varför tror du att man inte vågar höja räntan..? Vi är så långt in i återvändsgränden att det inte finns någon väg ut. Och Ingves vet det….
Ja, hushållen sparar.
Se "Hushållens ekonomi och sparande".
1988: -3,6%
1989: -2,5%
1990: +0,8% (kris startar och sparandet ökat)
…
2014: +16,6%
2015: +15,0%
2016: +15,7%
Sparandet har trendmässigt ökat de senaste 20 åren, detta oavsett hur man väljer att mäta sparande (i princip "ska man ta med tjänstepensioner och nya bostäder eller inte").
Kan nog vara bra att påtala att värderingsökning på börsen och i bostadsrätter räknas som sparande, även om man inte stoppar in ett öre på börsen eller i bostadsrätter. Med stigande bostadsrättspriser och stigande börs, så ökar hushållens sparande automatiskt. Därtill räknas arbetsgivarnas pensionsavsättningar som "hushållens sparande".
Har bloggat om det där en del, och "sparande i form av pengar man själv stoppar in i sparande" är inte alls så högt som det verkar.
Lars, nej, så är det inte. Värdeökning på börsen och bostadsrätter räknas inte som sparande. Du ser ju till exempel i kurvan att sparandet var betydligt högre 2008 jämfört med 2006 och 2007, vilket inte hade varit fallet om värdeökningar hade räknats in.
Däremot pensionsavsättningar, absolut. Det är ju riktiga pengar som en gång kommer att betalas ut.
Det du menar i "sparande i form av pengar man själv stoppar in i sparande" är det som sidan jag länkar till kallar "finansiell sparkvot" (fast man får dra bort bostadsrätterna för att få faktisk privat sparande i bankkonto, räntepapper och aktier). Den siffran är inte jättehög, dock positiv till skillnad från hur läget var i slutet på 80-talet.
Jo, men Joakim, du påvisar ju "total sparkvot". Lars har rätt i att hushållens sparande inte är i närheten av de siffrorna du lade fram när man exkluderar börs och fastigheter…
Unknown: Ja, övriga sparkvoter finns på sidan. Du skrev ju själv en hint om att de senaste tjugo åren har mantrat varit att låna och konsumera, inte spara, vilket man lätt luras att tro om man bara läser domedagsprofetier. Men det stämmer alltså inte med fakta.
En liten tabell gör det kanske tydligare:
1997:
Total sparkvot: 2,7%
Sparkvot exklusive tjänstepensioner och PP: -3,9%
Finansiell sparkvot: -5,1%
2007:
Total sparkvot: 9,4%
Sparkvot exklusive tjänstepensioner och PP: 0,6%
Finansiell sparkvot: -3,7%
2016:
Total sparkvot: 15,7%
Sparkvot exklusive tjänstepensioner och PP: 8,4%
Finansiell sparkvot: 4,6%
Hur man än räknar, så sparar hushållen mer idag än för tio år sedan. Det hände alldeles särskilt något omkring finanskrisen som höjde det totala sparandet till en hög nivå.
Dessutom, att köpa en fastighet eller bostadsrätt är i allra högsta grad ett sparande (så kallat "reellt sparande") och inte konsumtion. Underhållet, avgiften, mm är dock förstås i allra högsta grad konsumtion och räknas som sådan.
Så även om hushållens sparande om man låtsas som att man inte köper fastigheter, sparar till sin pension eller köper bostadsrätter är rätt så lågt, så är det ändå betydligt högre än förr i tiden — vi får egentligen gå tillbaka till 60-talet för att hitta lika högt sparande.
Man kan också argumentera för att de allt mer ökande tjänstepensionerna borde göra att hushållen sparar mindre pengar privat, men man har agerat precis tvärtom och sparat mer pengar privat. En möjlig tolkning är att man vet att dagens räntor är låga, och att man därför har mer sparpengar än 1997 för att kompensera för kommande utgiftsökningar.
Du har fel Jocke, vilka rapporter läser du? Kan lova dig att det inte är många som sparar 10-15 % av sin nettolön, ingen jag känner och jag jobbar med rätt välutbildat folk om vi säger så. De flesta har svårt att lägga undan 500 kr och då och då gråter någon ut i fikarummet att deras pension inte kommer räcka för den kanske bara blir halva slutlönen…
Se källa ovan. Siffrorna är från grunden från SCB.
