Toma(s) Östros har i egenskap av VD för Bankföreningen gått ut och nu skruvat upp kraven på amorteringar av bostadslån. Läs mer hos bloggrannen Flute som var snabbare på bollen än jag.
Kraven är förstås måttliga och att man nu ska amortera ner till 70% istället för 75% av köpeskillingen. Det är åtminstone ett steg i rätt riktning.
Men var är kraven på att själva bostadsrättsföreningarnas skulder ska amorteras ner? Med rådande progressiva avskrivningar har i bästa fall 1% amorterats inom 10 år, i en del fall handlar det bara om promilles amorteringar.
Swedish bankers, som föreningen passande nog kallar sig på engelska har en sammanfattning.
“Bankföreningens nuvarande amorteringsrekommendation, att lån över 75 procents belåningsgrad ska amorteras ned under en period på 10-15 år, och Finansinspektionens bolånetak, som innebär maximalt 85 procent belåningsgrad, är två åtgärder som haft god effekt.Samtidigt kvarstår att amorteringsbenägenheten är låg för lån under 75 procents belåningsgrad. Många hushåll bygger inte upp den buffert som kan vara nödvändig att ha om de ekonomiska förutsättningarna förändras. Därför tar nu Bankföreningen och dess medlemmar ännu ett steg för att främja en sundare låne- och amorteringskultur:Amorteringsrekommendation utvidgas till att gälla nya lån med en belåningsgrad över 70 procent, jämfört med dagens 75 procent.Alla nya bolånekunder ska få en individuell amorteringsplan från banken.Amorteringsplanerna introduceras gradvis under våren och ska tillämpas fullt ut från och med halvårsskiftet. En viktig utgångspunkt är att man utgår från varje kunds ekonomiska förutsättningar, till exempel genom att ta hänsyn till sparande och inkomstutveckling. Målet är att flertalet låntagare ska amortera även under 70 procents belåningsgrad.“
Återstår att se hur detta påverkar bostadsmarknaden, om alls.
Härnäst kan man ju hoppas att bankerna vill se över vad de lånat ut till för vansinnigheter på bostadsrättsföreningssidan och kräver raka avskrivningar för att säkerställa att panten inte faller sönder på grund av orealistiska avsättningar för underhåll (via amortering).
92 kommentarer
Tänk om låntagarna visste att det inte är pengar dom lånar utan krediter som bankerna skapar ur tomma intet.
Bank of England erkänner nu öppet att dom helt enkelt skapar skuld.
Länk: http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity
Det är många som vet, men vad hjälper det dem?
Bara för dem att pröjsa och se glada ut, kanske klappa lite händer när bankdirektörerna badar i utdelningarna av påhittet.
Vad trodde du att pengar var? Trodde du att banken förvarade en stor hög med enkronor åt dig?
Och hur skulle bank of England annars skapa pengar? Skulle de bara dela ut dem gratis? (Har inte läst länken…)
"Whenever a bank makes a loan, it simultaneously creates a matching deposit in the borrower’s bank account, thereby creating new money"
Penga-haveristerna hade tydligen rätt.
Nej.
Banken kan inte göra detta på egen hand och det är inte heller gratis. I praktiken är det låntagaren som gör detta genom att skriva på lånehandlingen.
För banken kostar det inlåningsränta, plus reservkrav (vid FRB) eller kapitalkrav (vid vårt system).
Dessutom skapar inte alla lån nya pengar, banken kan t ex ha överlikviditet och då skapas ingenting.
Dessutom går inte länken till Bank of England, utan till en krönika med lösryckta citat från Bank of England.
Klassisk penningsystemhaverism alltså. Ryck lös citat, blanda bort korten, påstå något som är en snedvriden bild av de faktiska förhållandena, som är betydligt mer komplicerade.
http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q102.pdf
Som sagt ingen nytt – även riksbanken har väl förklarat detta.
För övrigt om man går på definitionen av pengar som allmänt accepterat betalningsmedel så kan man fråga sig om det inte är i ögonblicket säljaren accepterar banköverföringen som fullgörelse av avtalet. Annars är det väl normalt så att det är kunden som utför handlingen som gör att avtalet blir ingånget (och binder banken vid sitt åtagande).
Framför allt accepterar ju säljaren det hela som betalning för bostaden vederbörande säljer.
Så, ja.
Säljaren kan förstås välja att kräva att få betalt i mynt om vederbörande tror att det är bättre och lättare att sälja lägenheten då.
@Anonym, det är nog nytt för de flesta. Sidorna om multiplikator teori i de ekonomiska läroböckerna kan rivas ut och ersättas med sidor om att banker skapar pengar när deras kunder tar lån.
Men kära ni, om banken nu hux flux kan skapa pengar ur tomma intet, varför startar då inte alla bara en bank och blir oändligt rika på ett ögonblick?
Pengar skapas inte på det sättet folk tror, alt är hemligt för er, det finns ingen officiell förklaring till hur pengar skapas.
Neoklassik nationalekonomisk teori där tror man att det blir lagom med pengar i ekonomin när banken kan tillverka pengar efter behovet.
Det fungerar inte för bankerna tillverkar för mycket i högkonjunkturer och för lite i lågkonjunkturer, i depressioner så kan dom även göra credit crunch och då försvinner pengarna vi har ur ekonomin.
Riksbankens reporänta är ett för svagt instrument för att styra hur mycket pengar som tillverkas.
Neoklassisk nationalekonomiska teorier är delvis felaktiga.
