De svenska hushållens skulder är nu 3 128 miljarder kronor (GSEK) enligt SCB:s sparbarometer.
SCB har inte lyckats prestera BNP-siffror för fjärde kvartalet än, så procentandel av BNP uppdaterar jag inte just nu.
Skuldökningen från tredje kvartalet är bara knappt 34 miljarder och tillgångssidan ökar desto mer, t ex de icke-likvida PPM-innehaven, som ökade med 44 GSEK eller icke-likvida kollektiva försäkringar (pensionsfonder) som ökade med 127 GSEK. Värdet på klubbmedlemskapen i bostadsrättsföreningar ökade med 21 miljarder.
Tillägg: För er som undrar varför 3 128 GSEK är mer än dagens siffror från SCB så var dagens siffror för SCB bara för skulder till MFI, dvs monetära- och finansinstitut, dvs bankväsendet. Till det kommer hushållens studieskulder, icke-monetära skulder som reverser och hushåll som lånar av andra hushåll, hushållens skatteskulder etc. MFI-skulderna ökade för övrigt med 19 miljarder december 2013 – januari 2014, att jämföra med 34 miljarder på tre månader kvartal 3 – 4 2013. Skuldökningen tog alltså fart i januari.
50 kommentarer
Fasten Seat Belts!
"För bostadslånen var tillväxttakten 5,4 procent. Totalt uppgick hushållens bostadslån till 2 349 miljarder kronor."
"Sammanlagt hade hushållen lån i januari på 2 908 miljarder kronor. Av ökningen på 136 miljarder kronor jämfört med januari i fjol stod bostadslån för 119 miljarder."
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/stadig-tillvaxt-for-hushallens-lan_3312774.svd
Samma källa SCB men olika siffror?
Jag fick det också till att det står 2908 mdr i SCB's publikation. Jag undrar också var cornu får sin siffra ifrån…
SCB:s Sparbarometer.
Den inkluderar lite mer skulder än den andra statistiken, och även tillgångarna.
Se
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/7811/7818/24790/
Oppti refererar bara till skulder hos MFI. Sparbarometern har också studielånen och övriga skulder.
Sedan är mina siffror t o m december. Då var MFI-skulderna "endast" 2889 GSEK, och de steg alltså ytterligare 19 GSEK i januari.
många siffror är det!
Noterar en 14% uppgång i nettot!
På ett år med KPI på under 2%
(Samtidigt som aktieägandet minskar i samhället nu under 15% som äger aktier)
Varför är svenska folket så lättlurade?
Cornu sa att skulderna var 3 128 miljarder SEK (korrekt)
Penningmängden M3 är bara ca 2500miljarder.
Dagens sätt att mäta mängden pengar på är en ren bluff.
Man mäter inte bankernas krediter man mäter bara folkets tillgångar.
Hur kan våra skulder vara större än alla pengar som finns?
Om man inte redovisar pengarna som bankerna och riksbanken har skapat så blir det så.
M3 visar inte alla pengar som finns, det är avsiktligt konstruerat för att dölja bankernas krediter.
@ekvationsteorin
Var hittar du pengar som INTE ingår i M3?
"Var hittar du pengar som INTE ingår i M3?"
Cornu hittade pengarna läs inlägget.
Du måste bevisa att cornu har fel om skuldernas storlek eller så får du sluta dricka sprit.
"De svenska hushållens skulder är nu 3 128 miljarder kronor (GSEK) enligt SCB:s sparbarometer.
SCB har inte lyckats prestera BNP-siffror för fjärde kvartalet än, så procentandel av BNP uppdaterar jag inte just nu.
Skuldökningen från tredje kvartalet är bara knappt 34 miljarder och tillgångssidan ökar desto mer, t ex de icke-likvida PPM-innehaven, som ökade med 44 GSEK eller icke-likvida kollektiva försäkringar (pensionsfonder) som ökade med 127 GSEK. Värdet på klubbmedlemskapen i bostadsrättsföreningar ökade med 21 miljarder."
