Igår begick enligt statistiken ca tre svenskar självmord. En av dessa var en mycket begåvad kändis, vilket gör att det kan vara på sin plats att uppmärksamma att självmord är nästan fyra gånger så vanligt som att dödas i trafiken.
Alla självmord, rent av alla dödsfall, är tragiska och smärtsamma för de efterlevande. Alla får dock inte plats i svensk media. Alla självmord är individer, med unika berättelser och anledningar. Jag förringar inte dessa individer och tragedier med nedanstående statistik.
Antal självmord per län 2012 |
2012 begick 1 151 svenskar fastställda självmord. Till detta kommer dödsorsaker av oklara anledningar och ett mörkertal av olyckor, eller försvunna personer, som inte fastställs till självmord. Samma år dödas 276 personer i den svenska trafiken. Mer än fyra gånger så många begick alltså självmord.
För varje nyhet om trafikdödade kan ni tänka på att fyra gånger så många begick självmord.
Sverige lägger miljardbelopp på att minska dödsfallen i trafiken, men desto fler begår alltså självmord i det tysta. För självmord är belagt med kristen skam och skam hos anhöriga och vänner, som på något sätt undrar om och vad de själva gjorde för fel, som inte kunde stoppa det hela.
Så fenomenet tigs ihjäl och passerar under den mediala radarn. Utom när, med några års mellanrum, en svensk kändis begår självmord.
Antal självmord per 100 000
invånare per län. Antalet självmord per invånare är lägst i nordligare län som Västerbotten, Dalarna eller Västernorrland. |
2012 begick 817 män och 334 kvinnor självmord. Skillnaden kan diskuteras. Det sägs t ex att män väljer självmordsmetoder där man inte kan misslyckas, men kanske mår också män sämre än kvinnor, generellt? Att må dåligt som man är belagt med skam, män ska vara vikingar och bita ihop och tåla vad som helst.
Självmorden är ett folkhälsoproblem, större än dödsfallen i trafiken. Men var är åtgärderna? Är det frånvaron av medial uppmärksamhet som gör att politiker låter detta passera? Är det rent av internationell skam, då Sverige sägs ha höga självmordstal (eller effektivare statistik och fastställande av dödsorsaken)?
Jag gissar att ni i er utvidgade bekanskapskrets känner till fler som begått självmord än som dödats i trafiken. Jag gör det iaf.
Kanske borde media dagligen publicera en nyhet med stora rubriker om hur många som begick självmord, så kanske man tar tag i problemet?
Igår begick tre svenskar självmord, varav en kändis. Idag tar ytterligare tre livet av sig.
50 kommentarer
Ja det är en oerhört tung dag.
Ska se om Searching For Sugar Man ikväll som någon sorts bearbetning.
Bra att du tar upp ämnet.
Utmärkt inlägg. Jag gissar att vi inte begår fler självmord i Sverige än många andra länder. Trots brister har vi hyfsad statistik i en del andra länder är det mer tabu. Hur vi ska minska antalet utan att bara bortförklara det som skedde förr med bilolyckor som en akt av Gud är svårare. Enklast är en kommission som får i uppdrag att inte bara gör en grundlig utredning utan snarast mandat att snabbt föreslå några första åtgärder.
Hur mycket satsas mot självmord?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det finns för lite resurser i psykvården och då framförallt för ungdomar. När det tar mer än 6 mån för BUP att ställa diagnos och skriva ut lämplig medicin eller få igång terapi, så är det många gånger för sent. Tonåringen har då redan gjort ett självmordförsök eller självmedicinerat med nätdroger. Det sparas i kommun & landsting på detta, men sen finns det hur mycket pengar som helst för tex. terroristbekämpning och för att minska CO2 utsläpp. Problem som inte finns i detta felprioriterande land!
Men du vet ju inte heller alls vad man ska göra? Varför tex diagnoshysterin? Hur ska dessa psykologer arbeta? Vilka meds skulle vara lämpliga? Har du en aning om hur absurda våra vårdmyndigheter är?
