Prognos statsskuld: Ökar 1.76% av BNP i år

Riksgäldens aktuella statsskuldsprognos talar för att statsskulden stiger 1.74% av BNP i år. Då är inte den aktuella krisens effekter med. En ny prognos kommer på onsdag.

För tillfället är löpande fyra kvartals nominell BNP 4 028 GSEK, dvs över fyratusen miljarder kronor. 

Riksgäldens prognos för statens ökade nettobelåning, dvs ökningen av statsskulden är 71 GSEK för 2015. Det är 71/4028=0.0176 eller 1.76%. Nu kan vi vänta oss att BNP ökar under tredje och fjärde kvartalet, så ökningen av statsskulden kommer vara något lägre än detta enligt prognosen från den 16:e juni.

Då förelåg dock inte den aktuella krisen, som spräcker budgeten rejält och kommer behöva utökade lån eftersom inga åtgärder tas för att finansiera krisen. Dock är beskedet till de flesta myndigheter enligt uppgift att myndigheterna ska hantera krisen inom budget. Man ska alltså ta personal och resurser från annan ordinarie samhällsservice och lägga på krisen. 

Det gäller dock inte Migrationsverket, men genom att föra över medel från biståndsbudgeten och extra utdelningar av höjd skuldsättning i de statliga bolagen kan man antagligen skaka fram ett antal miljarder, som inte nödvändigtvis Riksgälden räknat med. En annan variant är att som för försvaret helt enkelt inte tillåta myndigheten att förbruka anslagna medel, som därmed kan återföras till statskassan, medan försvarsvänner är nöjda med höjd försvarsbudget.

Därtill finns det vattentäta skott mellan linje och makthavarna, så skenande kostnader kommuniceras inte nödvändigtvis uppåt i hierarkierna och det är långt ifrån säkert att Riksgälden tar hänsyn aktuell prognos för antal asylsökande.

Det är alltså långt ifrån säkert att Riksgäldens nya prognos för den skenande statsskulden tar aktuell kris i beaktande när den släpps på onsdag. Trots allt har det tagit fyra månader att ta fram prognosen, och mycket arbete har skett innan krisen tog fart.

Nästa år är aktuell prognos från i juni att statskulden “bara” ska öka med 25 miljarder eller något i stil med 0.6% av BNP. Detta var dock också före aktuell kris, som ingalunda kommer försvinna bara för att det blir 2016. Det är rimligt att anta 2-3x så lång tid för att avgöra asyl på grund av belastningen givet att inte myndighetens handläggare går in i väggen, dvs 2-3 år, under vilken tid Migrationsverket ska betala för boende och uppehälle åt årets prognos om 150 000 asylsökande, plus de som kommer under den tiden. Därefter blir det sedan kommunernas budgetproblem och staten kan skaka av sig kostnaden, om inte asylströmmarna fortsätter. Kommunerna får dock till skillnad mot staten inte låna till den löpande verksamheten, utan kan bara finansiera flyktingarnas försörjningsstöd via höjd kommunalskatt, höjda kommunala avgifter (inklusive bygglov, VA, kommunala elnät mm) eller försämrad kommunal välfärd (skola och omsorg).

Det återstår att se med hur lång fördröjning de utländska aktörer, som finansierar den skenande svenska statsskulden, börjar reagera och kräva högre räntor när svenska staten och Pippi Långstrumpekonomin uppenbarligen går med underskott. Samt hur dessa högre räntor spiller över på bostadsmarknaden och kommunernas räntor. 

Släng på skenande elpriser när kärnkraftverken stängs ner och 10% av vattenkraften ska rivas, samt en kraschad bostadsbubbla i samband med nästa lågkonjunktur 2017 – 2018 så ser framtiden så ljus ut att man måste ha solglasögon.