Svenska polisiära och militära insatser vid terrorism

Skulle Sverige klara av Charlie Hedbo-liknande terorism, och vad för resurser har Sverige att tillgå? Trots att Försvarsmakten numera får underställas polisen vid händelse av terrorism, så omfattar detta högst begränsade delar av försvaret. Vad som istället främst hade behövts var den nedlagda beredskapspolisen.

Sveriges polisoperatörer består av Nationella insatsstyrkan (NI) och de tre piketenheterna Sierra, Golf och Mike, dvs Stockholms, Göteborgs och Malmös piketenheter. Styrkan sägs vara runt 60 man i NI och 80, 60 och 40 i piketenheterna. Ta de här siffrorna med en rejäl nypa salt dock. När alla enheterna nu ingår i samma myndighet kan vi räkna med att det kommer ske destruktiva omorganisationer när olika revir ska pissas in.

Till skillnad mot en aktuell debattartikel och partsinlaga så skiljer sig inte piketens och NI:s utbildning och övning nämnvärt – enda egentliga skillnaden är att NI är de enda som övar fritagning av gisslan i flygplan.

Därtill har piketen successivt berövats verktyg, och har inte längre prickskyttevapen. Prickskyttegrupp måste alltså ständigt transporteras från NI:s bas i Ingentingskogen (SIC!) i Solna och brukar sällan nå fram innan gisslansituationer löses av piketen. Piketen kan dock använda, och använder/grupperar, automatkarbinskyttar som prickskyttar eller understöd.

Utbildningen för de 240 polisoperatörerna är helt likvärdig exempelvis franska BRI, som gjorde inbrytningen i kosherbutiken i Paris. BRI är för övrigt en lokal piketenhet och inte någon nationell instasstyrka likt franska GIPN, som motsvarar svensk NI, eller militära GIGN, som motsvarar svenska SOG.

Vanliga poliser kan utrustas med förstärkningsvapen, dvs k-pistar eller automatkarbiner, men bör främst användas till bevakning, avspärrningar och möjligen vägspärrar. 

Samtidigt innebär användning av ordinarie poliser att all annan polisverksamhet drabbas vid omfattande insatser vid terrordåd. Vad som hade behövts var att beredskapspolisen hade funnits kvar, inklusive särskilda beredskapspolisen. All beredskapspolis lades ner 2012 på grund av fred i vår tid och någon form av utfall av revirpinkeri.

Istället medger numera polislagen att man tar in militären. Men i praktiken är det ytterst få militärer som kan omfattas. Insatta militärer måste nämligen specifikt utbildats för att sättas in mot terrorism och måste även ha utbildning i polismans befogenheter.

Från lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning:

“1 §  I denna lag finns bestämmelser om Försvarsmaktens stöd till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen vid terrorismbekämpning i form av insatser som kan innebära användning av våld eller tvång mot enskilda.

Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen får begära sådant stöd om

1. stödet behövs för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra brott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott,

2. ingripandet kräver resurser av särskilt slag som varken Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen har tillgång till, och

3. regeringen har lämnat sitt medgivande.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samråda med varandra innan regeringens medgivande begärs.

Regeringens medgivande behövs inte i sådana brådskande fall som kan innebära fara för människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom. Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska i ett sådant fall omedelbart underrätta regeringen om att stöd har begärts. Den myndighet som begärt stödet ska även underrätta den andra myndigheten om detta. Regeringen ska pröva om beslutet att begära stöd ska undanröjas eller bestå. Lag (2014:596). 

2 § Försvarsmakten skall ge stöd om den har resurser som är lämpliga och det inte medför synnerligt hinder i myndighetens ordinarie verksamhet. 

3 § En enhet inom Försvarsmakten som ger stöd enligt denna lag ska stå under befäl av en militär chef. När en stödinsats görs, ska enheten och dess chef stå under direkt ledning av den myndighet som har begärt stödet. Lag (2014:596). 

