Känt i insatta kretsar sedan i höstas, men nu gick just chefen för polisens taktiska råd ut i Rapport att det svenska specialförband som Särskilda Operationsgruppen (SOG) har fått utbildning för polismans befogenheter. Därmed kan SOG utföra insatser mot terrorism eller hybridkrigföringens “gröna gubbar-scenario” inom Sverige utan att behöva samarbeta med polisen, eftersom man definitionsmässigt är poliser.
Sedan 2006 får inte längre Försvarsmakten agera inom Sverige vid oroligheter, vilket man fick tidigare. Att det existerat något förbud mot detta på grund av Ådalshändelserna 1931 är en ren skröna, som är utredd här.
Det har gett upphov till problem i händelse av terrorism eller hybridkrigföring, vilket gjort att lagen ändrats igen och att Försvarsmakten och Polismyndigheten sedan i höstas ingått avtal för att reglera hur Försvarsmakten ska “stödja polisen”, dvs ställas under polisiärt befäl.
Detta är dock en inflexibel konstruktion, som i ett akut läge kan sinka insatser och kosta liv.
Sedan i höstas har därför specialförband inom Försvarsmakten (läs: Särskilda Operationsgruppen, och kanske andra, hemligare, förband) fått en polisutbildning och har numera polismans befogenheter. Därmed kan man agera utan att behöva ställas under polisiärt befäl. Naturligtvis ska man i första hand samarbeta med polisen, rent av ledas av polisen, men i akuta situationer eller vid allt för omfattande händelser kan SOG och eventuella andra specialförband med polisutbildning nu agera självständigt.
Detta finns redan i Rapports 18-sändning. Inslaget börjar 05:40 in.
“De har delegerats och givits polismans befogenheter i och med att de har genomgått den utbildningen med godkänt resultat.” – Jonas Hysing, polisens taktiska råd
Dock säger Hysing “under polisiär ledning”, men om en SOG-operatör leder insatsen så är det med polisiär ledning eftersom SOG-operatörer har polismans befogenheter.
 |
| Försvarsminister Peter Hultqvist (s) |
Tillägg: Att genomföra detta är ingalunda något nytt socialdemokratiskt politiskt förslag. Redan 2003 förordade Håkan Juholt (s) att just detta skulle genomföras för SOG:s ena föregångare SSG:
“Med Håkan Juholts förslag om att ge soldaterna från SSG polismans befogenheter skulle man kunna hävda att det är fråga om rent polisiära insatser. I riksdagsdebatten ges flera scenarion där det orimliga i att militär personal inte får utsättas för risker vid stöd till samhället påtalas. Det ovan nämnda förslaget om polismans befogenheter skulle också kunna utvidgas till exempelvis dedikerade helikopter- eller fartygsbesättningar.”
Nu blev det dock under Peter Hultqvist (s), som detta genomfördes.
10 kommentarer
Goda nyheter…antar jag…
Rent spontant kom jag att tänka på Gottröra och polisens (brist på )handlande där.
Det finns säkert otaliga andra exempel som jag ( lyckligtvis)har förträngt…
Vet de något som BRÅ och DN inte vet, Sverige är ju tryggare än någonsin.
Eller så vet vapenvägraren något som ingen annan vet… spännande. Vapenvägraren och Steffe kanske läste Ture Sventon tillsammans och har startat en detektivbyrå.
När jag gjorde lumpen övade vi till och med tillsammans med polisen. Scenariot var ett gäng islamister som tagit gisslan med kniv inne på en tågstation. Slutade med att islamisterna sköts ner och att hela gisslan klarade sig 🙂 Detta var dock före 2006. Minns även att Ådalen-faktoiden togs upp och avfärdades innan övningen. Tycker det är helrätt att polis och militär ska få samarbeta så mycket som möjligt.
Jag tror du drar det lite för långt.
Bara för att man genomgått en polisutbildning så betyder det inte att man är Polis.
Jag tror denna utbildning har och göra med §4 i Lag om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning.
"4 § Vid en stödinsats får endast sådan personal från Försvarsmakten som har lämplig utbildning och erfarenhet för uppgiften medverka. Försvarsmakten skall se till att den medverkande personalen har nödvändig kunskap om de särskilda förhållanden som kan gälla för uppgiften."
Men visst – det låter inte lika mycket "Flash" som att
SOG börjar sparka in dörrar i Sverige.
SOG kommer inte gå runt och "leka poliser".
Nej, det sägs uttryckligen "polismans befogenheter". Det är inte samma sak som "nödvändig kunskap om de särskilda förhållanden som kan gälla för uppgiften".
Precis.
I lagen står ju "insatser som kan innebära användning av våld eller tvång" (dvs Polismans befogenheter).
I samma lag står också "Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen får begära sådant stöd" samt "När en stödinsats görs, ska enheten och dess chef stå under direkt ledning av den myndighet som har begärt stödet.".
Sen har vi §5 i samma lag:
"5 § Den som tillhör Försvarsmaktens personal och som uppfyller de krav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer i fråga om tjänsteställning och kvalifikationer i övrigt har de befogenheter som en polisman har enligt polislagen (1984:387) när han eller hon deltar i en stödinsats som sker med stöd av denna lag. Han eller hon har också vid en stödinsats samma befogenhet som en polisman att gripa personer enligt 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken. Vid utövandet av dessa befogenheter gäller vad som föreskrivs i 8 § polislagen om behov och proportionalitet."
Du verkar ha byggt en höna av en fjäder.
Personer från SOG får polisiära befogenheter under tiden de utför stödinsatsen men de kan inte utföra en stödinsats utan att Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen begär det.
Är inte det mest troliga att de examinerats som Militärpoliser? Då har de juristriktion att agera såväl självständigt som tillsammans med civilpolis.
Tänk, jag har bestämt för mig att MP agerar självständigt INOM Försvarsmakten men ska stå under Polismans befäl vid insats i det civila samhället.
Gott om MP användes 1967 den 3 september och ett tag efter det datumet, men stod under polisiär ledning. MP patrullerade Stockholms central i synnerhet i samband med in-, utrycknings- och permissionsresor. Med rätt att ingripa mot militär personal.
Som civil tror jag i och för sig att det är god idé att lyda en MP då jag ju inte vet med säkerhet huruvida de står under polisiär ledning eller ej.