Försvaret får ny kryssningsrobot och sjömålsrobot

Försvarsmakten får ny kryssningsrobot tillika sjömålsrobot i form av vad som än så länge kallas robot 15 Mk III+ (eller kanske Mk IV). Det handlar om en vidareutveckling av sjömålsrobot 15, som inte bara får rejält utökad räckvidd, utan också markmålsförmåga mot fasta mål.

Stora roboten är befintliga robot 15-F.

Försvarsmakten har idag den åldrande robot 15 Mk II för ytstridsfartyg, den återupprättade tug kustrobot 15 och versionen 15-F till flygvapnet. Saab har länge haft en Mk III med markmålsförmåga och 250 km räckvidd, men FMV har nu tecknat avtal om en ännu nyare version Mk III+, som ska införskaffas till både flygvapnet och marinen, där den flygbaserade förstås skiljer sig något i framför allt avfyrning (startar som bekant inte från i ur robotens perspektiv stillastående och behöver därmed inte samma mängd hjälpmotorer).

Räckvidd och vilka andra speciella förmågor som Mk III+ (som jag kallar Mk IV i kommande romanen Höstsol – kallar nu roboten Mk IV nedan och avser då både marinens och flygvapnets version) är och förblir förstås okända. Som en toppmodern robot kan man tänka sig att den har ett antal motmedel för att kunna ta sig igenom närskyddsluftvärn eller inte luras av telekrig. Det kan inkludera skenmål, egen telekrigförmåga, undanmanövrar i slutfasen mm.

Vad som är väsentligt är att Mk IV har markmålsförmåga. Det ger Sverige en förmåga att slå mot identifierade fasta mål som brohuvuden och annan kanaliserande terräng, ledningsplatser (inklusive för luftvärn eller artilleri), logistikcentra, hamnar, flygplatser mm. Detta kan ske på minst 250 km avstånd, då Mk IV är att betrakta som en kryssningsrobot.

Om Mk IV har längre räckvidd än Mk III:s 250 km (säg 280 km) kan man med en anpassning av tung kustrobotenheterna nå den ryska militära hamnen Baltijsk från Ölands eller Gotlands sydspets och alltså i egenskap av markrobot både utan flyg och utan flotta slå mot Rysslands primära utskeppningshamn vid ett angrepp mot Sverige. Från flyg över södra Östersjön, även på låg och radarundvikande höjd, kan man göra detta. Annars kan svenskt flyg (eller tung kustrobot, om de anpassas för Mk IV) slå mot ett ryskt brohuvud upprättat i Slite, utan att på låg höjd behöva flyga längre än precis förbi Vättern. Svenskt flyg kan bomba en intagen Visby flygplats landningsbanor från flyg över Vättern och undvika att bli nedskjutna av eventuellt ryskt luftvärn.

Svenska i princip radarosynliga Visbyklassen kan med Mk IV i skydd av t ex Stockholms eller Blekinge skärgård slå mot både markmål på Gotland eller motståndarens fartyg runt ön. Man behöver framöver inte ens lämna skyddet man får av skärgården.

Svenskt attackflyg behöver bara starta från Ärna utanför Uppsala för att kunna angripa Slite hamn eller fartyg på redden utanför och behöver inte ens flyga ner till Stockholm för detta.

En JAS 39 E kan bära fyra Mk IV. Med endast fyra plan kan man få iväg sexton robotar. Om ryskt närskyddsluftvärn är 94%-igt effektivt, vilket är en extremt hög teoretisk nivå, så innebär en sådan robotsvärm en träff i målet. Och idag är en sjömålsrobot en kill när man träffar ett modernt örlogsfartyg, som själv är fullpackat med robotar, ammunition och bränsle. Skulle man mot förmodan enbart träffa “mjuka delar” kommer tillräckligt med elektronik på överbyggnaden förstöras för att i praktiken sätta fartyget ur stridbart skick vilket också är en kill.

Enligt Wikipedia levererar robot 15 en stridsspets på 200 kg i målet. Det är vid träff i målet tillräckligt för att ge mycket dålig stämning även mot markmål som ledningsplatser.

Verkliga förmågor hos roboten är hemliga. Det är som sagt fullt rimligt att Mk IV tas fram för att kunna penetrera närskyddsluftvärn med bättre odds än gamla robotar.

På nedsidan ska leveranser pågå till 2025, vilket sägs då systemet ska vara operativt. Vad exakt det innebär är oklart – t ex ska JAS 39 C/D/E/F redan vara anpassat för Mk III (anpassat = mjukvaruuppdatering från Saab som kostar X miljoner). Möjligt att 2025 innebär att man är operativ hos samtliga fartyg och flygplan tills dess, men att systemet successivt kommer finnas operativt, t ex för de första JAS 39 E/F när dessa levereras.

Mk IV blir ett mycket välkommet tillskott och förmågehöjning för svenskt försvar i form av en kryssningsrobot, rent av markrobot vid anpassning av eldenheterna för tung kustrobot. Av förklarliga skäl kallar man den dock inte kryssningsrobot i sina pressmeddelanden, för då kommer vänstern gå i taket. Alla vet ju att kryssningsrobot är ett annat ord för dödsmördarrobot.