Finansinspektionen fortsätter att skönmåla svensk finansiell stabilitet, men finner det trots stabiliteten det nödvändigt att föreslå ökad amortering till 3% om året för högbelånade. Det är ett bra förslag, då det antyder en amorteringstakt om 29 år på 85% belåning vilket är i linje med resten av Europa.
Finansinspektionen skriver i sitt pressmeddelande:
“Förslaget innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra i dag. Detta gäller utöver redan befintliga amorteringsregler. Således innebär de skärpta amorteringskraven att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, kommer att amortera minst 3 procent av bolånet per år.”
För en ordinär tjänstemannafamilj med 70 000:- SEK i bruttomånadslön innebär detta alltså högre amortering på skulder över 3 780 000:- SEK.
Tidigare har 2% amortering om året gällt för skulder mellan 70% och 85% av marknadsvärdet på huset, men detta kan nu nå 3% i vissa fall. Förhoppningsvis vänjer man sig vid denna takt och fortsätter med dessa amorteringar även när man kommer under brytpunkter.
Tre procentenheter om året vid 85% belåning innebär att man betalar av hela lånet på 29 år. Det är ett mycket bra förslag, då den amorteringstakten är vad som gäller i större delen av Europa, där kraven är 20 – 30 år. Just frånvaron av amorteringskrav har starkt bidragit till den svenska bostadsbubblan.
Sedan är det uppenbart att Finansinspektionen som vanligt anpassar sina kriterier för att måla upp en bild av ett Sverige som är finansiellt stabilt. Ändå vill man alltså skärpa kraven.
Förslaget ska ut på remiss, men kommer förstås inte genomföras innan valet, då det kan leda till dålig stämning i valrörelsen för regeringens del.
30 kommentarer
"Utifrån dagens förutsättningar bedöms det skärpta kravet påverka ungefär 14 procent av de nya bolånetagarna. Motsvarande siffra för det befintliga kravet var knappt 60 procent." Undrar vad motsvarande siffra är om man enbart kollar på Stockholm.
Ungefär 30% enl FIs rapport.
Allt fokus på Stockholm nu för att undvika en krasch, så detta är bra.
Problemet är som jag säkert skrivit förr att Stockholmarna tjänar för dåligt i förhållande till bostadspriserna. Svårare än så är det i princip inte.
Menar du, Stefan Östergren, att du principiellt håller med mig om någonting?
Ja, jag är inte politiker.
Myz.
Det stämmer ganska bra Stefan.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17249
Läste någonstans för länge sedan att snitt-stockholmaren var fattigast i Sverige sett till disponibel inkomst avräknat för boende. Jag är inte säker på att det är helt korrekt men de tär inte omöjligt om man ser till tex en sjukskötare eller en förskoleanställd.
Lönegapen är så små, förvisso till Stockholms fördel, att när man tar hänsyn till skillnader i bostadspriser så har stockholmaren det riktigt tufft om man vill bo med samma kvalitet som i andra landsändar.
Ja fast för man fram det argumentet möts man alltid med att just den specifika Stockholmaren är så unik och tjänar så fantastiskt bra och att man absolut inte kan titta på medianinkomst.
Stockholmare är ju så smarta så att alla har inkomster över medel, även över medelstockholmaren, bara att fråga AKB.
Och om de sedan verkligen har så fantastiskt höga inkomster så får de bara nålpengar över med statlig skatt, värnskatt och avtrappat jobbskatteavdrag. Dessutom så får de betala mer än 50:- för att klippa sig!
AKB kommer snart vara arbetslös och i Fas 3 så hon är en dålig referens.
Mnils: Jag betalar 750 kr för en klippning. Förstå hur fattig jag är…
Jag betalar 50:- förstå hur jag ser ut 🙂
Nu pekar i och för sig FI ut just hushållen (och kommersiella fastigheter) som riskfyllda. Knappast någon skönmålning.
Skulle det även påverka befintliga lån tagna med de nya amorterings kraven ? Eller enbart nya efter beslutet ?
Inte behöver väl regering/riksdag godkänna detta? Dvs. det kan visst genomföras innan valet?
Varför är hushållens bolåneskulder i fokus? Det råder redan i dag brist på kvalificerad arbetskraft och de nyanlända kommer knappast att konkurrera om dessa arbeten.
Och inte ens en djuuup lågkonjuktur kommer att tvinga företagen att göra sig av med sina mest erfarna medarbetare.
Så ett lån på 4 miljoner för familjen i exemplet ovan med 70000 i hushållsinkomst innebär en amortering på 10000 i månaden istf nuvarande 6700? Kan inte det bli lite svettigt? Lite ökad ränta med någon procent så har boendekostnaden nästan fördubblats. Oräknat ränteavdrag. Om det är 30% av låntagarna i Stockholm som ligger i den zonen som någon säger ovan så kan det bli åka av.
Notera: Endast nya lån.
Jaha. Då tar det ett tag mao..
Fast bloggaren propagerar för att fastighetsavgiften ska ersättas med en statlig fastighetsskatt så antag taxeringsvärde på minst 4 miljoner så blir det 40.000 kr/år eller ca 3300 kr/mån på toppen av detta.
Naturligtvis kommer inte fastighetsskatten att återinföras om detta förslag blir verklighet.
Staten vill inte ha en bostadskrasch.
Test
Detta är väl inga problem. Majoriteten hävdar och tror att räntorna kommer att ligga på samma nivå framöver…
Och att priserna går upp så klart.
Blir ju aldrig en förlust för någon ändå…
Plåstring på ett trasigt system.
Grundproblemet är de låga räntorna, och det är för vi har en statlig myndighet som sätter dem så lågt. Ingen vettig människa skulle låna ut pengar till en negativ ränta.
Tänk om vi hade haft marknadsräntor. Om många vill låna så stiger räntorna, och om många vill spara så sjunker de. Helt självreglerande, precis som allt annat som prissätts på en marknad efter utbud och efterfrågan.
Men nej, istället ska ett gäng planekonomer träffas 6 ggr per år och försöka bestämma räntan efter ett planekonomiskt index som Statistiska centralbyrån har snickrat ihop. Värst av allt, ingen ifrågasätter vansinnet, trots att det är uppenbart att det inte fungerar.
Det är bara att ringa Mona Toblerone Sahlin och be om ett intyg på en lön på 100 000. 😉
Inte behöver väl regering/riksdag godkänna detta? Dvs. det kan visst genomföras innan valet?
Dum fråga: om jag amorterar 3% under ett år, och sen lägger om lånet och ökar lånet med säg de 3% jag just amorterat, är det ok? Om inte, hur efterlevs detta? Är det krav på rak amortering ner till 0%, eller kan man börja bolånebankomata och köpa bil/badrum/kök etc under tiden?
Känns som en rätt tandlös regel annars, som att amortera rätt ner i plånboken för framtida konsumption (eller återamortering)…
"Finansinspektionen föreslår 3% årlig amortering"
Är det tre procent av kvarvarande lån som ska amorteras per år? I så fall blir det kvar 41 procent av lånet efter 29 år.
Det är väl 3% av vad huset/lägenheten kostade att köpa.
Nästan beräknad livslängd på nybyggda bostadsrätter som renovetas om kraftigt inom 15-20 år enligt expert.
http://www.dn.se/kultur-noje/forskare-dagens-industriella-bostadsbyggande-ar-en-tickande-bomb/