"I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning."
http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Finansmarknaden/2013/rap_finansm_130830_sve.pdf
Man kan säga att pengar skapas genom skuld. Penningmängden i Sverige ökar främst genom affärsbankernas utlåning. Penningmängd i Sverige definieras som pengar som ägs av allmänheten, t.ex. i form av sedlar och mynt eller insättning på konto. Den största delen av den svenska penningmängden består av insättningar på konto, sedlar och mynt är en mindre del.
När en låntagare kommer till banken och ber om ett lån ökar penningmängden då pengarna sätts in på låntagarens konto. Samtidigt hamnar bolånet på bankens tillgångssida.
Med vänlig hälsning,
SVERIGES RIKSBANK
Financial Stability Department
SE-103 37 Stockholm
Kreditmassan (skulden) som centralbanker och privata banker skapat har nu blivit så gigantisk att RÄNTAN dränerar en reella ekonomin på kapital som allokeras till bank och finanssektor. Deflation i den reella ekonomin och inflation i finanssektorn. Man kan säga att skulderna nationaliseras och vinsterna privatiseras.
Eftersom den reella ekonomin stagnerar så minskar ju efterfrågan och företagen investerar inte i utökad produktionskapacitet och fler medarbetare. Vinsterna delas i stället ut till ägarna.
1-2% av befolkningen blir extremt förmögna, gruppen medelklass krymper och gruppen fattiga ökar dramatiskt.
Eftersom folks förtroende för FIAT pengar bygger på just FÖR TRO ENDE så kommer pyramidspelet kollapsa när en kritisk massa nås och folk ser bedrägeriet utan dimridåer.
Citerar Stefan Ingves.
"Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor?"
Källa: http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf
Krisen i Europa är skapad av ren inkompetens, åtstramningspolitiken stoppar skapandet av pengar, kreditgivningen minskar och då minskar skapandet av pengar, ekonomin saknar då tillräkligt med betalningsmedel pengar.
http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity
Läs artikeln den var bra.
Krisen kan bara lösas med att vi ökar mängden betalningsmedel pengar i ekonomin, och ser till att lönerna bara ökar lagom mycket.
Europa är döende med sparpolitiken.
Pengar skapas med kreditgivningen, när dom driver en sparpolitik så ökar inte den totala kreditgivningen och då ökar inte betalningsmedlet pengarna i ekonomin och det blir en brist på pengar när löner och befolkningen fortsätter att öka.
Den matematiska omöjligheten har börjat döda Europa totalt.
http://nationalekonomi.blogspot.se/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
Stön. Alltid den här idiotdiskusionen om vad pengar är:
Pengar är något som (i varierande grad) accepteras som ersättning för vara eller tjänst utan att i sig vara en vara eller tjänst.
Därför kan man själv skapa pengar (med varierande framgång). Ett exempel är ju bitcoin ett annat är att du skriver en lapp där lovar att betala mottagaren en viss summa SEK eller en vara/tjänst.
En annat exempel är en restaurang som säljer lunchkuponger. Själv skulle jag acceptera det som betalningsmedel om det gäller restaurangen jag brukar äta på.
Dessutom om pengars värde:
De är naturligtvis ingen egentlig resurs utan bara en symbol för resurser.
Därför är det självfallet idiotiskt att använda reella resurser för att skapa pengar. Tex gräva efter guld (guld kan ju dock ha ett värde som smycken eller industriellt) eller ännu dummare att gräva efter bitcoins vilket kräver kraftfulla datorer samt elenergi.
Till guldets fördel kan dock samtidigt räknas fördelen av att den är svår att hitta samt reellt användbar vilket gör att den fungerar som en (korkad) reservlösning när förtroendet mellan människor är lågt.
Bitcoins kräver ju både förtroende och insats av reella resurser för att fungera.
Håkan, tycker du inte att du blandar ihop saker en smula? En bitcoin kan du inneha utan att någon skuld finns, bitcoin i sig är värdet. Om du skriver en lapp till mig där det står att du är skyldig mig 500 spänn så vill jag gärna ha 500 kr, skuldsedeln i sig räcker inte för mig. Varför tror du maffian hellre delar med sig av det indrivna beloppet till knäskålskrossar-leffe än nöjer sig med skuldsedeln? Några kronor, vilket är vad vi använder som pengar i Sverige, har du inte skapat.
Den där lunchkupongen, är det kupongen i sig du vill ha, eller lunchen? Skulle du acceptera en lunchkupong som restaurangen förbjuder dig att lösa in, eftersom "kupongen är en lunch", precis som du verkar påstå att en skuld är pengar?
Pengar är ett betalningsmedel.
Pengar alltså ett betalningsmedel kan skapas på flera olika sätt.
Riksbanken kan trycka upp sedlar, banken kan öka balansräkningen kreditgivning, staten kan prägla guldbitar till guldmynt, snäckskal har avvänts som betalningsmedel och även tulpanlökar.
Stater har även gett ut pengar utan en riksbank.
Banker har även tillverkat pengar utan en riksbank.
Vad som har använts som betalningsmedel har varierat i historien och även vem som tillverkade betalningsmedlet alltså pengarna.
Dom flesta tror sig veta vad pengar är men i själva verket så har dom ingen aning om vad pengar faktiskt är och hur dom tillverkas.
Folk är lättlurade att tänka själv är det svåraste en människa kan göra.
Alla vet att riksbanken är enda lagliga utgivaren av pengar.
Alla vet att mängden pengar ökar hela tiden (penningmängden).
Om nu riksbanken tillverkade alla pengarna hur kommer dom ut från riksbanken till er?
Riksbanken ger inte er eller staten några pengar, bankerna får inte pengar av riksbanken gratis.
Detta ger oss bara två möjliga alternativ
1. riksbanken tillverkar pengar och lånar ut till bankerna till reporäntan, då kommer pengar ut i ekonomin.
