Dags att försöka återuppta veckofrågan. Denna gång handlar det om den för många dolda skuldsättningen i bostadsrättsföreningarna. Hur ser det ut i din bostadsrättsförening?
Svara ute till höger.
Naturligtvis har de flesta ingen som helst aning om detta, men ni kan ju alltid plocka fram föreningens sista årsredovisning och kontrollera.
För ni har väl sparat detta avgörande dokument för den förening ni tagit ofta mångmiljonlån för att köpa ett klubbmedlemskap i? Ni har väl inte köpt klubbmedlemskapet obesett och fortsätter att ignorera klubbens ekonomi?
Som påtalats i en artikel hos Schibsted/SvD idag så finns det i praktiken inget konsumentskydd för den som lånat pengar för att köpa ett klubbmedlemskap i en bostadsrättsförening. Det aktuella fallet handlar om en nybildad förening som gick i konkurs, lämnande de som skuldsatt sig för att köpa klubbmedlemskap skuldsatta och som hyresgäster. Exploatörerna av föreningarna (byggbolagen) väljer som bekant själva vilka firmor som ska intyga att ekonomin i föreningen och alla ekonomiska planer är fullt rimliga och sunda. Länk till artikeln kommer om SvD:s webtjänst får för sig att svara.
20 kommentarer
Var inte den ekonomiska planen tillgänglig för köparna? Ibland gör man förluster, speciellt om man är dåligt påläst.
"Exploatörerna av föreningarna (byggbolagen) väljer som bekant själva vilka firmor som ska intyga att ekonomin i föreningen och alla ekonomiska planer är fullt rimliga och sunda. "
Det krävs med andra ord mer än att bara läsa ekonomiska planen – man måste också inse att det är hittepå från någon som har intresse av att måla upp en ljusare bild än verkligheten (och helt enkelt själv kunna bedöma rimligheten i den eftersom de som intygat rimligheten är de som byggbolaget anlitat för ändamålet).
Skulderna i BRF är överlag — i genomsnitt — inte särskilt höga.
SCB har samlat lite kul statistik (siffrorna gäller 2012):
Värdeår före 1959: Skuld 2260 kr/kvm
Värdeår 1960-1979: Skuld 2018 kr/kvm
Värdeår 1980-1989: Skuld 4293 kr/kvm
Värdeår 1990-1999: Skuld 6531 kr/kvm
Värdeår 2000-2009: Skuld 8326 kr/kvm
Alla lägenheter: Skuld 3493 kr/kvm
Kanske tror man att skulderna i BRF är högre än vad de faktiskt är, baserat på hur läget var omkring 1989-1993 (då insatserna var låga och föreningens lån höga)?
Var hittade du detta?
Kan du länka…
Absolut, man kan bygga egna tabeller tex utifrån här:
Länk till SCB
… klicka vidare till tabellerna som handlar om låneskulder så får man fram de siffror man önskar.
Hur svårt kan det vara att lagstifta om att mäklaren ska redovisa skuld per kvm? Även om det inte säger allt så kanske det får folk att tänka till när dom lägger bud.
@Alex
Det står ju i årsredovisningen som spekulanten får. Om köparen inte behagar läsa igenom papprena så hjälper det inte ifall de får ett nytt papper att ignorera där det står redovisad skuld per kvadratmeter.
Snarare tvärtom – ju större bunt med papper spekulanten får destu färre lär det vara som faktiskt läser igenom den.
Det är ingen större mening. Det är ju redan så att hög belåning -> hög månadsavgift -> lägre pris, och man får ju förvänta sig att vuxna människor läser på innan de gör ett jätteköp.
Problemet är väl nya bostadsrätter där det är som följande:
Hög belåning – Låg amortering – Låg avsättning till underhåll -> Låg månadsavgift -> Högt pris.
Just precis. Nya bostadsrätter verkar väldigt dyra relativt äldre. Situationen verkar dock bättre än den var cirka 1989.
Ca 6000 kr/kvm, men i föreningen ingår även ett ganska stort antal hyresrätter som gör föreningen helt skuldfri när de har sålts, vilket sker allt eftersom de nuvarande hyresgästerna flyttar.
Om du bor i sthlm kan du ju glömma att någon flyttar. Ingen lämnar ett 1handskontrakt frivilligt. Ombildning eller att hyresgästen dör är ofta enda utvägen.
Visst är det så, men hyran från hyresrätterna täcker ju ofta (särskilt nu…) räntekostnaden för det "extra" lån som föreningen har pga osåld hyresrätt ändå. I vår förening har vi exempelvis hyresintäkter på ca 860tkr från kvarvarande hyresrätter medan räntekostnaden för lägenheternas nuvarande marknadsvärde skulle vara ca 400tkr. Vid drygt 3% ränta går brytpunkten i vårt fall, med nuvarande bostadspriser, där det slutar löna sig att ha dem kvar som hyresrätter (räntekostnad för marknadsvärdet > hyresintäkter), så när räntan är låg är det faktiskt rent ekonomiskt bättre för föreningen att ha kvar dem som hyresrätter än att sälja lägenheterna (oräknat föreningens underhållskostnad för lägenheterna, så lite mindre fördelaktigt).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Personuppgifter och omdömen om en icke-offentlig person raderad.
Sorry, men han var ju flitigt omnämnd i tidningsartiklarna jag länkade till. Hursomhelst rör det sig om rent lurendrejeri i Norrtäljeskandalen. Går det för sig med bara en länk till Norrtelje tidning utan att nämna någon vid namn här på bloggen? http://norrteljetidning.se/stadt/1.802468-ljusskygga-herrar-med-trassliga-affarer.
Tack, herr Flute!
En hel del i bagaget där.
Märkligt killen inte bytt namn…
De flesta som blev hyresgäster i sin Brf under början av 90-talet(krisen) var i huvudsak föreningar vars lägenheter inte var slutsålda, dvs bara en del av BLT´s hade flyttat in varvid byggföretaget stod som ägare av resterande lägenheter. Förutsättningarna var "givetvis" att byggbolaget hade rätt att ombilda om man hade majoritet. Samma sak för övrig majoritet. Antingen sålde man fastigheten till utomstående eller till byggbolaget. Undrar hur det finstilta reglerade en ombildning och beslut av försäljnings-köpeskilling då byggbolaget vid majoritet tog över fastigheten? Man ska veta att när bubblan spricker så faller inte priserna gradvis eller i viss takt. Marknaden blir i princip död pga uteblivna affärer(ej likvid) varför skambuden snabbt sätter ner marknadspriserna med 10-30% på mycket kort tid.
OT men Hur lång är en rimlig avskrivningstid på en brfs byggnader? Såg en ganska nybildad brf (2008) i en hus från ca 50-talet med rak avskrivning på 200 år.