Exakt var hittar du pengarna – NB att det alltså diffar 600GSEK (det nämns bara 190GSEK i diverse ickelikvida tillgångar – och BRer kan väl knappast kallas pengar).
Resten? Börsen och fonder har stigit för de 20% av befolkningen som sitter på 80% av dessa.
Se länk ovan till Sparbarometern så kan du titta själv.
@Cornu
Ekvationsteorin hänvisade till inlägget (där han påstod sig/dig hittat de pengar som "saknas").
"Resten? Börsen och fonder har stigit för de 20% av befolkningen som sitter på 80% av dessa."
förklara nu vad det är för pengar och varför man inte mäter dom i M3
@ekvationsteorin
Det är ju du som driver tesen att det finns en massa pengar som inte räknas in i M3, varför skall isf vi förklara var dessa pengar är?
M3 är mindre än skulderna cornu nämnde, du påstår något annat då är det du som ska bevisa det.
@ekvationsteorin
Sluta ljug om vad andra har skrivit. Om man nu skall bevisa det man påstår så kan du ju börja med att bevisa att jag påstått det…
Ljuger cornu när han sa att skulderna var "skulder nu 3 128 miljarder SEK " ?
SCB skrev att M3 var 2466 miljarder, är dom lögnare?
Det är inte fel på cornu det är fel på vårt sätt att mäta pengar på.
@ekvationsteorin
Det är alltså DU som påstår att penningmängden är större inte jag. Hur vore det ifall du kunde styrka dina påståenden? Var hittar du de pengarna som saknas?
Det finns inget som säger att penningmängden måste vara större än skuldmängden, bland annat för att den högst troligt inte är det. Du har ju dels skulderna som har sin grund i utgivandet av pengarna till detta kommer räntan på dessa skulder (som är högre än räntan på pengarna) och utöver detta kommer dessutom alla skulder som inte har resulterat i att nya pengar skapas. Skulle det vägas upp av eventuella pengar som getts ut utan att någon skuld är inblandad? Du skall dessutom räkna med alla pengar som förfallit värdelösa genom tiden (men skulden består).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
"Hur kan våra skulder vara större än alla pengar som finns? "
-Därför att vissa fordringar på banker är i form av obligationer på längre tid som inte klassas som pengar. Om du har 1 miljon på ett vanligt konto (räknas som "pengar", M1) men vill ha bättre villkor, så kan du komma överens med din bank om att låna ut din miljon till dem, men med förbehållet att du tex. lovar att inte ta ut dem på 10 år. Då kan banken utfärda en "10-årig penningmarknadsobligation" som du blir ägare till, och som innebär ett löfte att erhålla X kr om 10 år. Sådana fordringar med längre löptid räknas inte in i penningmängden, då de inte betraktas som "llikvida" tillgångar. Sådana värdepapper kan dock köpas och säljas vidare.
(*edit felstavn*)
M3 är ett bredare mått om du nu vet vad M1 är så borde du veta vad M3 är.
M3 tar med värdepapper på längre löptid.
Neoklassisk nationalekonomi har hittat på lustiga sätt att redovisa pengar på.
Skulderna kan inte vara större än pengarna som finns, lösningen är att det finns pengar som finansmarknad inte öppet redovisar.
@Mats
Jo det finns iofs endel "pengar" där eftersom man inte räknar av dessa fordringar på folks skulder.
Hade man räknat in även dessa till penningmängden så hade det inte behövt vara så att penningmängden täcker skulderna – det är ett välkänt faktum att skulderna (till bankerna) överstiger penningmängden eftersom skulderna räknas upp med ränta. Detta är inget större problem sålänge allt växer dock…
@ekvationsteorin
M3 omfattar bara papper på löptid upp till två år. Det finns obligationer med längre löptid än så…
"M3 omfattar bara papper på löptid upp till två år. Det finns obligationer med längre löptid än så…"
Då borde vi ha M4 som tar med mycket långa löptider, det visar bara att dagens sätt att mäta pengar på inte är helt korrekt.
Tror folk läser och tror för mycket på penningsystemhaveristernas världsbild.
