Inspirerad av The Economist kommer här lite kartor över skuldkrisens Europa, via Eurostats karttjänst.
Vi börjar med BNP-tillväxten, då högt är positivt så är färgerna annorlunda än resten av kartorna.
Grönt är positiv BNP-tillväxt, men över 2.5% i tillväxt är det egentligen bara Baltikum, Turkiet och Norge som klarar av.
Över till skulder.
Statens skulder i förhållande till BNP år 2012 enligt nedan.
Sedan kan vi titta på hushållens skulder i förhållande till inkomst. Här är inte Sverige alls speciellt illa ute, men Sverige har som bekant bland världens högsta skatter, så jämförelsen är inte helt relevant. Fast vi kan lugnt säga att Danmark, med ungefär samma skattetryck, är värre ute.
Tittar vi istället på privata skulder i förhållande till BNP, så ligger Sverige i det absoluta toppskiktet. Irland och Cypern är dock värst och Sverige kommer först in på sjätte plats, efter Danmark, Luxemburg och Nederländerna. Men vi ligger ändå bland de som är bäst i klassen.
Några saker är tydliga och det är att den iberiska halvön med Spanien och Portugal, samt Irland och Cypern, ständigt är illa ute. Grekland må ha en enorm statsskuld, men privat ligger man rätt bra till. Det samma med Italien.
The Economist kartor är förstås snyggare, och har finare indelning. Men så var vi det där med upphovsrätt…
46 kommentarer
Har du ingen karta med privata tillgångar oxå!
Det framkom nyligen att vi har olika förutsättningar beroende på om vi hyr eller äger boendet. Detta skiljer länderna åt betydligt!
Hyresgästen har lägre skulder än villaägaren-är han då per automatik mindre illa ute än villaägaren?
Torparen är mindre skuldsatt än gårdsägaren, fabriksarbetaren mindre än fabriksägaren osv!
Tyskarna äger som grupp mindre än Cyprioterna tex!
Kan tänka mig att Greker mfl bor i lite enklare hus, klimatet är ju en faktor att ta hänsyn till, man bygger enklare i dessa länder, samt man köper byggmaterial och bygger så långt pengarna räcker, sen fortsätter man när man får mer pengar.
Till syvende och sist skall man inte glömma den svarta sektorn i dessa länder, skulle tro den mesta husbyggnationen sker mot svart betalning.
Orsaken ändrar inte faktum, om det är för dyrt att bo i sverige så går det bra att flytta till grekland istf att skuldsätta sig för att bo kvar.
Vidare så är nog inte svarta skulder heller upptagna i statistiken, så skall man inte glömma den svarta sektorn så skall man inte bara plocka russinen ur den svarta sektorn.
Jag vet inte vilken byggkostnad per kvadratmeter som Grekland har, ej heller hur stor yta per person de har, dock kan man förutsätta att båda dessa faktorer är lägre än i Sverige. Svarta skulder finns givetvis, dem tar maffian hand om ;). Dock får vi inte glömma att i vårt land så betalar vi full moms (25%) på byggnation, det innebär att en femtedel av ett nybyggt hus består av skatt.
Faktum kvarstår dock: du kan komma med undanförklaringar som att det är hög moms, byggkostnaderna är högre osv – vare sig kronkalle eller don-corleone bryr sig.
Ni glömmer markpriserna. Nu har jag ingen koll på priserna ute i Europa, men ibland känns det som att det kan kvitta lika om man sparar lite på materialet när tomten kostar miljoner.
Trots prisfallen på fastigheter i Spanien är hushållens snittförmögenhet 2.6 miljoner kr.
Spanska börsen upp 7% senaste månaden i kontrast till den stigande arbetslösheten.
Intressanta fakta. Ett tips när du gör kartor likt dessa är att undvika färgskalor med grönt/rött. Som färgblind är de helt värdelösa för mig.
Aha, då vet vi varför Sverige ligger så bra till varenda gång Anders Borg tar till orda.. han är helt enkelt färgblind!
Indianen..
Där satt den!!
"Här är inte Sverige alls speciellt illa ute, men Sverige har som bekant bland världens högsta skatter, så jämförelsen är inte helt relevant."
Å andra sidan så är det ganska förklarligt eftersom skatterna ingår i BNP och vissa svenska skatter dras innan pengarna hamnar i lönekuvertet (arbetsgivaravgift). På så sätt kommer ju svenskens lön i förhållande till BNP/kapita bli lägre. Vad som är värre är att det är disponibel inkomst som är det intressanta att jämföra med när det gäller privat skuldsättning (eftersom det ju är disponibla inkomsten som skall betala skulden) – på likartat sätt vore ju statsskuld i förhållande till statens omsättning vara intressant.
