MÖP-måndag: Detaljerna om försvarsmaktsövningen Aurora

Tillägg: Den Kremlstödjande sajten “alliansfriheten” länkar till denna blogg och ljuger om att Sverige skulle vara alliansfritt. Personerna bakom “alliansfriheten” ägnar sig åt medveten desinformation och lögner i syfte att stödja diktaturen i Kreml.

 Sverige är inte alliansfritt och inte heller neutralt, då vi är militärt allierade med övriga EU-länder. Den socialdemokratiska regeringen har i handling ratificerat den militära alliansen genom att ge militärt stöd till Frankrike efter de begärde stöd enligt Lissabonfördraget 42.7 efter de sk Parisdåden. “Alliansfriheten”-sajten drivs av vapenvägrare, som vägrat försvara svensk demokrati och som nu öppet går diktaturen i Kremls ärenden. Den svenska “fredsrörelsen” har sedan åtminstone 70-talet varit finansierad av Kreml och har inte svensk demokrati, frihet, välstånd och välgång i främsta rummet, utan är diktaturens kreatur.

Den stora försvarsmaktsövningen Aurora pågår 18:e till ca 28:e september. I slutfasen består den i kustförsvar av svensk kust i riktning österut. Nedan följer alla idag kända detaljer om övningen, inklusive att USA och Finland kommer agerande angripande B-styrka tillsammans med vissa svenska elitförband, samt vad deltagande svenskt hemvärns uppgifter främst blir. Det går också att dra slutsatser kring svensk försvarsplanering, inklusive stöd till våra allierade grannländer i EU, och vilka förband som i första hand kan bli aktuella för detta, eller åtminstone är prioriterade.

Generalerna Svensson, C PROD, Engelbrektson chefen armén, Hodges, chef amerikanska armén i Europa, under Försvarsmaktens genomgång av Aurora ombord på HMS Carlskrona på Almedalsveckan.

Försvarsmaktsövningen Aurora (eller FMÖ 17) är en milstolpe i utvecklingen av Försvarsmaktens operativa förmåga, och ett kvitto samt lägesbild på hur de senaste årens återtagande av svensk försvarsförmåga ser ut. Förutom att hela Försvarsmaktens alla kontinuerligt tjänstgörande förband och vapenslag kommer delta i samma övning, så övar man nu också att kunna ge och ta emot militärt stöd. Vi är trots allt via Lissabonfördraget allierade med övriga EU-länder, och inte längre vare sig neutrala eller alliansfria, samt har ett nära samarbete med bland annat demokratierna Norge och USA.

Övningen ger alltså en ganska realistisk bild av moment som kan genomföras om det utbryter en skarp konflikt i vårt närområde runt Östersjön.

Scenariot är att A-land hamnar i en konflikt med B-land och genomför ett begränsat strategiskt  överfall mot Sverige för att skära av B-lands möjligheter till förstärkningar över Östersjön. Det sägs naturligtvis inte, men A-land skulle i verkligheten vara Ryssland, och B-land skulle vara ett eller flera av Baltstaterna, men låtsas i övningen förläggas i Karelen. För övningen är det i sig inte relevant, men den sk B-styrkan, som spelar A-land är i mycket sammansatt för att spegla de trupper som skulle delta i ett begränsat ryskt anfall mot Sverige, inklusive t ex attackhelikoptrar, luftlandsättningsförband, spanings- och elitförband,  UAV:er, motoriserat skytte och tyngre mekförband. 

Övergripande scenariot.

Övningen är alltså en försvarsövning, där Sverige tillsammans med andra försvarar svenskt territorium. Utländskt deltagande sker dock främst som A-lands B-styrka, men kommer där samöva med främst svenska elitförband. I tidigare övningar tillsammans med andra länders markförband har vi deltagit i samma övning, men nu kommer vi alltså öva svenskt försvar tillsammans. Detta är en väsentlig skillnad och kan jämföras med att vi tidigare ibland suttit i samma klassrum, men nu ska vi delta i samma grupparbete, om man vill dumma ner det till grundskolenivå.