Glöm för övrigt inte X000 GSEK i skulder hos företagen, plus några hundra GSEK i skulder hos staten och X000 GSEK i skulder hos bankerna.
I en verklighet, som inte är penningsystemhaveristiskt svart-vit så
– innebär inte alla lån att pengar skapas, t ex när en bank har överlikviditet redo att lånas ut via överupplåning i förväg och överinlåning
– alla skulder är inte i banksystemet, det finns reverser, det finns finansinstitut som inte är banker coh alltså bara kan låna ut från sin egen kassa
– det finns obligationer
– det finns studielån
etc etc etc.
Alla pengar skapas inte som en skuld, alla skulder skapar inte pengar. Världen är inte svart-vit.
@ekvationsteorin
Det hjälps nog inte.
@cornu
Förvisso ger inte alla skulder upphov till nya pengar, men så vitt jag vet så är i princip alla pengar (i sverige iaf) som skapas skapade genom utlåning.
Cornu räkna upp alla dom pengarna som du nämnde så ser alla att dagens sätt att mäta penningmängden på är en ofullständig mätmetod.
Det finns ett officiellt sätt att mäta M3 med och alla pengar är inte med där.
"Alla pengar skapas inte som en skuld,"
Pengar skapas när banken går till riksbanken och ber dom tillverka x pengar, riksbanken skriver in x kr och trycker på eterknappen.
BLT lånar sen pengarna.
Beskriv hur pengar kan skapas utan en skuld.
Ett tips om du vill bli miljonär är att gå till bankerna och säga att du tänker beskriva det finansiella systemet men att du kan vara tyst mot 15 Miljoner, du får pengarna.
Penningmängd borde vara summan av alla kontanter och digitala pengar, alltså alla pengar som finns, eller alla guldmynt som finns om vi nu hade haft guldpengar.
Så borde man räkna men det gör man inte, Krediterna som bankerna och riksbanken skapar är inte med.
Nej, eftersom alla krediter inte skapar pengar. Sluta vara en haverist.
Hmm krediter är inte pengar, men det går att ta en kredit och betala en skatteskuld med.
Om krediter inte är pengar var är då en kredit.
Sen har väl kommuninvånarna även lite pensionsskulder att betala av så småningom, såvida inte dessa redan är medräknade. (pensionsutfästelser till tidigare anställda)
@ekvis
Siffran är högre då BARA bankernas skulder på kronor (dvs kundernas kontoinnehav) räknas in i penningmängden. Alla skulder räknas dock inte in i penningmängden (det är ett privilegium bara bankerna har, ett "litet" privilegium Cornu alltid blundar för).
T.ex – jag har en tusenlapp i kontanter som jag lånar ut till dig. Skulderna i samhället har då ökat med 1000-kronor men penningmängden är fortfarande den samma (det har ju inte skapats en ny 1000-lapp för att jag lånat ut den till dig)
Samma resonemang kan appliceras på tier2-bankerna som bara "lånar ut" kontopåhitt som tier1-bankerna hittat på. MAo tier2-bankerna (JAK, ICA-banken, Ikano etc) ökar inte heller penningmängden men ökar mängden skulder i samhället.
Det är, som sagt, bara när tier1-bankerna (dvs storbankerna) hittar på skulder som penningmängden ökar. Det går till på följande sätt.
När bankerna hittar på kontokludd försätts den presumtiva skuldslaven och banken i ömsesidig skuld på samma belopp kronor som ALDRIG lånats ut av varken banken eller den sk "låntagaren". Bankens skuld på kronor till kontoinnehavaren (dvs det som kluddas på kontot) skrivs på bankens skuldsida på bankens balansräkning och bankens skuld ingår i sk penningmängden (som mao mer rätt borde heta bankskuldmängden då 97% av den består av bankernas skulder till kontoinnehavare). Skuldslavens skuld sätts på bankens tillgångssida så att skuldslaven är en tillgång åt banken.