Tillägg: för statens skulder är dock jämförelsen med BNP också relevant eftersom staten styr över hur stor del av BNP som skall utgöra offentlig sektor – ur den synvinkeln så är det BNP som man betalar statsskulden med.
En annan jämförelse vore att jämföra skuldsättning med något slags överskott i "verksamheten", t.ex. jämföra privata skulder med disponibel inkomst justerat med "nödvändiga" levnadsomkostnader.
BNP per capita ökar inte längre i Sverige-men för svenskarna!
En observation som även DI har idag!
I pappersvarianten?
Hur menar man då? Hittade inget på nätet.
BNP kan räknas per nation eller per capita.
BNP per capita ökar inte lika mycket som BNP per Nationen eftersom vår folkmängd ökar delvis genom invandringen. Så långt DI pappersversion.
Min slutsats är då att vi gör världen lite rikare ändå genom att invandrarna kommer från länder med lägre BNP per capita.
Därtill så har de inga skulder med sig.
En positiv utveckling för vår värld!
Så sveriges BNP delat med antalet svenskar ökar, men sveriges BNP (dvs samma som föregående sveriges BNP) delat på antalet invånare ökar inte? Troligen sant, men kan man nog inte dra speciellt mycket vettiga slutsatser av det.
Oppti..
Kan man kanske flytta över skulderna på immigranterna?
Finns ju många skuldfria 40-talister som maskerar hur illa ställt det är i Sverige. Varit intressant att jämföra 70-90-talisterna i olika länder.
//Bo Bubbla
I hela södra europa skulle du då se att de flesta under 30 var arbetslösa och bodde hemma till skillnad från här där folk har jobb samt bostadslån.
Frågan är vilket som är värst…
Även diagram över hur landets rikedomar utvecklats vore relevant. Utförsäljningen av Assi för 20 år sedan, och den ofrånkomliga frånvaron av aktieutdelningar detta lett till de senaste 20 åren syns ju inte. Skulder är ju bara ena variabeln på statsnivå.
Två andra intressanta diagram vore dels en kurva över vilken procent av arbetstimmarna i den offentliga sektorn som är byråkrati (inkl. allt chefande). Fast jag antar det är svårt att få fram.
Det tredje intressanta diagrammet vore procenten värdeskapande jobb över tid i olika länder. Dvs enbart jobb som skapar värde. En Ericssonanställd skapar värde då telefonerna och växlarna säljs på världsmarknaden, men en frisör skapar inget värde ifall inte turister vallfärdar hit för att klippa sig. *)
*) Här kvittar det naturligtvis vem som äger Ericsson. Varje lön är ~35k*1.31 rakt in i Sverige/månad. Det är därför det är så skrämmande att Ericsson gått från 41k->17k i sverige de senaste åren (medan personalstyrkan var 100k då och är 100k nu). Jag skulle till och med vilja sträcka mig till att det är en orsak till viss panik.
@mptp
Varför kan inte försäljning på hemmamarknaden skapa värde? Ditt resonemang verkar ju som att du antar att affärer är ett nollsummespel och inget värde skapas globalt.
@Anonym
Jag är medveten om den smärre revolutionen i ekonomiska teorier runt 1750, och vi kan krångla till det om du vill.
Faktum kvarstår dock; domestiska försäljningar handlar mest om att vispa runt skattepengar. De 24000 saknade Ericssonanställda innebär konkret att ~13miljarder kr/år inte strömmar in i Sverige.
Med det resonemanget så kan man ju fråga sig var alla rikedomar kommer ifrån om global handel i konsekvensens bara handlar om att "vispa runt skattepengar".
"domestiska försäljningar handlar mest om att vispa runt skattepengar." där håller jag inte med riktigt, annat än i ett högskatteland som Sverige där större delen konfiskeras till det allmännas skötsel.
Men med historiskt hållbara skatter skulle det vara en fantastisk samhällsvinst om man utför förädlande tjänster åt varandra. Men det är kanske inte säkert att de syns i någon BNP statistik men huvudsaken borde vara att folk har det bra och smidigt, inte att BNP är hög?
(Många politiker och politiskt intresserade verkar ha missförstått detta och sätter likhetstecken mellan hög andel skatt och stat med högt välstånd.)
Ett anknutet förslag är att införa samma skatteregler för löntagare och privatpersoner som för företag: dvs kvittande av kostnader och skatt på endast vinsten (ungefär sparandet)
Att företag har bättre skatteförhållande än människor talar ett tydligt språk!
Hur slutar det då när hela världen blir en global-lokal marknad?
Måste vi börja om från början….
Byta grejor med grannen..??
@kgb35
Ett företag får bara göra avdrag för kostnader som är nödvändiga för att generera eller bibehålla (beskattningsbar) vinst. Detsamma gäller privatpersoner där vinsten alltså är lönen.