Jo, jag vet. Jag har gått igenom fem års helvete med en tonåring. Nu har vi landat med livet i behåll men jag hade inte klarat det som löneslav. Det är faktiskt kvantitet som behövs. Terapi flera gånger i veckan, inte ett besök en gång i månaden. Det behövs uppföljning och ”läxor” för att ändra beteenden. Nu hade jag medel att konsultera privat, men med allmänna medel hade det slutat i katastrof.
Diagnoshysterin ser jag som ett utslag för den svenska konformismen. Arbetslivet här kräver att man skall var så jävla social, så det finns ingen plats för nördar. Sorteringen börjar i skolan och det är bäst att anpassa sig.
Ja, jag uppfattar det som att diagnoshysterin härrör ur att det t ex inte är OK att bara vara "Lite konstig". Man måste kunna förklara det med en medicinsk diagnos för att få stöd eller ursäkta sig i vissa sociala sammanhang.
Well, jag har 30 år i psykiatrin bakom mig nu, började på BUP.
Och tyvärr är jag inte sjuk så att man kan KBT/dbt-a mig frisk. Jag hör ju på hur du beskriver det hela som att det här var en form av "social fobi" även om det säkert inte var så enkelt.
Det finns riktigt effektiva teraputer men som sagt, det kostar.
Diagnoshysterin är amerikansk, även om svenskar glatt deltar. Från början hade man ju de psykotiska, Kreplins diganos som blev schizofreni, sen Bulers som blev bipolär, sen borderline, för att markera växlandet in och ut ur neuroser som kan sägas vara Freuds barn. Idag är det ju rätt knepigt att säga att X har depression, vilken sort och vilken undergrupp? Detta ska utredas bra på skattebetalarnas pengar. När det intye går går staben i krigsläge, finner patentlösningar, offrar 50%. Och med alliansens politik så kan man inte ha ont i foten, och har man jämt ont i foten lär det tillslut göra en "galen". Är det en somatisk åkomma, jag orkar inte gå med denna pinande fot, eller psykisk, för mesig för att gå med ond fot? Precis som du säger är Sverige konformistiskt , toleransens högborg om du hoppar groda som alla andra.
"Toleransens högborg om du hoppar groda som alla andra"
+1
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1732435/pdf/v057p00238.pdf
God tanke då det borde göras något åt mörkertalet, men media är troligen inte den bästa vägen framåt.
Tack, relevant.
Som tur är sjunker självmordsfrekvensen i Sverige – på grund av bättre mediciner mot depressioner? Det kan ju knappast vara bättre psykvård iaf.
http://ki.se/nasp/sjalvmord-i-sverige
Inte så säker på att det där är en fallande trend. Ser mer ut som en plan trend från 1999 och framåt.
Enda som möjligen minskar är självmord bland 65+, bland <24 ökar den.
Kan ett avsaknad av de JAG stärkande faktorer (dvs. bolånetorskande föräldrar) spela roll i utvecklingen?
Tack för att du tog upp ett väldigt relevant ämne Lars. Detta borde enligt mig vara en väldigt viktig fråga för politikerna. Även om Sverige på pappret är ett väldigt bra land, varför väljer då så många att ta sina liv? Det som är slående om man benar upp statistiken är att det sker eller har skett en stor ökning av självmord bland utrikesfödda http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2014/01/Sjalvmord-bland-invandrare-okar/
Vi talar inte om invandrare här. Eller så gör vi det, men bara om SCB har order om att föra bok. Och då är tonen borgerligt liberal. Vi kan se att endast vänstern har ett uns av intellektuell hederlighet här.
"Jag gissar att ni i er utvidgade bekantskapskrets känner till fler som begått självmord än som dödats i trafiken. Jag gör det iaf." Verkligen. Trafiken är noll och dom andra några till. Räknar man med alla utdragna (alkoholen) självmord så är vi uppe i tvåsiffrigt.