Det enda sättet banken kan betala sin skuld på kronor till kontoinnehavarna i dagsläget är genom att kontokunderna gör kontouttag (genom bankomaten t.ex). Vid en bankrusning har mao ord bankerna inte kronor på långa vägar för att betala sina skulder till kontoinnehavarna (detta då, återigen,, 97% av penningmängden består av bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna och endast 3% av penningmängden består av kronor).
Det roliga är att Cornus mantra "skulder måste alltid betalas tillbaka" inte gäller för bankerna. För jag har aldrig läst något av Cornu där han kräver att bankerna måste betala sina skulder. Cornu pissar hellre nedåt på boskuldslavarna som dragits i i bankernas pyramidspel. Faktum är att Cornu tycker att bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna (dvs kontokludd) är mer pengar än de kronor banken är skyldig sina kontokunder. Och japp han har faktiskt skrivit så, fast med ett lite annat ordval.
Det faktum att tier1-bankerna (och i synnerhet de fyra storbankerna) är de som är absolut mest skuldsatta i hela samhället tar Cornu aldrig upp. Inte heller tar Cornu upp att storbankerna inte har någon avsikt att betala sina skulder till kontoinnehavarna – detta genom att införa det kontantlösa samhället så att storbankerna får totala skuldavskrivningar.
Till Cornus försvar kan man dock tillägga att han har fört fram tanken på att storbanksartellens monopol på digitala kronor på Riksbankens konton ska tas ifrån dem. Om alla kan ha konton med kronor på Riksbanken skulle bankerna kunna betala sina skulder på kronor den vägen. Troligen skulle det då bli en digital bankrusning.
Så, Cornu är kanske inte helt "evil" i detta. Kanske bara okunnig.(eller varför inte använda ordet Cornu använder till alla som inte håller med honom -Cornu är kanske för "obegåvad")
Mer om detta med källor:
http://tinyurl.com/psu8usn
Handelsbanken (tier1?) kan låna ut pengar till Svensson. Ja. Men Handelsbanken måste också se till att låna in pengar, exempelvis från Citibank NY eller annan spelare på interbankmarknaden.
Varifrån Citibank får sina pengar är en annan femma.
Nipp näpp!
Märker att du inte vill skriva vad som finns på ett bankkonton – det enda som kan finnas på bankens konto är – "bankens skuld på kronor". Det är betydligt mer specifikt än att skriva ”pengar” som du skriver. En skuld på kronor kan per definition inte vara kronor. Bankkontot innehåller mao inga kronor – lika lite som din elräkning innehåller kronor. Så banken kan omöjligt "låna ut" kronor till konton. Banken behöver då heller inte "låna" kronor då den inga kronor kan "låna ut" till konton.
Det som finns på Handelsbankens konton är Handelsbankens skulder på kronor till kontoinnehavarna och inget annat. Och de kluddas dit genom "kreativ bokföring" och "påhittade insättningar" precis såsom ekonomiprofessor Richard Werner säger här (Werner är bla myntare av uttrycket QE – så till skillnad mot Cornu vet han vad han säger). Det finns ingen "inlåning" av kronor som "lånas ut" till konton.
http://www.youtube.com/watch?v=A06_pRvPzcE
Men du kanske kan förklara hur bankerna ska kunna betala sina skulder på kronor till kontoinnehavare iom att det kontantlösa införs om det enda sättet som bankerna kan betala sina skulder till kontokunderna är genom att kunden gör uttag på kontanter?
Överhuvudtaget – varför ska bankernas skulder på kronor till kontoinnehavare utgöra 97% av penningmängden (100% om det kontantlösa samhället införs) om alla enligt Cornu "måste betala sina skulder"?
Ett litet "roligt" tillägg är att Riksgälden tydligen ska gå ut och informera om oinsättningsgarantin (hade kronor satts in på banken skulle det ju inte behövas någon garanti – skälet till att garantin finns där är ju för att inga insättningar har skett till banken – det är mao fråga om en oinsättningsgaranti och inget annat).