2. banken tillverkar pengar med balansräkningen utan riksbankens hjälp, och lånar ut pengarna till er .
Sen finns det en lustig sak riksbanken har inte tillverkat lika mycket pengar som penningmängden ökar med, vem tillverkade resten?
Svenskar är godtrogna dagens sätt att skapa pengar på är lagligt men något omoraliskt därför berättar ingen hur pengar skapas.
Lite förenklat så föds nya pengar när en bank utfärdar krediter i ett FRB-system = inflatoriskt.
Men på samma sätt dödas pengar när folk amorterar på sina lån = deflatoriskt.
Det är därför Japan och USA kan "trycka pengar" utan att få någon nämnvärd inflation.
Problemet med FRB (Fractional Reserve Banking) är att det aldrig kommer finnas tillräckligt med pengar för att betala tillbaka lån plus ränta, resultatet blir finansiella kriser då o då, och behov av QE för att skjuta upp problemet efter varje kris.
"Man kan säga att pengar skapas genom skuld. Penningmängden i Sverige ökar främst genom affärsbankernas utlåning. Penningmängd i Sverige definieras som pengar som ägs av allmänheten, t.ex. i form av sedlar och mynt eller insättning på konto. Den största delen av den svenska penningmängden består av insättningar på konto, sedlar och mynt är en mindre del.
När en låntagare kommer till banken och ber om ett lån ökar penningmängden då pengarna sätts in på låntagarens konto. Samtidigt hamnar bolånet på bankens tillgångssida."
Med vänlig hälsning,
SVERIGES RIKSBANK
http://positivapengar.weebly.com/1/post/2013/05/skapar-banker-verkligen-pengar-vad-sger-riksbanken.html
Fakta om penningmängd och utlåning i Sverige:
Finansmarknadsstatistik 2014
http://www.scb.se/Statistik/FM/FM5001/2014M01/FM5001tab1_ny.pdf
@alag
Den sidan du hänvisar till är nog hämtat ur någan penningsystemhaverists youtubefilm. Dessa verkar tro att vi bor i USA och att pengarna kommer från federal reserv plus den här multiplikatorn osv.
Endel verkar bli lite förvirrade för att de verkar inte förstå bokföring och endel koncept som hänger ihop med den – då blir man lätt förvirrad för att banken använder vissa genvägar där slutresultatet blir detsamma. Och förstår man inte matematik så kanske man inte förstår att omformulering av FRB-reglerna innebär detsamma (formuleringen att banken får låna ut en viss procent av folks insättningar blir ekvivalent med formuleringen att du skall ha viss procent reserv).
Så frågan om hur pengar skapas så är det kanske inte något folk tänker på, men inser de att banken kan låna ut pengarna som folk har på sitt konto och sätta in på andras konton så kan de flesta nog greppa tanken att det har skapats pengar då man betraktar kontotillgodohavandet som pengar.
@ekvationsteorin
Bara för att du inte orkar läsa på betyder inte att det är hemligt…
@Sven Bertil
Du missar nog poängen. Poängen är att pengar är precis det som allmänt fungerar som betalningsmedel – det är alltså inte det faktum att det utgör en skuldsedel (notera gärna att de flesta sedlar och mynt inte är några skuldsedlar) som är kriteriet utan att folk accepterar det.
"Den sidan du hänvisar till är nog hämtat ur någan penningsystemhaverists youtubefilm"
@Anonym har du glömt ta din medicin idag? Den länk jag länkade från var från Bank of England.
http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q102.pdf
@alag
Vi bor inte i england heller…
Poängen är att det finns en stor tendens att penningsystemshaverister tittar på en youtubefilm och dessa verkar vara gjorda av amerikaner och därför blir deras uppfattning starkt färgade av det amerikanska systemets detaljer.
Nu kan man ju tycka att det rör sig om smådetaljer, men skall man vara nogrann med detaljer i ett avseende så bör man vara det i andra avseenden också. Isht när man inte alltid tar höjd för att detaljer man bortser från är av större verklig vikt än de man fokuserar på.
Tar man då sidan som du hänvisar till och beaktar vilka realiteter det leder till och jämför med hur det verkligen förhåller sig och då finner att dessa stämmer överens med varandra så är det ju ganska tveksamt ifall man då skall hävda att man borde riva ut dessa sidor.
@ Anonym – Det är något speciellt med Svenskarnas skulder…. *syrsor*
Varför fortsätta med karktärsmord när det visade sig att "penningsystemshaveristerna" hade rätt?
Att hävda att det monetära system är så komplicerat att vanligt folk inte kan förstå är ungefär som att säga att meteorologi är en så komplicerad vetenskap att det inte är någon vits att ge väderprognoser.
En väderprognos är en kraftig förenkling av mycket komplicerade och invecklade processer men prognoserna fyller en viktigt funktion och alla människor har grundläggande väderkunskaper och förstår att sätta sig i säkerhet när ett oväder kommer.
När det gäller det monetära systemet så är den grundläggande och bärande faktorn att folk INTE ska vet hur systemet fungerar. När stormen kommer ska INTE folk varnas, eliten ska först sätta sig i säkerhet och rädda sina tillgångar.
Meteorolog = informera och varna. Centralbank = dölja och undanhålla.
Mike Maloney har gjort serien Hidden Secrets Of Money bestående av 5 episoder. Jag rekommenderar alla att se dessa för att verkligen förstå vad pengar egentligen är.
Ju längre man kan se bakåt i historien, desto bättre kan man förstå sin samtid och desto längre kan man se in i framtiden.