Jag har motsatt uppfattning från mitt fikasällskap, läget ser bra ut och har blivit bättre de senaste tio åren. Så dina och mina fikakamraters berättelser är just bara berättelser, medan statistiken talar sitt tydliga språk.
… och om man läser kommentarerna och länken noggrannt, så framkommer det att det inte handlar om att genomsnittet sparar 15,7% rakt in på konto, utan där ingår både reellt sparande (småhus etc) och pensionssparande via tjänstepensioner och PPM.
Det jag ville visa var framför allt trenden, som gått mot att hushållen ökat sitt sparande. De som haft arbeten har fått högre löner och lägre skatter de senaste tjugo åren, och statistiken visar att man faktiskt inte konsumerat upp alltihop, och särskilt efter finanskrisen höjdes "osäkerhetssparandet" ganska mycket.
På mitt jobb sparar dom äldre som är skuldfria och äger fastigheter i utlandet. Dom unga jag känner sparar inte eftersom dom anser att det är onödigt då det räcker med att bostadsrätten går upp i värde år efter år. "Om 30 år när jag går i pension är jag mångmiljonär när jag säljer min bostad och flyttar utomlands" brukar dom säga.
Enligt SCB minska sparandet, citerar: "Hushållens finansiella sparande, nysparandet minus skuldökningen, var 46 miljarder kronor andra kvartalet 2017. Det är lägre än motsvarande kvartal under de sex senaste åren."
Bengt, det stämmer. Likväl är det högre sparande än för 20 år sen vilket var mitt argument till "Unknown". Trenden på årsbasis har varit tydlig.
Sedan ska man komma ihåg att "Sparbarometern" inte innehåller så kallat "realt sparande", det vill säga sparande i småhus mm. Men visst, det sparas marginellt i finansiella tillgångar inkl bostadsrätter idag än 2016, dock mer än tex 2010/2011. Ser man i ett lite längre tidsperspektiv har hushållens totala sparande ökat.
Problemet nu är att den tärande delen av ekonomin (finanssektorn) tar mer och mer pengar från realekonomin. Att i ett sådant läge ytterligre dränera samhället på pengar kommer bara att accelerera sönderfallet.
Det här kommer inte sluta väl. Skall vi inte börja titta på modeller som ger oss sänkta skatter istället för höjda. Tills målet 50% är uppnått. 50 % skatt på inkomst för en "normalkonsument" är rimligt, inklusive skatter på konsumtion såsom moms, drivmedel och elskatt.
Låt se:
-Skuldkvotstak
-Sänkt ränteavdrag
-Låga löneökningar
-Stigande räntor
Do the math!
-Skuldkvotstak = Ja men inflation kommer innebära högre bruttolöner snart
-Sänkt ränteavdrag = Kanske om dom vågar. Över en 30 årsperiod.¨
-Låga löneökningar = Tror jag inte på. Dom flesta får mer än >2% per år
-Stigande räntor = 1-2% på 10 år för att sedan falla tillbaka
Do the match 🙂
Låga REALlöneökningar=korrekt. Nytt avtal med ST; 6.5% över tre år! = reallönkning på 0-0,5 % om KPI(F) håller sig kring 2%, annars minskad köpkraft.
Nån som sett något om skogsfastigheter kommer att omfattas av en ev. fastighetsskatt?
Om du bygger en koja i ett träd så omfattas du av fastighetsskatt.
Rekommenderad läsning:
http://fastighetstidningen.se/nar-staden-slocknar/
Man skulle kunna tänka sig ett tak på ränteavdraget på 1.5 Mkr i total summa. Man får ränteavdrag upp till den nivån och allt över det är det 0% i ränteavdrag. Då håller man dom fattiga och lågavlönande under armarna medans man straffar dom rika. Klassisk socialdemokratisk politik.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nästan komiskt att se denna när det diskuteras hurvida hushållen ökat sin förmögenhet eller inte..
https://www.youtube.com/watch?v=LfascZSTU4o&feature=youtu.be&t=48s