Övningen har fyra steg.

Initialt handlar det om förberedelser och intransport av förband från utlandet. Detta sker under fredsmässiga former, eller som en del i ett övat skymningsläge. Utländska franska och amerikanska förband anländer via Göteborg.

Svenskt hemvärn kommer enligt mycket trovärdiga uppgifter bekräftade från flera håll att främst delta i skarp roll, och kommer som skyddvakter skydda anläggningar och transporter på riktigt. Bland annat kommer man bevaka och skydda franskt och amerikanskt luftvärn, hamnar och flygplatser. Förtydligande: Detta gäller inte alla hemvärnsförband. En del kommer få öva också.

Till skillnad mot övriga försvaret är antalet dagar hemvärnet kan tjänstgöra obligatoriskt utan regeringsbeslut om hemvärnsberedskap begränsat. Flera hemvärnsförband kommer därför att delta som ett led i sin obligatoriska krigsförbandsövning, men i skarp roll som skyddsvakter. Det kan också finnas frivilligt deltagande, men det kan inte garantera hela förband. Beskedet till många hemvärnsmän, men långt ifrån alla, blir alltså att man inte kommer få öva krig, utan att man kommer bevaka transporter, utrustning och avspärrningar. Detta då det i dagens säkerhetspolitiska läge finns flera hotbilder, inklusive underrättelseinhämtning, rent kriminella stöldförsök och försök att under täckmanteln “fredsrörelsen” störa övningen och med det återtagande av svensk försvarsförmåga. Skyddsvaktsuppgiften är därför mycket viktig, om än kanske trist. Förhoppningsvis kan inkallat hemvärn även genomföra en del egna enklare fristående övningar – ej egentligen en del av Aurora – men för många kommer det mest handla om skarpa uppgifter. I vissa faktiska övningsmoment i Aurora kan även det hemvärn som agerar skyddsvakter delta, men detta är alltid under begränsad tid på grund av de få obligatoriska dagarna.

Allmänheten bör alltså vara medvetna om att hemvärn utan lösskjutningsanordningar mycket väl kan vara skarpt beväpnade och bör lyda deras uppmaningar. Hemvärnet bör i så fall vara uppmärkta med skyddsvaktsbindlar och många hemvärnsförband har fokuserat på skyddsvaktsutbildning och -övning det senaste året. Att så många hemvärnsförband från hela landet är inblandade beror på att dessa måste roteras in under de få dagar de kan tjänstgöra obligatoriskt.

I nästa steg samtränar och övar förband internt och mellan varandra. Det handlar alltså inte om A-styrka mot B-styrka, utan “kriget” har inte utbrutit än, utan bägge sidor i övningen förbereder sig för en konflikt. Som ett led i detta genomförs förstärkningsoperation Gotland, där förband från Sverige, USA och Finland transporteras till Gotland för att förstärka upp ön. Dessa förband kommer senare agera A-lands B-styrka i anfallet mot Sverige, men övar här att stärka upp Gotland inför ett angrepp mot ön. Detta skede är mycket intressant för främmande makt (Ryssland) att kartlägga, då sådan inhämtning kan avslöja hur man i skarpt läge kan störa eller hindra en förstärkning av Gotland.

Detta pågår 18:e till 21:a september. Därefter genomförs gemensamma operationer.

Med start den 24:e inleds den centrala delen av övningen, kustförsvarsoperationen. Här anfalls alltså Sverige (Södertörn/Södermanland) från Gotland och styrkorna på Gotland landsätts och kommer stångas i en duellsituation med svenska förband på fastlandet. B-styrkans flyg kommer vara finska F-18, baserade i Finland, B-styrkans fartyg är främst amerikanska, och B-styrkan kommer ha amerikanskt medelräckviddigt Patriot PAC 2-luftvärn grupperat på Gotland. Själva landstigningen kan vara extra intressant för främmande makt då den kan visa hur Sverige tillsammans med andra kan delta i förstärkning av ett angripet Baltikum eller Finland och är alltså helt relevant utifrån vår allians med övriga EU-länder.