Så Riksgälden garanterar att staten går in och betalar bankernas skulder åt bankerna till kontoinnehavarna. Och det verkar som om Riksgälden är orolig för att bankerna ska tvingas betala sina skulder till kontinnehavarna. SvD skriver:
”Därmed finns en risk att många rusar till bankerna och tömmer sina konton vid en finansiell oro – en åtgärd som skulle förvärra den finansiella stabiliteten”
http://www.svd.se/naringsliv/halften-kanner-inte-till-spargaranti_8997870.svd
"Tömmer sina konton" är samma sak som att banken betalar sina skulder på kronor till kontoinnehavaren. Om bankerna tvingas betala sina skulder brakar hela penning och betalsystemet då vi betalar med bankernas skulder. Hela systemet är mao byggt på att bankerna är ett frälse som inte behöver betala sina skulder. Men skuldslavarna som bankerna lurat in i pyramidspel (typ bostadsmarknaden) ska ALLTID betala sina skulder till banken. Observera att banken inte "lånat ut" kronor till kundkontot så det vete fan vad skuldslaven egentligen ska betala "tillbaka" – det kan i alla fall inte vara kronor.
Någon som ser Curnus funktion här när han moralpredikar för att skuldslavarna ska betala "skulder" (som sagt, på vad, om det inte kan vara kronor – banken har ju inga kronor lånat ut) medan Cornu är knäpptyst om bankernas skulder eller att vi använder bankernas skulder som "pengar".
@Lincoln
'Ett litet "roligt" tillägg är att Riksgälden tydligen ska gå ut och informera om oinsättningsgarantin (hade kronor satts in på banken skulle det ju inte behövas någon garanti – skälet till att garantin finns där är ju för att inga insättningar har skett till banken – det är mao fråga om en oinsättningsgaranti och inget annat).'
Det är ett ogiltigt resonemang – eftersom sedlar och mynt är fungibla så finns det absolut ingen anledning till att banken skall ha dem kvar bara för att du lånar ut dem (lånar man en fungibelt gods så får man väldigt stor rätt till godset – i det närmaste ägandelik rätt).
Min erfarenhet är att banken alltid har betalat ut sedlar på anmodan – det är det som en avistafordring innebär.
När du tar ett bolån så finns också möjligheten att få ut pengarna, men normalt använder man kontotillgodohavandet till att betala för bostaden. Det är därför ganska orimligt att som låntagare att hävda att banken inte fullgjort sitt åtagande enligt avtalet och det är därför rimligt att man som låntagare fullföljer sitt åtagande.
Du resonemang är inte giltigt när du ogiltigförklarar ekonomiprofessor Richard Werner när han säger i att inga insättningar på kronor gjorts till konton. Du kan inte komma runt att bankerna bankerna har, med Werner uttryck hittat på insättningar motsvarande 97% av penningmängden (pretend, som Werner uttrycker det). Bankerna kan inte "låna ut" kronor till konton av den enkla anledningen att kundkonton per definition inte kan innehålla kronor – det enda ett bankkonto kan innehålla är bankens skuld på kronor till kunden – bankens skuld ÄR inte kronor – ( lika lite som din elräkning ÄR kronor – men är du samma anonym som jag "diskuterat med så tror du att din elräkning på 1000 kronor ÄR 1000kronor). Inget svammel från din sida kan ändra på dt faktumet.
”Min erfarenhet är att banken alltid har betalat ut sedlar på anmodan – det är det som en avistafordring innebär.”
Hur ska banken kunna betala sina skulder till kontoinnehavaren om det kontantlösa samhället införs?
För du vill inte gärna skriva att banken betalar sin skuld till dig iom att du gör ett uttag eller hur? Men det är ju de facto så. De facto utgör bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna 97% av penningmängden och andelen kronor är bara 3%. Dvs Riksgälden, såsom det annex till bankerna det är, har all rätt i att vara skraj för att folk ”rusar” till bankomaterna och kräver att bankerna ska betala sina skulder. Hela det så kallade digital ”betalsystemet” bygger på att bankerna inte ska betala sina skulder och är ett frälse. Vi betalar varandra genom att bolla runt bankernas skulder mellan våra konton. Du får mindre med bankskulder på ditt konto och jag får mer bankskulder på mitt konto om du ”betalar” mig genom kontosystemet – inga kronor flyttas mellan våra konton.Så det finns två betalsystem:
1) Där vi betalar varandra med kronor genom kontanter
och
2) Där vi bollar runt bankernas skulder på kronor mellan våra konton så att storbankerna som kartell ska slippa betala sina skulder till kontoinnehavarna.