Länk episod 1 Hidden Secrets Of Money:
https://www.youtube.com/watch?v=DyV0OfU3-FU&list=PLE88E9ICdipidHkTehs1VbFzgwrq1jkUJ
@alag
Rätt i vilken mening, omfattning och till vilken skillnad från andra?
Att ha rätt i den omfattningen som stämmer överens med vad som står på den sidan som borde rivas ut ger inga stilpoäng i mina ögon. Att dessutom ha rätt i en sak gör inte per automatik att man har rätt i en annan sak.
Notera också att om man skall gräva ner sig i detaljer så bör man gräva på rätt ställe. Att gräva i federal reserves detaljer ger knappast någon detaljkunskap om hur sveriges riksbank är organiserad. Att gräva i amerikansk lagstiftning ger ganska liten detaljkunskap om svensk lagstiftning.
Sen skall man ha i åtanke att man bör ställa saker i rimlig proportion – vilket nästan får anses vara det som är definition på haverist: att man gräver ner sig i någon detalj som förvisso kan vara korrekt och envist och enkelspårigt se detaljen som viktigare än den är.
"Rätt i vilken mening, omfattning och till vilken skillnad från andra?"
@Anonym – Jag var ironisk. Din argumentation att det är någon större skillnad land för land är populistisk och nationalromantiskt naiv. Det skiljer sig inte nämnvärt mellan hur det fungerar i Sverige eller England.
@alag
"Det skiljer sig inte nämnvärt mellan hur det fungerar i Sverige eller England."
Poängen är att vissa gärna gräver ner sig så i detaljer att de missar stora bilden. Gräver man ner sig så i detaljerna där det skiljer så skall man åtminstonde gräva ner sig på rätt ställe (och ändå inte glömma den stora bilden).
Notera att sidorna i boken du nämnde antagligen inte gräver ner sig i detaljerna och då är det ganska tveksamt ifall man skall rycka ut sidorna bara för detta.
Anonym, hur många gånger har du förlorat den här debatten mot alla möjliga "haverister"? Hur kan du utan att blinka starta om debatten och börja från noll igen som om ingenting har hänt? Hur har du samvete att göra det, skäms du inte? Är det chutzpa du uppvisar? Förresten, pengar är SEK i Sverige oavsett vad du vill att det ska vara.
"Så frågan om hur pengar skapas så är det kanske inte något folk tänker på, men inser de att banken kan låna ut pengarna som folk har på sitt konto och sätta in på andras konton så kan de flesta nog greppa tanken att det har skapats pengar då man betraktar kontotillgodohavandet som pengar."
Va? Va?? Det där var rekordflummigt även för dig. På bankkonton finns bara bankens skuld på kronor. Det symboliserar hur många kronor banken är skyldig kunden. Hur du får ihop det där påståendet då vet bara du.
Det är iallafall HELT uppenbart att ditt syfte inte är att klargöra utan att fördunkla, Anonym.
"Så frågan om hur pengar skapas så är det kanske inte något folk tänker på, men inser de att banken kan låna ut pengarna som folk har på sitt konto och sätta in på andras konton så kan de flesta nog greppa tanken att det har skapats pengar då man betraktar kontotillgodohavandet som pengar."
Sven Bertil: Problemet verkar vara att du inte kan acceptera att ett kontotillgodohavande ses som pengar. Men det är en himla tur för dig att alla som du handlar med gör det…
Tolvtretton, det gör dom inte alls. I de flesta fall kvittas skulderna med hjälp av kronor i RIX. Är du anonyms efterträdare?
@Sven Bertil
Jag skulle gissa att en ganska betydande del av befolkningen har liknande definition på begreppet "pengar" än vad du tycks ha. Jag väljer här att använda ett språkbruk som jag tror att stora majoriteten i sverige använder – det blir minst missförstånd då, jag skulle rekommendera att andra gör det också.
Anonym, det där har du också försökt blanda ihop sålänge jag har läst denna blogg. Du menar: "Med mitt språkbruk blir förvirringen MAXIMAL och ingen förstår att bankkonton inte innehåller kronor som är vad vi använder som pengar idag, utan bara representerar hur många kronor bankerna är SKYLDIGA sina kunder.". Men visst förstår jag att ni blir glada om ni kan sudda ut skillnaden.
Håkans exempel med lunchkuponger är väl intressant här. Håkan skulle aldrig acceptera att någon försökte lura i honom att lunchkupongen ÄR lunchen, men i samma stycke säger han att han skapat pengar om han skriver på en lapp att han är skyldig någon pengar.
@Sven Bertil
Eftersom du inte verkar acceptera allmänt normalt språkbruk så får jag avsluta med ett litet citat från Tage Danielsson:
“Nu är det klart att det är mest praktiskt att vi använder orden i den betydelse vi har kommit överens om. Det blir så besvärligt annars, och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är naturligtvis ingen tvungen att använda alla ord i överenskommen betydelse — särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm–Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att vi får ett helvete i biljettluckan på Centralen.”
Om du vill ha ett helvete i biljettluckan så skall jag inte hindra dig, men jag tänker inte debattera vad "en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar" betyder.
Jo, jag har sett dig försöka förringa skillnaden mellan en krona och en skuld på en krona på otaliga fantasirika sätt förut. Men, precis som med Håkans lunchkupong så fungerar det bara tillfälligt, sålänge du kan skapa en verbal dimma. Faktum är ju att alla VET skillnaden mellan guld och en skuld på guld, lunch och en skuld på lunch, en krona och en skuld på en krona.