Samma här två i trafiken, några som begått självmord men massor med psykoser av olika sort (Jesus, förföljelse, mm)
Min reflektion är att hjärnan är det viktigaste vi har och att livet inte är så kul för riktigt många och att sjukvården i västra götaland inte fungerar ordentligt (men de skall bygga ett nytt barnsjukhus och de bygger något nytt i Angered. (Det senare misstänker jag är för att Örgryteborna inte skall behöva möta andra kulturer på östra sjukhuset utan bara på semestern) (det sista var en onödig kommentar))
Och tyvärr är vi som sagt på väg mot sämre tider när skulder ska saneras vilket kan komma att öka antalet självmordsbenägna.
Det är nog värre att känna sig bli fattig än att aldrig bli rik.
Det vore kanske läge nu inför valet att partierna föreslog nolltolerans även mot självmord.
Sverige har idag en genomsnittlig självmordsfrekvens någonstans på plats 45 -50 av länderna med flest självmord. Den svenska självmordsstatistiken har rasat sedan slutet av 60 -talet då Sverige låg i absoluta världstoppen i med dubbel så hög andel Självmord som idag. Det är vissa f.d. Sovjetrepubliker och några östasiatiska länder som idag ligger i toppen.
En psykolog ( hon besökte mig, ej henne jag…) sade när jag bad henne i ett anfall av kreativitet:
kan du inte sjukskriva mig?
Då vände hon sig om i stolen och såg på mig och sade: Du. som är så glad!
Jag förklarade att det berodde på vilka man mötte för tillfället.
Kanske, Lars , är det bra om man kan klara av ett skämt.
Vad tror du?
Ja, efter vad som skedde idag…
Som Philip Dante så mycket riktigt påpekar leder medieuppmärksamhet av självmord till att självmorden ökar. Detta vet medierna och det är därför vi i lokalpressen inte läser artiklar om att ytterligare någon hoppat från Angeredsbron. Med tanke på hur många läsare den här bloggen har är det fullt möjligt att detta blogginlägg från Cornucopia får någon att ta livet av sig.
Man tyckte sig spåra en dylik effekt efter Goethes klassiska roman "Den unge Werthers lidanden" på 1770-talet.
Märkligt nog var W klädd i blå gula kläder…
Javisst kan benägna triggas till ett försök pga olika input men jag tror att helt andra saker än t.ex offentliga seriösa fakta-diskussioner spelar större roll. Egna upplevelser som kanaliseras och speglas via andra som tagit sitt liv t.ex(som du pekar på). Det finns (fanns?) en hemsida med alla tänkbara knep/råd för att ta sitt liv. Alltså en teknisk genomgång av tillvägagångssätt. Varje "sätt" avslutades dock med särskild detaljerad information om hur fruktansvärt ont det skulle göra att begagna flertalet tekniker. "Siten" kritiserades en del förstås och kanske har den tvingats läggas ner. Jag skulle se den som ett "varusortiment med tillhörande konsumentråd och varningstext". Bisarrt men en mycket välbesökt hemsida(2010)!
Om ni tror att någon i er bekantskapskrets går i självmordstankar: lyssna, våga ställa frågan och be om hjälp. Det finns många olika verksamheter som erbjuder stöd, ni hittar dem med en googling, I akuta fall – 112.
Om oron är obefogad har ni lagt näsan i blöt, är den befogad har ni hjälpt en människa.
Oro? Man får inte ens söka dödshjälp på F-kassans bekostnad. "Den vården finns inte här", nej, just det.
Då är det ju bra att kristendomen är på dekis i sverige. Självmorden har ju exploderat inom en del andra religioner.
Folk visste nog allt på medeltiden att de skulle igenom skärselden innan det blev helvetet då man tog livet av sig…
Men det var för jävligt att leva.
Så överheten försökte redan då skuldbelägga folk så de skulle palla för usla levnadsförhållanden…
Men det hjälpte inte.
( skärselden och helvetet var en politisk uppfinning, inte religiös, egentligen…)
Idag har vi samma attityder. Med en skillnad. Då, behövdes folk som arbetskraft. Idag är människan en överskottsprodukt.
Detta präglar hela vårt samhälle!