Om folk går från betalningsmetod 2) till 1) så visar det sig tämligen fort att bankerna inte kan betala sina skulder till kontoinnehavarna (kolla t.ex Cypern)
”När du tar ett bolån så finns också möjligheten att få ut pengarna, men normalt använder man kontotillgodohavandet till att betala för bostaden. Det är därför ganska orimligt att som låntagare att hävda att banken inte fullgjort sitt åtagande enligt avtalet och det är därför rimligt att man som låntagare fullföljer sitt åtagande. ”
Jo, folk använder bankernas skulder (dvs ” kontotillgodohavandet”) som betalningsmedel enligt metod 2) ovan. Frågan är varför vi ska använda bankernas skulder som betalmedel överhuvudtaget? Varför inte använda kronor? (t.ex genom att öppna upp storbankernas monopol på centralbankskontona så att alla kan hålla digitala kronor på konton)
Vilket åttagande har banken ”fullgjort” när den hittar på falska insättningar och sysslar med kreativ bokföring (återigen enligt ekonomiprofessor Richard Werner)
Vem har lånat vad? Om ett konto inte kan innehålla kronor och banken ”lånar ut” till ett konto vad har då banken ”lånat ut”?
Den som läser ”anonyms” svar efter det här -notera att han kommer undvika det faktum att kontoinnehav är bankernas skulder på kronor till kunden som pesten – han kommer använda alla möjliga omskrivningar för att kringgå detta faktum.
@Lincoln
"Du resonemang är inte giltigt när du ogiltigförklarar ekonomiprofessor Richard Werner när han säger i att inga insättningar på kronor gjorts till konton."
Hur vore det ifall du bemödar dig att läsa det man skriver. Det jag skrev är att om man hade satt in sedlar (och ja det kan man faktiskt göra) så har man lånat ut dem och eftersom sedlar är fungibla (ie det anses vara OK att betala tillbaks med en annan sedel och inte just den som lånats ut) så står det låntagaren (banken i detta fallet) väldigt fritt att förfoga över lånegodset – det finns alltså ingen garanti för att pengarna finns bara för att man har satt in dem.
Sen som vanligt så hoppar jag över resten av ditt inlägg när jag stöter på personangrepp, insinuationer, oärlig citering eller andra argumentationsfel.
Hur "fungila" kronorna än är har bankerna inte "lånat ut" kronorna till konton av den enkla anledningen att bankernas konton inte kan innehålla kronor – bankens konton kan bara innehålla bankernas skulder på kronor – per definition! Och, ja, fungila" kan översättas till vad ekonomiprofessor Werner kallar "kreativ bokföring" och "påhittade insättningar" – det är det som är själva kärnan i att de är "fungila".
Jag har läst och bemött dig. Svara på frågorna ovan och bemöt logiskt vad som är fel.
För läsaren kan det vara skoj att notera att "anonym" gjorde precis det jag skrev i min ovanstående kommentar – han undviker som pesten att medge att ett banktillgodohavande är bankens skuld på kronor till kunden och inget annat. Notera också att han spelar offer istället för att sakligt bemöta. Om inte "anonym" får bestämma språkmissbruket väljer han att inte svara – han bara mal på med mer nonsens.
@Lincoln
Du verkar inte ha bemödat dig att bemöta det jag skrev. Har du ens försökt läsa vad jag skrev? Jag får väl försöka med lite enklare språk. Om du går ner till banken och sätter in en femhundralapp så innebär det att banken sen kan betala tillbaks med en annan femhundralapp eller till och med fem hundralappar, banken kan dessutom göra (i stort sett) vad de vill med femhundralappen under tiden. Bara för att du satt in en femhundralapp så är detta ingen garanti för att det finns en femhundralapp där vid ett senare tillfälle – ditt påstående om att insättningen i sig skulle utgöra en garanti stämmer alltså inte.