Hej, alla s.k. "penninghaverister",
det spelar ingen roll att bankerna har mandat att skapa krediter ur "tomma intet". Det som spelar roll är vilka konsekvenserna blir, vilka som tjänar och förlorar på det, huruvida det är rättvist eller inte, vilka för- och nackdelarna är o s v.
Sluta diskutera ointressanta icke-frågor och börja diskutera det som är väsentligt istället.
@Sven Bertil
Jag tror alag förstår vad jag menar (han verkar använda begreppet likadant) även tolvtretton verkar också förstå. Om du inte vill förstå vanlig svenska så kan jag inte hjälpa dig.
Jag noterar att du inte verkar ha något att tillägga i sak utan verkar mer vara ute efter att övertyga oss om att "en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar" betyder en tur- och returbiljett Stockholm-Malmö.
Eschaton, jag vill inte kalla mig haverist, men vill du gå först i ledet och föra talan så varsågod. Tala om var jag kan läsa dig så ska jag gärna göra det.
Anonym, som sagt, jag har läst den här bloggen ett tag, alla som har gjort det kan din skiva nu. Nej, självklart är det JAG som försöker övertyga alla om något absurt, när det är DU som påstår att en lunchkupong är en lunch och att en skuld på kronor ÄR kronor. Nu avbryter jag här, eftersom jag också har sett vad nästa nummer i repetoaren är, personangrepp, förolämpningar och otrevligheter.
@Sven Bertil
Skall du ljuga om vad andra skriver så kan vi lika gärna sluta nu. Jag avser inte bemöta insinuationer, personangrepp och allehanda oärliga debatttekniker. Jag kan lika gärna säga det direkt att jag heller inte avser att bemöta sånt som kommer längre ner i tillägget (detta i förhoppningen att slippa dras med i oärliga debatttekniker).
Sven Bertil,
jag har inte skrivit något om detta. För mig är pengafunktionen ett litet sidointresse men angränsande till det jag huvudsakligen intresserar mig för.
Helt kort kan jag dock peka på några saker jag tycker är viktiga här. För det första har sådana som Zarlenga visat hur pengaskapandet har använts och manipulerats av olika intressen för egen vinning genom tiderna. Man behöver ha ett maktperspektiv på pengar. Vad säger bankernas rättigheter oss om maktförhållandena t ex? Hur stor makt har finans- och bankvärld jämfört med politiker?
Jag har för mig att Bernard Lietaer beskrev euron som en instabil valutakonstruktion – flexibel och snabb men inte säker. Gäller inte detta alla nuvarande valutasystem, inklusive det svenska. Har detta med den globala konkurrenssituationen att göra? Handlar det om ett slags chicken race?
Det verkar som att vi har att göra med en snabb och stor omfördelning till de redan rikas fördel. Pengasystemet verkar bidra till detta ( skapa detta?). Kan vi hitta andra alternativ?
Tro inte att politiker, det demokratiska systemet och dess regleringar nödvändigtvis är en garanti för mer rättvisa och mindre maktkoncentration. Eliten är väldigt bra på att utnyttja systemet, styra opinion o s v. Alla system kan missbrukas och makt korrumperar. Hur konstruera bästa system givet alla parametrar?
Hoppas att jag lyckats ge någon slags bild av några av mina funderingar kring detta. Jag tycker att frågan är långt ifrån avgjord. Hur systemet fungerar behöver absolut belysas och bli mer allmänt känt. Men det finns inget självklart upprörande med att bankerna har det mandat de har. Det finns absolut mycket som kan och bör kritiseras med systemet men innan vi har tillräcklig koll på den större bilden så är det inte självklart vad som skulle vara ett bättre alternativ i dagsläget. Jag tror att det går att hitta ett bättre alternativ men bara om vi förstår helheten bättre.
Anonym, vilket tillägg? Är det du eller jag som drar iväg till aftonklänningar med svarta tofsar och biljetter och annat totalt irrelevant, på tal om oärlig debatt-teknik?
Eschaton, om du vill konstruera ett bättre system givet alla parametrar så kan du inte blunda för vissa. Om du ska konstruera ett bättre system måste alla detaljer klargöras, inklusive sånt som inte alls är detaljer, som vad bankkonton faktiskt innehåller och huruvida banker lånar ut insättningar, etc. Om detta inte till fullo reds ut, kommer en liten lucka att lämnas i ditt nya system, och pang så är samma gäng tillbaka och ingenting har ändrats. I din sista mening säger du att du vill förstå helheten bättre, det håller jag absolut med om, men då måste helheten redas ut från grunden innan vi kan komma någonstans.
@Sven Bertil
Menade "inlägg" (vet inte varför det blev fel). "Aftonklänning med svarta tofsar" var en liknelse för att du envisas med att använda begreppet "pengar" på annat sätt än alla vi andra – bortsett från att det det riskerar att andra missförstår dig, men framförallt innebär det att du envisas med att missförstå vad andra skriver.
http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity
http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q102.pdf
Läs det noga pengar skapas når vi tar lån och delitas när vi betalar tillbaka.
Europas sparpolitik där lånar man inte utan betalar tillbaka på skulder, då minskar pengarna i samhället och samhället börjar dö.
Europas politiker som inte vet hur pengar skapas har skapat krisen med sparpolitiken.
Krisen kan lösas om vi gör QE eller om riksbanken helt enkelt tillverkar 100 miljarder och ger staten pengarna till infrastrukturen.
Den som påstår att det blir hyperinflation vet inget om hur mycket pengar bankerna skapar per år,
i goda tider trycker dom mer än 100miljarder.
Om bankerna börjar öka kreditgivningen så så löser det sig även, då startas deras normala sedelpress.
Dagens sätt att skapa pengar på är lagligt men något omoraliskt därför har ingen sagt hur det går till.