Om man fick dra av alla kostnader så skulle man ju fundera på vad man då skulle beskatta.
Vi kommer inte undan, vi måste tillverka prylar som vi kan exportera och det måste finnas köpare till dessa, det går inte bara att importera grejer från Kina ej heller kan vi leva på att tvätta varandras kläder 🙂
Detta resonemanget gäller väl även för Kineserna? Eller varför inte globalt? Frågan är då vad för prylar vi skall tillverka och exportera till vilka utomjordingar? Att vi byter varor och tjänster med varandra har funkat ganska länge och det ändras inte av huruvida det ligger en nationsgräns eller inte mellan parterna.
Vi får bli självhushållare, så får dårarna springa runt i ekorrhjulet…
Man kanske inte ska gå så långt som att sätta likhetstecken mellan handel och vilisiation, men visa mig en enda nation som är framgångsrik och som inte bedriver tillverkning och handel i ganska stor skala. De länder som är mest självhushållande är väl typ nordkorea och Kuba.
Det lysande undantaget är så klart oljeländerna, som kan exportera det som råkar finnas i backen under fötterna på dem, men så länge vi inte hittar olja här hemma kan det exemplet utgå ur diskussionen.
@belii
Liten fråga bara: vad menar du med "vilisiation"?
"Civilisation" ska det så klart stå.
Det är bland annat sånt här – rätt skilda strukturer och förutsättningar som gör att det är svårt för det samlade EU att kommer överens om en – observera – en till både sitt antal och till sin komplexitet – lösning på vad som är en stor samling ekonomiska, resurmässiga och andra problem. En lösnins fungerar helt enkelt inte när alla har lite olika förutsättningar.
Snyggt ritat och bra initiativ.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Några kartor som skulle vara intressanta:
Statliga tillgångar/BNP
Statliga skulder/Statliga tillgångar
% förändring i BNP/capita senaste året, 5 åren, 10 åren
Bara att gratta alla EUropéerna. Vi är belånande till max, och vad kontrar då de smarta(?) till med?
http://www.svd.se/naringsliv/inflationsras-oppnar-for-sankt-ranta_8134178.svd
Riksbanken kan köpa upp guld från svenskarna och betala med sedlar, den monetära basen ökar och pengarna backas upp av rent guld till 100%
Ingen skuld skapas.
Riksbankens kostnad är bara trycksvärtan.
Japan har ökat den monetära basen och nu får dom fart på ekonomin.
Nationalekonomi är inte samma sak som privatekonomi och företagsekonomi.
Hur framgångsrikt är en 2%-ig BNP-ökning när JPY har sjunkit med 20%? Du kanske skulle kolla upp fakta innan du kommer med dina påfund, men det kräver iofs att du måste läsa (något som visat sig vara väldigt svårt för dig).
Som Japan så hade jag gillat framgången!
Värdet av en fri valuta visas av detta!
Sen kanske de slipper deflation när importen blir allt dyrare.
De får väl sluta åka utomlands , likt vi gjorde på 90 talet.
"Stora tänkare har alltid mött kraftig opposition från mediokra tänkare."
Albert Einstein
@oppti
I det kort loppet kan det verka kul, men frågan är hur länge det roliga varar (man kan också fråga sig vad det roliga orsakats av).
@ekvationsteorin
Varför envisas du med att citera Einstein? Det ger på inget sätt stöd för det du påstår ändå.
Einstein Förstod hur stor stor den mänskliga dumheten är.
"Det finns ting som är oändliga: Universum och männsklig dumhet, och när det gäller universum så är jag ändå inte helt säker."
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. "
Jag tänker mig att riksbanken köper upp guld med sedlar, då löser vi en dela av skuldproblemet det gamla sättet att tänka skapade.
@ekvationsteorin
Att du dessutom slänger in Einstein-citat som är av tvivelaktig riktighet gör inte saken bättre.
En risk med att köpa guld är att guldpriset riskerar att sjunka ifall man gör det till för stor omfattning. Riksbankens balansomslutning är bara 15% i förhållande till M1.
Gulduppköp ökar efterfrågan på guld då ökar priset.
Har du bytt åsikt om att tillgång efterfrågan påverkar priset?
Har du nu annamat den gängse teorin om tillgång och efterfrågan? Dock är det inte så enkelt eftersom när banken väl köpt guldet så försvinner efterfrågan som uppstod innan köpet, förvisso kan man resonera så att man genom att köpa upp guldet minskar mängden guld i omlopp, men det är inte speciellt troligt eller ens önskvärt att sveriges riksbank köper upp så stor del av guldet så att man påverkar utbudet nämvärt.