Sannolikt kommer även svenska specialförband att delta på bägge sidor, men Försvarsmakten kommenterar aldrig specialförbanden, så det finns inte angivet.

Kustförsvarsoperationen kommer innefatta marinstridskrafter på och under ytan, samt flyg. Landstigningen kommer förstås lyckas ändå för att även markstridskrafterna ska få övas.

Slutligen avvecklas övningen med återtransport av alla inblandade förband.

Extra intressant är att titta på vilka förband som tillhör B-styrkan, utgående från Gotland. Detta är de förband som på lägre nivå (bataljon, kompani, pluton) prioriteras att samöva och uppträda tillsammans med finska och amerikanska förband. Det är rimligt att anta att dessa förband är mest aktuella att sättas in snabbt, både på Gotland eller vid ett konfliktläge hos Finland eller våra EU-allierade i Baltikum och har högsta prioritet att samverka med andra länders förband.

Den svenska delen av B-styrkan är 193:e jägarbataljon från Arvidsjaur, som anländer till Gotland den 17:e september tilllsammans med ett finskt motorskyttekompani (ca 200 man) med XA-180 Pasi pansarterrängbilar, granatkastarförband (svenska?), amerikanskt Patriotluftvärn (ca 100 man), amerikanska attack- och transporthelikoptrar (ca 80 man) med AH-64D Apache och CH-47 Chinook, amerikanska UAV-förband (ca 35 man) med katapultstartade Shadow 200 RQ-7, samt den rena svenska B-styrkeplutonen med gamla IKV:er, som ska simulera stridsvagnar. Även 2:a amfibiebataljon grupperas till ön. På ön finns redan hemvärn samt 181:a mekskyttekompaniet från Stridsgrupp Gotland. Svenska luftvärnskanonvagnar (lvkv) kommer delta. Nästa år kommer lvkv också ingå i stridsgruppen enligt de extra försvarsanslagen som fastställdes i vårbudgeten. 

Den 18:e september anländer understödjande svenska funktionsförband och amerikanska flottan (två fartyg, ca 750 man) till Gotland. Funktionsförbanden handlar om sjukvård, logistik, tekniska förband och CBRN-förband. USA deltar även med marinflyg, som dock ej baseras i Sverige.

31:a lätta luftburna bataljon från Karlsborg, ett amerikanskt luftlandsatt fjärrspaningskompani (ca 100 man) och ett skyttekompani från amerikanska marinkåren (ca 185 man) anländer därefter. Man kommer öva luftlandsättning från helikopter och från vatten, samt även använda attackhelikoptrar på nordöstra delen av Gotland. Rimligtvis kommer svenska luftvärnskanonvagnar här få öva mot helikopter, då det hela kallas taktiskt luftförsvar.

Den 23:e – 24:e september transporteras marinkårskompaniet, 31:a lätta luftburna bataljon, 193:e jägarskvadron, amerikanskt fjärrspaningsförband, sannolikt (står ej) även det finska motorskyttekompaniet till fastlandet för att agera B-styrka. Som jag uppfattar det stannar 181:a mekskyttekompaniet kvar på Gotland, men det kan vara fel. Väl på fastlandet kommer B-styrkan också tillföras ett amerikanskt tungt mekaniserat (marinkårs?) kompani från nationalgardet, heavy mech coy (160 man), med M1A1 Abrams och M2A3 Bradley-stridsfordon. B-styrkan understöds av finskt flyg från finska baser, samt Patriotluftvärn på Gotland. Vart 2:a amfibiebataljon tar vägen är okänt för mig – om de agerar B-styrka, delas upp på både A- och B-styrka eller enbart A-styrkan, eller ej deltar i kustförsvarsoperationen, vilket verkar osannolikt.