Anonym, nej, och jag tror att det här är uppenbart för alla som läst ditt argumenterande någon längre tid, det är DU som förvrider begreppet pengar. Du försöker påstå att bankernas löfte att betala kontoinnehavarna kronor på begäran, faktiskt ÄR kronor i sig. Helt vansinnigt, det är lika galet som att påstå att Håkans lunchkupong är en lunch. ALLA förstår detta, det är därför din ord-dimma måste till.
Strunt samma. Tack för debatten, det här var ett undantag från min sida, jag brukar inte kommentera.
@Sven Bertil
Med tanke på att alag uppenbarligen använde begreppet pengar på det sättet så tror jag inte det leder till något missförstånd ifall jag använder begreppet på samma sätt i svaret – ingen annan än du verkar ju missförstå vad som begreppet "pengar" avser.
@Anonym, det är väl ganska uppenbart att jag använde det begreppet för att bank of england användet det på det sättet, se citatet från länken. Men jag förstår även vad Sven Bertil menar.
Englands riksbank beskriver hur pengar tillverkas , är bank of England en rättshaverist?
http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity
http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q102.pdf
Kriser skapas när banker minskar eller drar in krediter för då försvinner pengarna som cirkulerar i ekonomin.
30 talskrisen skapades för att banker gick i konkurs och då förintades deras pengar och krediter drogs in, nu gör vi nästan samma sak i Europa .
Krisen i Europa är skapad av sparpolitiken.
Kreditgivningen skapar pengar, problemet är att kreditgivningen är störst i högkonjunkturer sedelpressen går varm bankerna öser ut pengar i ekonomin.
i lågkonjunkturer så upphör kreditgivningen och inga pengar skapas, det kan bli så illa att krediter sägs upp då minskar pengarna i ekonomin man eldar upp pengarna dom förintas.
Dagens ekonomimodell skapar bubblor och kriser.
Riksbankens reporänta kan inte reglera bankernas sedelpress, en bättre reglering av bankernas sedel press måste införas.
Greklandskrisen och sparpolitiken skapade nuvarande kris i Europa.
Krisen kan lösas om bankerna börjar ge krediter till företagsinvesteringar eller om riksbankerna själva tillverkar pengar och ger till staterna.
@Sven bertil mfl
Lunchkupongen är givetvis ingen lunch i sig. Precis som sedlarna fysiskt sett också bara är papper.
Däremot skulle den kunna accepteras som betalningsmedel och cirkulera precis som riktiga SEK.
Precis som riktiga SEK är den också uppkommen ur en skuld (restaurangens skuld i form av en riktig lunch till kuponginnehavaren)
Den kan förlora sitt värde som betalningsmedel om restaurangen går i konkurs. Precis som riktiga SEK kan förlora sitt värde som betalningsmedel ifall vi får en rejäl kris.
Englands riksbank beskriver hur pengar tillverkas , är bank of England en rättshaverist?
http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity
http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q102.pdf
Vad tyst det blev.
Den som påstår att banken lånar ut era insättningar är en haverist.
Bank of England säger som det är.
https://www.youtube.com/watch?v=CvRAqR2pAgw&list=PLEDD041C5AE0BC85A
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Symbolism
..(för?!)sent ska syndaren vakna?
Problemet med att tills nu säga 75 %, och detta nya 70 %, är ju att folk ser det som ett mål. Har man gått i mål, är det rätt trögt att fortsätta loppet ytterligare. Alltså håller bankerna, egentligen "systemet" kvar den stora majoriteten i en hög skuldsättning länge, så länge att det blir en riktigt dålig affär för var och en. Summan du amorterat, kommer ju tillbaka (i form av minskad räntekostnad) till 100 % på ca 25 år. Därefter är räntebesparingen ren vinst. Alltså borde istället rådet (i vart fall till "yngre" som har över 25 år kvar i sin boendekarriär) vara att amortera ner till 0 kr. Eftersom det är lönsamt. "Äldre" personer (= har kortare tid än 25 år kvar i boendekarriären) får väga in vad de vill lämna efter sig, här blir det givetvis stora individuella skillnader.
Jag hade alltså hellre sett en "rekommendation" på hur många år bolånet bör vara betalt på, te x 40 år.
Anledningen till att man istället för TID valt att basera rekommendationen på BELÅNINGSGRAD beror alltså inte på att man vurmar för stackars låntagare och vill dessa väl, utan helt enkelt för att man vill hålla skulderna under en systemkritisk nivå. Ett skuldsatt bolånekollektiv gynnar kapitalägarna, och 70 % – rekommendationen bör säkra det förhållandet även framledes.
Min formel för amortering: Pensionsålder minus BoLåneTorskens ålder.
Varför skulle man nödvändigtvis behöva vara skuldfri vid pensionen? Hur motiverar du det?
0 i skuld ger mycket bättre garanterad avkastning än N i skuld. Du slipper räntekostnaderna. Att investera de lånade pengarna är en risk, kostnaden (räntan) kan stiga, avkastningen måste hela tiden slå räntan vilket över tid är mycket svårt.
Så i slutänden tjänar man på att spara = minska sin skuld. Vid pensionen kommer de flesta få under 75 % av tidigare lön, vilket med stora lån ger mycket mindre disponibel inkomst. Många skuldsatta kommer behöva flytta vid pensionen.