Som sagt om du vill ha svar på frågor så får du se till att du låter bli med personangrepp, insinuationer, oärlig citering eller andra argumentationsfel innan du ställer frågan. Dessutom så skall frågan i sig inte vara något av nämnda (många av de frågor du ställer är så kallade komplex fråga. Vill du ha en vettig diskussion så får du börja med att överge oärlig debattteknik…
@Lincoln
Du läser uppenbart inte. Om du går ner på banken och på ditt nyöppnade konto sätter in en femhundrakronors-sedel utgiven av sveriges riksbank, med bild på Karl XI på framsidan och Polhem på baksidan. Har då inte någon satt in pengar?
Ärligt talat om du nu lånat ut en femhundring till banken och banken kan göra vad den vill med denna vari ligger då din nämnda automagiska garanti att femhundringen skall finnas kvar?
Om du nu är så mån om att man skall bemöta saker logiskt så vore det bra ifall du föregick med gott exempel och tog och läste igenom vad man skriver och bemöter det (logiskt) istället för att komma med ett godag-yxskaft-svar.
@Lincoln
"Snacka om att inte kunna läsa. Du hittar på argument som jag aldrig uttryckt och förväntar dig att jag ska försvara mig (detta påhittande har ju en hel del gemensamt med vad bankerna sysslar med så det är väl ganska klart vad du sysslar med). "
"Ett litet "roligt" tillägg är att Riksgälden tydligen ska gå ut och informera om oinsättningsgarantin (hade kronor satts in på banken skulle det ju inte behövas någon garanti "
Behövs mer belägg än så?
"Varför fortsätter du ljuga?"
Och där ignorerar jag resten av tidigare nämnd orsak.
@Lincoln
Det skall erkännas att du inte explicit skrivit att pengarna skulle finnas kvar, men när du skriver så här: "hade kronor satts in på banken skulle det ju inte behövas någon garanti…" så är det svårt att tolka det (givet att man antar att du för ett vettigt resonemang) på annat sätt? Man frågar sig varför det skulle behövas en garanti annars? Vilka omständigheter är det som gör att det skulle behövas en garanti? Och vilka omständigheter är det som gör att det inte skulle behövas en garanti? De flesta skulle nog komma till slutsatsen att en garanti behövs om och endast om det inte rent automagiskt är garanterat ändå, men uppenbarligen kommer inte du till samma slutsats.
@Lincoln
'Vad är svårt att förstå i uttrycket "hade kronor satts in"?'
Inget. Frågan är dock hur DU tolkar ditt påstående? Hur jag tolkar det (och kanske även andra) är ganska givet: om man hade satt in t.ex. sedlar på banken så hade inte någon garanti behövts (underförstått för att du förväntar dig att sedeln per automatik kommer vara kvar när du vill ha den – något som jag påpekat INTE gäller).
Noterar hur du missar poängen till VARFÖR det behövs en insättningsgaranti, att insättning inte har gjorts är inte orsaken. Anledningen är för att skydda kunderna mot den eventualitet att banken inte kan betala ut pengarna – denna eventualitet försvinner som bekant(?) inte bara för att man faktiskt skulle sätta in t.ex. sedlar.
@Lincoln
"Du går över löjets gräns när du inte inte ens förstår att jag med uttrycket "hade kronor satts in" faktiskt avser att inga kronor har satts in. "
…och resten av inlägget ignorerar jag av tidigare nämnd anledning (för eventuella som läser diskussionen och inte har bakgrunden så har jag bestämt mig för att stoppa där skribenten använder personangrepp, insinuationer eller andra oärliga debattmetoder).
Hur räknar man hushållens andelar av bostadsrättsföreningars skuld?
Det känns som Anders Borg vill backa upp hus-/brlånen med billån på miljöbilar för att inte Pippi Långstrumsekonomin ska krascha. Högre skatt på gamla bilar gör det mer intressant att låna pengar till en ny miljöbil…