Även globalt.
http://devinder-sharma.blogspot.se/2014/05/while-indian-stock-markets-soar-there.html
TED talk högst relevant och sevärt om självmord:
http://on.ted.com/trfF
"The bridge between suicide and life"
Gustav 19:32 jag tror det är större sannolikhet att det minskar självmorden något. Från tidig skolgång till nu har jag säkert fått information utbildning propaganda för att främja trafiksäkerhet som många gånger är mer än körkortsutbildningen. Hur förebygga självmord finns nog högst minuter.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Tyvärr är det nog inte så mycket politiker och samhälle kan göra, utan det är nog mer en fråga för oss alla som medmänniskor att göra en insats om vi misstänker att någon mår dåligt. Men i slutändan måste människan själv få bestämma över sitt liv, liksom att ta ansvar för det.
Det är inte heller säkert att det syns utåt att en person mår dåligt, så även om alla vore perfekta medmänniskor så skulle det nog ändå bli ett visst svinn.
En annan komponent som påverkar bedömningen om andras självmord och vidare åtgärder är förstås de kvarvarandes egen dödsångest och förhållande till döden. De flesta verkar inte fattat att de själva kommer att dö inom en överskådlig tid, och fortsätter som de kommer att leva i evighet.
"Tyvärr är det nog inte så mycket politiker och samhälle kan göra, utan det är nog mer en fråga för oss alla som medmänniskor" Politiker och vi (medmänniskor) ÄR samhället… Så jo jag tycker nog i högsta grad att politiker och samhälle kan göra något.
Jag har ingen fakta på det men tror att många självmord handlar om olyckliga levnadsförhållanden, och dessa skulle vi som samhälle (med politikerna i spetsen) kunna försöka göra något åt, men med en sån radikal förändring av samhället, som jag tror skulle behövas, kommer man inte bli omvald… Och alla vet ju att det är politikers främsta uppgift att bli omvalda.
Bra tänkt! Låter bra att låta våra folkvalda curla oss till goda medborgare. Varför ska man ta ansvar om ingen tvingar en?
Sorgligt, i brist på bättre ord. Utelämnar mina åsikter om "självmord" som företeelse. När det händer lämnar det ingen oberörd och ändå ska det tystas ner.
Mycket bra inlägg!
Har länge ansett att resurserna för diverse Noll-visioner i trafiken skall föras över till suicidprevention. Där skulle pengarna ge större utdelning.
Misstänker också att antalet självmord faktiskt är högre än vad statistiken (inkl. mörkertal) visar då det tydligen är vanligt av polis/utredare, att om det är möjligt, klassificera dödsfallet som något annat.
Känner själv till två självmord som klassats som annat, pga. 'hänsyn till anhöriga'. Ett självmord med gevär klassades som jaktolycka och ett med kniv som 'olycksfall i hushållet'.
Vore intressant med en kommentar från en utredare inom Polisen om hur vanligt detta är.
Det jag upplever som extra besvärligt med självmord är den frustrerande känslan av ilska mot den döde vilket man skäms mycket för och antagligen är en naturlig försvarsmekanism, lämnade du mig själv kvar här din…osv, kvar är kanske barn med en god portion PTSD och beroende vilken ålder dödsfallet inträffar så kan det komplicera uppväxten markant.
Ytterligare komplikationer är att vänner och bekanta tar avstånd då de inte vet vad de ska säga och känner sig i vägen eller tycker synd om sin vän. Kvar blir ensamhet och ältande och det kan vara svårt att engagera sig i sin omgivning och känslan av utanförskap börjar bli permanent.
För att vara i grunden etniska så är vi sällsynt dåliga på att ta hand om varandra. Kanske är det ett resultat av att ha levt i en enpartistat under lång tid där vi lärt oss att vi betalar av lösningen på våra gemensamma problem via skattesedeln och därmed inte känner samhörighet med varandra.
Hur som så är det iaf känslan av meningslöshet som håller sig kvar, den döde föraktade sig så till den milda grad att den inbillade sig att världen skulle bli bättre utan dess delaktighet vilket aldrig stämmer, mig veterligen.
Är man då man och blir ensamstående… så blir den mediala manshatar biten inte roligare att lyssna på en innan.
Det ligger mycket i dina funderingar här…
Svensk manskultur är väldigt ensidig.
Den bygger vidare på bonde- och industrisamhällets mansideal.