Man kan ha lån utan att ha för stora lån…
On-topic:
Det tål ju att fundera över varför Bankföreningen fakitskt för fram denna fråga nu, när snart valrörelsen drar igång på riktigt. Som "intresseklubb" för bankerna så är det väl inte orimligt att detta kanske ses som en motvikt mot skärpta kapitaltäckningsregler eller att skatteavdraget tas bort vilket I båda fallen påverkar bankernas balans och resultaträkningar. Att kunderna får amortera lite extra tidigt är då enklare att hantera…
Off-topic:
Det börjar bli väldigt mycket haveristkommentarer på din blog numera, vilket gör det jobbigt att leta igenom kommentarerna för att hitta den goda dialogen. Ibland är det bara skrattretande, men nu mest jobbigt som sagt.. I mitt fall börjar jag överväga att strunta i att läsa kommentarerna, vilket tar bort halva poängen med en blog av din karaktär.
Det är oseriöst av bankerna att inte kräva amortering på lån under 70%.
En mer långsiktig modell för bolån:
10% kontant
20% lån med 10 års amortering
70% lån med max 40 år amortering
Vad är skälet till att man skall dö med ett amorterat hus och därmed dö förmögen?
Vem skall tillfredsställas genom ett sådant agerande?
Din egen lycka av att ha råd att bo i en bostad med räntekostnader som din pension tillåter. Har du höga ränteutgifter på dina höga lån kanske du har råd, ja, men vad kan du konsumera och uppleva utöver det? Sparande = amorteringar = rikare = roligare pension.
Man kanske borde fundera på vem som agerar och i vilket syfte. När banken kräver amortering så är det banken som agerar och som vinstdrivande företag så får man anta att man gör det i vinstsyfte. Banken gör inte stresstester, bedömer bostadens värde osv av välvilja utan för att skydda sina egna intressen.
Seriöst? I vilken mening? Rent affärsmässigt så finns dock avvägningen mellan att kräva amortering å ena sidan och få ränteintäkter å andra sidan – man landar då i att banken inte bör sträva efter amortering utom i de fall där gäldenären har skulder som blir för stor risk för banken.
Hur man själv skall agera bör man försöka bilda sig en egen uppfattning om eftersom man kan räkna med att bankens "råd" är det som banken kommer tjäna mest pengar på (med hänsyn tagen till kostnaden för att ge för dåliga råd). Man bör framförallt ta hänsyn till riskerna som finns och vad dessa kan leda till om de faller ut, även här kommer man nog till slutsatsen att det finns viss anledning till att ammortera och ha viss egen förmögenhet (även om man heller kanske inte kommer till slutsatsen att man bör göra sig helt skuldfri).
Du nämner att nya föreningar borde amortera av en hel del på lånen. Jag kan berätta att ett flertal nya bostadsrätter som Skanska bygger där ligger bara skuldsättningen på ca 20% och resten är insatser m.m. Belåningsgraden i dessa föreningar är lägre än hos majoriteten av privatpersoner. Jag räknade på en nyproducerad förening i Järvastaden och kom fram till att om föreningen skulle kunna bli skuldfri om medlemmarna i genomsnitt betalade ytterligare en miljon i insats. Det är vanligt numera att föreningars skuldsättningar "bara" är 20-30% som belåningsgrad eftersom det blir en hel del pengar ändå med dagens byggkostnader. Om den nya föreningen klarar av sina räntekostnader bra så tycker jag det inte finns anledning till att tvinga föreningar att göra på ett visst sätt. Nu kommer väl vän av ordning argumentera för att belåningsgraden i en BRF är ointressant då en BRF aldrig ska säljas.
@Marcus
Poängen som framförts är att om man slutar spekulera och tänker långsiktigt så är det pga ränteavdraget mer effektivt att medlemmarna tar på sig alla skulder och föreningen hålls skuldfria. Det är inte troligt att en BRF kan förhandla ner räntan såpass mer än medlemmarna att man räknar hem ränteavdraget.
Ur bankens synpunkt så är det väl rätt vanligt att företag har långfristiga skulder som aldrig amorteras av totalt sett, det blir alltså en del av den långsiktiga finansieringen. Att bevilja lån som inte amorteras är alltså inte så konstigt sålänge företagets balansräkning och resultat medger det dvs att man på det hela inte har för hög skuldsättningsgrad. Det vore alltså mer rimligt att banken beviljar amorteringsfritt lån på en nivå där man känner sig tillfreds med att ha den än att bevilja lån på en högre nivå som skall amorteras.
Anledningen till höga insatser och mindre lån hos föreningen har med privatpersoners möjligheter att få göra skatteavdrag på räntan som inte bostadsrättsföreningar får göra och därmed kan den boende få en lägre kostnad i jämfört med om månadsavgiften är högre samt föreningens lån högre. Det är också ett av huvudskälen till varför avgifterna kan hållas så pass låga i en ny bostadsrättsförening.
Avskrivning är inte amortering.
Skriv om, skriv rätt.
Snart skall det börja byggas 450 bostäder i Göteborgarnas mest älskade friluftsområde Delsjön. På platsen låg tidigare kulturmarxismens högborg radiohuset SR/SvT. Den absurda platsen för bygget säger mycket om den korrupta och opatriotiska atmosfär som omger Göteborg. I en patriotisk atmosfär hade tomten för det det gamla kommunistbygget gjorts till en fin del av den härliga natur som omger den. Det blir garanterat svindyra lägenhetspriser och det vore förstås intressant om kunniga människor synade villkoren noga i ett projekt som inte kunnat genomföras utan de bästa kontakter i toppen av Muteborg.
@Tolvtretton & Sverigeakrobat:
Varför dö skuldfri? Nej det är inte huvudstrategin, huvudstrategin är att totalt sett få lägsta möjliga kostnad. Gör man det, så innebär det att för de flesta så blir man skuldfri till sist. Men det beror lite på hur många år man har på sig, givetvis.