4 § Vid en stödinsats får endast sådan personal från Försvarsmakten som har lämplig utbildning och erfarenhet för uppgiften medverka. Försvarsmakten skall se till att den medverkande personalen har nödvändig kunskap om de särskilda förhållanden som kan gälla för uppgiften.

5 § Den som tillhör Försvarsmaktens personal och som uppfyller de krav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer i fråga om tjänsteställning och kvalifikationer i övrigt har de befogenheter som en polisman har enligt polislagen (1984:387) när han eller hon deltar i en stödinsats som sker med stöd av denna lag. Han eller hon har också vid en stödinsats samma befogenhet som en polisman att gripa personer enligt 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken. Vid utövandet av dessa befogenheter gäller vad som föreskrivs i 8 § polislagen om behov och proportionalitet. 

6 § Den som fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning med totalförsvarsplikt är skyldig att delta i verksamhet enligt denna lag endast om förutsättningarna i 5 kap. 3 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt är uppfyllda. Han eller hon får inte användas för uppgifter som kan medföra en inte obetydlig risk för att han eller hon kommer att skadas. 

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag.”

Värt att notera är krav och befogenheter, samt att regeringen beslutar om insats och att militärerna blir underställda polisen eller säkerhetspolisen och i praktiken poliser.

I praktiken begränsas rejält vilka militärer som kan sättas in. I den faktiska terrorismbekämpningen är det i praktiken antagligen bara SOG (ca en skvadron/kompani) och 14:e och 15:e militärpoliskompanierna som kan sättas in. Antagligen kan militären dock ställa upp med rena transport- och logistikrerser, men att sätta in stridsflyg eller stridsfordon mot terrorister saknar man antagligen lämplig utbildning och erfarenhet av. Dessutom behöver man antagligen vara utbildad i polismans befogenheter, vilket de flesta militärer inte har, utöver MP.

Militärpoliskompanierna är knappast fullbemannade, även om SOG antagligen är fullbemannad. Dock finns det ett antal tjänster inom SOG som är reservofficerstjänster och inte omedelbart gripbara här och nu, vilket är ett krav vid terroristhandlingar. Säg att detta berör 50% av SOG. MP-kompanierna har antagligen högst 50% bemanning än så länge, varav hälften är GSS/T, tidvis tjänstgörande personal som inte heller är här och nu.

Totalt antal operatörer, inklusive militärpoliser, blir då 240 polisoperatörer, ca 50 SOG-operatörer och ca 50 militärpoliser. I rättvisans namn är antagligen högst 25% av polisoperatörerna i tjänst eller i beredskap i hemmet vid ett givet tillfälle, men i en Charlie Hedbo-liknande händelse skulle antagligen upp till 50% aktiveras samtidigt, och lösas av med övriga 50% – att kunna lösas av för insats dygnet runt gäller även MP och SOG. I praktiken pratar vi om kanske 120 polisoperatörer, 25 SOG och 25 MP med vapen i hand samtidigt.

Försvarsmakten tillför alltså inte speciellt många stridande operatörer, men kan erbjuda resurser inom transporter och logistik. Dock finns det enorma hål hos försvaret även här på grund av bristande rekrytering, som först ska vara slutförd 2023.

I en debattartikel hos Svenska Dagbladet påstås det att svensk polis inte klarar av terrorism. Det är möjligt att det stämmer. Men här och nu kan polisen sätta fler operatörer enligt lagens krav än vad Försvarsmakten kan. Piketen har dessutom en rutin av dagliga ingripanden, förvisso oftast enklare än fanatiska terrorister, men likväl värdefull för nödvändiga rutiner.

Kan inte polisen klara av terrorism, så kan definitivt inte Försvarsmakten av idag inte det heller.

Vad vi verkligen hade behövt var beredskapspolisen, som snabbt kunde mobiliserats för att lösa mängduppgifterna, och där fd särskilda beredskapspolisen kunde löst kvalificerade uppgifter under elitoperatörernas nivå.