Finland bidrar även med transporthelikoptrar, dessa ska dock tillhöra A-styrkan. Andra deltagande länder är Estland med en hemvärnspluton (ca 30 man) och en minsvepare (ca 10 man), Danmark med en hemvärnsgrupp (10 man) och en hemvärnspluton (30 man), Norge med en hemvärnspluton (30 man) och en drivmedelsgrupp (20 man) och Litauen med örlogsfartyg. A-sidan är dock till allra största delen svensk.

Störst på A-sidan är annars det franska luftvärnskompaniet om 120 man utrustade med Shorad Croatale och MRAD Mamba (aka Aster eller SAMP/T). Det franska respektive amerikanska luftvärnet ska grupperas på Öland och/eller i södra Stockholms skärgård (eventuellt Utö om jag minns rätt). 

Totalt övas ca 17 800 man ur svenska försvarsmakten av en övningsledning på 1 600 man. Samtidiga deltagare (främst pga hemvärnets låga antal tjänstgöringsdagar) är som högst 15 500. Icke-hemvärnet handlar främst om kontinuerligt och fast anställd personal, och färre tidvis tjänstgörande. Till detta kommer ca 300 – 400 personer vid svenska civila myndigheter och ca 2 000 utländska deltagare.

Antalet hemvärnsmän av ovanstående 17 800 är 6 700, men dessa deltar alltså bara under några dagar vardera och kommer i många fall främst ha skarpa bevakningsuppgifter som skyddsvakter på grund av hotbilden från destabiliserande element.

Det finns också totalförsvarsdelar i försvarsmaktsövningen, där civilt försvar övas, dvs civila myndigheters stöd till Försvarsmakten, som inte längre har förmågan att kunna utföra försvar av landet oberoende av andra myndigheter.

Deltagande civila myndigheter som alltså till viss del får delta i en totalförsvarsövning, förutom berörda länsstyrelser över stora delar av landet, inklusive Norrbotten, är t ex Socialstyrelsen, Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Energimyndigheten, Tullverket, Trafikverket, Svenska kraftnät, SVA, Luftfartsverket, Migrationsverket, Rekryteringsmyndigheten, PTS, och statliga bolag som Teracom. Baserat på deltagande myndigheter och närvaron av CBRN-förband kan man misstänka insatser av massförstörelsevapen mot Sverige som en del av övningens scenario, dvs Sverige övar återigen att angripas av massförstörelsevapen, vilket ligger i rysk “de-eskalerande” militär doktrin och återigen är ett reellt hot i närtid. Som bekant var aldrig Sovjetunionens planering annat än att omedelbart sätta in kärnvapen vid ett anfall mot Sverige, trots allt trams om att vi som kärnvapenfria av någon anledning skulle skonas.

Eventuellt kan riksdagsförvaltningen komma att övas, men det är inte fastställt än.

Det kommer ske en masskadeutfallsövning på Gotland i form av ett angrepp med semiballistiska robotar (läs Iskander från den ryska exklaven i Königsberg), där ett stort antal skadade måste tas om hand och även evakueras via transportflyg till sjukvård på fastlandet. Berörda landsting är Stockholms län, Södermanlands län, Region Gotland och Region Uppsala, där sjukvården alltså kommer delta i olika övningsmoment. Ett stort antal skademarkörer rekryteras av Försvarsmakten och jag tror att det fortfarande finns platser kvar. Man kommer dock delta under i princip hela övningen, så det är ett antal dagars jobb på annan ort.

Sverige kommer alltså öva försvar i en riktning mot en angripare, förstärkning av Gotland tillsammans med andra länder, samt med svenska lättrörliga elitförband (193:e, 31:a bataljon och 2:a amfibiebataljon) förstärkning av ett land på andra sidan Östersjön (transporten från Gotland till svenska fastlandet) tillsammans med andra länders snabbinsatsförband.

Överlag innebär försvarsövningen Aurora att alla moment som kan bli aktuella i en konflikt runt Östersjön kommer övas. Förhoppningsvis kommer erfarenheterna leda till att svensk operativ förmåga utvecklas och förstärks framöver. Krafter, som går Kremls ärenden, kommer dock vilja störa övningen för att minska svensk försvarsförmåga.