35: åring som amorterar på 20 år betalar totalt sett ett mycket lägre belopp än en 35 åring som inte amorterar utan bara räntar. Ju tidigare och snabbare man amorterar, desto bättre affär gör man.
Men, är man 50 år eller äldre, då får man räkna lite noggrannare på det. Till slut når man givetvis en gräns för när amortering endast ger större arv, och inte lägre total utgift.
Folk inser inte hur lite real pension de kommer få. Dessutom måste som bekant bostaden renoveras och underhållas, och med amortering så skapas utrymme för detta.
Skuldfritt boende är det bästa pensionssparandet.
Sedan är en del inte egoister, utan vill lämna något åt sina barn.
Här blandas två frågeställningar till en sörja.
Dels frågan om hur jag kan tänkas klara av mitt leverne, inklusive boende, den dag jag blir pensionär och har mindre med slantar att röra mig med och dels frågan om vad som är ett nationalekonomiskt vettigt risktagande för framförallt banksystemet och delvis även individ.
Historiskt vet vi att leverage är källan till alla finansiella katastrofer (förutom rena bedrägerier) och därför skall leverage hållas nere i ett sunt system, både för individ och banker. Det är dock inte detsamma som att belåningsgraden nödvändigtvis skall gå mot noll för att rimlig risknivå skall uppnås.
Inte heller frågan om man skall lämna ett arv efter sig just i form av ett amorterat hus är särskilt relevant.
Niclas Jonsson: Exakt min poäng. Skuldfrihet i sig själv har inget egenvärde, om det inte faktiskt skapar bättre ekonomiska förutsättningar för dig själv. Att sitta och amortera enorma summor i månaden som 50-åring hjälper dig ju inte om du inte kan räkna hem samma summa i sjunkande räntekostnader. Man kan trots allt ha lån och ha en rimlig boendekostnad samtidigt…
Och jag kan nog tycka att det är ganska egoistiskt att som barn förvänta sig att ens föräldrar ska leva på existensminimum för att maximera ditt arv… När du väl får arvet är du ändå antagligen 50+ och borde kunna försörja dig själv.
Likaså behöver det inte alltid vara en dålig idé att som exempelvis föräldraledig 30-åring "låna" pengar av sitt framtida jag genom lägre amorteringstakt under en period i livet när behovet av pengar är större. Att ha mer pengar när man är 50, och inte längre behöver dem, hjälper liksom inte så mycket när man är 30 och behöver dem.
Allt är inte svart eller vitt, helt enkelt.
Vad för existensminimum yrar du om? En pensionär som bor skuldfritt har garanterat mer att leva på än den som har kvar sina skulder.
Snyt dig nu, och läs vad jag skriver istället för att bara vifta villt omkring dig.
Nu var jag onödigt otrevligt, ursäkta mig…
Vad jag menar är bara att jag tycker inte det är ett vettigt argument att amortera för sina arvingars skull, existensminimum eller inte. Amortera bör man göra för att det gynnar en själv. Jag skulle hellre se att mina föräldrar använde sina pengar till att njuta av sin sista tid i livet, än att spara dem på hög till mig.
@ RB
Svt-tomten borde givetvis bebyggas med hyreslägenheter och förvaltas av allmännyttan. Området är extremt segregerat. Ett tusental personer från förorten skulle göra stadsdelen gott.
Trams bemött av trams. SVT-tomten ligger inte "i Delsjön". Den ligger intill en hårt trafikerad väg och inte i ett friluftsområde.
Nu vill du bara retas med en folkhemsfundamentalist.
Området i anslutning till tomten är parkmark som används av mängder av människor för olika aktiviteter.
Det nya bostadsområdet skärmar också effektivt av insynen i Delsjöns naturreservat.
De dummaste är förstås att tomten fick bebyggas över huvud taget en gång i tiden. Tråkigt att man inte tog chansen att ge tillbaka något till naturen som aldrig borde tagits bort.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
@Magnus Johansson.
Om det bebyggs av allmännyttan eller ej bryr jag mig inte om. I Örgryte bor det huvudsakligen svenskar vilket det gjort sedan Hedenhös. Hur kan Örgryte som alltid varit bebott av etniska svenskar och numer mycket eftertraktat bli bättre om man mot viljan hos de som bor i Örgryte placerar massa främlingar? Det blir förstås inte bättre, förutom att bostadspriserna i Örgryte skulle gå ner och svenskarna flykt från multikulturen skulle få sig en ny schuss.
Men du vill som Cornu bara retas….
@Cornu
Du har rätt, Svt-tomten ligger inte i Delsjön. Fastighetsbeteckningen är Torp 50:3. Friluftsområdet omfattar dock fastigheter huvudsakligen i trakterna Delsjön, Torp och Skår.
Den hårt trafikerade vägen, Delsjövägen, är inte hårdare trafikerad än att ett större byggbolag lyckades bygga och kränga bostadsrätter (Torp 54:1) intill vägen för över 50 tkr/m2 för några är sedan.
@RB
Om det byggs hyreslägenheter på tomten kommer lägenheterna att bebos av svenskar i framtiden precis som på Hedenhös tid. Enligt hyreslagen måste man bo i den hyrda lägenheten och enligt folkbokförningslagen måste man vara bokförd där man bor.
Varför skulle de boende i omgivningarna ha något emot att deras monokulturella isolering bröts. Har du gjort någon enkät eller liknande. Att fastighetspriserna skulle förändras är ointressant. Kanske stiger dom när området blir mindre töntigt och mer spännande. Skulle priserna sjunka är det väl bra för köpare, eller lipar du oxå när platt-tvn blir billigare.