Och vår militära tradition…
Sverige var världens största krigsmakt, per capita, under stormaktstiden. Ja, kanske världens största krigsmakt i historien….?
Detta har präglat en manskultur som skiljer sig från södra Europa.
Genom sin intolerans från samhället hur män skall leva.
En kultur som till stor del styrs av kvinnors uppfattning om hur män skall vara…
Vilket kanske man inte alltid tänker på.
Homofobin som fenomen är därför intressant.
Det utrycks oftast som manligt men har en underton av förakt från kvinnor.
Vilket aldrig utrycks i debatten…
Jag känner mig inte så etnisk. Jag gjorde det men idag, nej.
En del trafikolyckor är säkert också självmord ex personer som i hög fart kör rakt in i en bergvägg eller med flit styr rakt mot en långtradare
Har hört att det sker flest självmord på julafton, stämmer det? Finns data för månader/veckor?
Tyvärr upplever jag att psykiatrin får mindre och mindre resurser relativt somatiska sjukdomar. Det är ett bekymmer att lösa hur resurserna ska bli tillräckliga till denna patientgrupp. Kömiljard , m.m har ökat tillgängligheten på operationer och andra somatiska behandlingar, men psykiatripatienterna är ofta pga sjukdomarnas karaktär inte starka nog att kräva sin rätt.
Kräva vad? Psyk har inte ngt att ge. Jag är gammal som gatan i gemet. Det är psykiatrins egna föreställningar och dogmer och dessutom påtvingade arbetsätt där man inte kan vänta sig ngt under. Det finns bra vård i Alperna. Det finns privata i sthlm som är effektiva och mycket duktiga, man kan göra det mesta med självhjälp men möt din mörka sida ensam…
Dessutom så kan man inte tolka ord. Jag vill tex gärna dö, det vore rätt fint med det liv jag lever. Men vill jag livet av mig? Nej, jag vill att du bara kommer bakom och blåser skallen av mig, slut på trälandet. Naturligtvis ska jag då äta antidepp, och de var ohyggliga, läkarens baktanklar gick i baklås
Dr Parasit, och det är väl just där som beslutet att ta livet av sig vilar på felaktiga grunder. Att slippa ifrån något betyder normalt att man fortsätter men slipper något. Döden är den totala utplåningen av självet, man försvinner precis som att man aldrig funnits. Problemet ligger är i grunden en begränsning i människans hjärna. När man kontemplerar sin egen död finns man ju fortfarande kvar som betraktare av sin "observation" av den simulering man fantiserat ihop. Och därmed har man på något plan för sig att man inte försvinner, att man finns kvar, precis som i livet efter detta. Det är en variant på "the fallacy of the stolen concept" inbyggt i vår konstruerade verklighet.
Lägger märke till att i Dalarna finns det relativt färre självmord, vi har det helt enkelt generellt bra här!
Jag har inte tänkt på vad dom sade om 18 år kortare livslängd i andra ändan på stan.
Var självmorden inräknade i livslängden?
Det är inte säkert att framgång räddar en självmordsbenägen. Tvärt om hen brukar lyckas med allt!
Varför är frågan man ställer sig?
Är nyfikenheten inför framtiden så liten?
Det gäller att älska mera!
Framförallt sig själv!
Utan att det märks för mycket.
Det gäller också att vara ödmjuk och blygsam. Om det går!
Bra inlägg!
våra finländska grannar begår självmord i större utsträckning
undrar vad det beror på?
Självmord är väldigt känsligt ämne och tabubelagt, tänk er en mediakampanj : "häng kvar vid ditt liv"!
om man ökar folks materiella status – blir de mindre självmordsbenägna då?
Det är svårt att intervjua folk i efterhand om varför de tog livet av sig.. Finns det statistik förutom ålder och kön ? t ex social status, hälsa mm? Är det enbart "statens" ansvar ?
Förhoppningsvis kan Emotra med sin EDOR komma att hjälpa psykvården med att fånga upp många av dessa självmordsbenägna individer.
…Med risk för att flytta fokus från detta tragiska till börsen:
http://www.bullstreet.se/2014/02/emotra-aktieanalys/