Ingves är ute och oroar sig över de stora svenska skulderna igen kan vi läsa hos Schibsted/SvD. I helgen gjorde Andreas Cervenka det samma med bankernas skuldsättning.
Kan ju alltid vara intressant att titta på Sveriges totala skulder enligt SCB, i förhållande till nominell BNP. Detta betyder att siffrorna i praktiken är inflationsjusterade, då nominell BNP inkluderar prisökningar.
Då ser dessa ut att landa över 900% av BNP, när man även räknar in den finansiella sektorns skulder. Dock brukar man vilja skippa den finansiella sektorn, eftersom detta är de övriga sektorernas tillgångar och tydligen ska behandlas annorlunda.
Hur man än vrider på det så ser skulderna ut att knappt dubblats sedan 1996, vilket är i linje med den privata skuldbubblan. Det är knappast en hälsosam utveckling, utan just en massiv skuldbubbla.
Nu varierar förstås räntorna, men säg som hypotetiskt exempel att de olika sektorerna i snitt betalar 3% i ränta på ovanstående, så går hela 27% av svensk BNP till att betala räntor inom och utom. Samtidigt är den enes skuld den andres tillgång. Till företagens skulder räknas antagligen även aktiekapitalet (ej att blandas ihop med börsvärden för noterade företag), som är en form av skuld till aktieägarna.
Ovanstående siffror är, undantaget underliggande nominell BNP, hämtat från SCB:s kvartalsvisa finansräkenskaper, rätt eller fel – FL0100 skulder totalt. För offentlig sektor och för hushållen och HIO ligger detta i linje med siffror från SCB på annat håll, t ex Sparbarometern som jag brukar använda för hushållens skulder. Återstår att diskutera hur man ska se på företagens skulder, både finansiella och icke-finansiella. De finansiella företagens skulder är i linje med in- och upplåning hämtat från andra tabeller, men däremot är de icke-finansiella företagens skulder här större än de siffror jag haft tidigare.
Man bör ha i åtanke att den enes skuld är den andres tillgång.
För övrigt ligger finanssektorns skulder på ca 300% medan övriga ligger på ca 600%, där icke-finansiella företag står för ca 465 procentandelar. Skulder till utlandet ser ut att ligga på ca 300%, vilket knappast är en slump. 300+300=600. Där ligger kanske det riktiga problemet, vår stora andel skulder (dock medräknat Riksbankens skulder, som inte var med tidigare ovan) till utlandet istället för till vårt eget banksystem, hela 300% av BNP. Tål att funderas på det där med vad som egentligen är skulder och vad som är tillgångar.
Skulderna Sverige, svenska företag och svenskarna har till utlandet har sedan 1996 ökat från 120% av BNP till 299% av BNP. Knappast speciellt hälsosamt och återigen så kan vi ordet. Skuldbubbla.
Sverige sägs vara ett av världens mest skuldsatta länder, totalt sett, eller om man så vill kalla det vid sitt rätta land: Sverige är en massiv hävståndsekonomi.
Man kan också diskutera företagens skuldsättning och hur mycket som är räntesnurror eller riskkapitalbolag som köper upp svenska sunda företag, skuldsätter dem massivt och flyttar över pengarna inom koncernen och ut ur landet. Tål att tittas närmare på.
Ja, idag är jag tålig.
86 kommentarer
C; antar att du som utlandsskulder räknat andel av statsskulden som finansierats i kronor och andra valutor till utlandet samt finansiella instituts skulder till utlandet. Och du är säker på svenska företags skulder till utlandet ingår och där andelen företag som har utlandsskulder är etablerade inom landet! Företag mer än hushåll lånar ju direkt av utlandet ibland utanför det svenska finanssystemet. T.ex direkt via utländska bankkonsortium etc.
Om denna skuld (och räntebörda) uppgår till 3 ggr BNP innebär det att av våra inkomster i landet försvinner 15% till utlandet(vid 5% ränta). Ökar marknadsräntan till 10%(t.ex vid kraftig inflation framöver c.p.)försvinner 30% av inkomsten. I USA går idag 47% av räntan till utlandet. Men den siffran krymper mycket sakta när FED nu köper upp(75% just nu) det ökande lånebehovet. I Japan har nästan alla räntor betalats internt.
Rättelse; Vad gäller USA avser siffran 47% förhållandet om andelen ägare av statsskulden(inget annat). Notera därför att uppgifterna inte kan direkt jämföras.
Aktiekapitalet skall ej räknas med förstås! Lånekapital bara!
Vad som helt försvann här var ett inlägg som handlar om problemet att räntan på utländska lån inte bidrar till svenska investeringar eller konsumtion. Om vi inte fortsätter och lånar tillbaka samma pengar, dvs ökar utlandslånen. Precis denna situation var Sverige i 1992 när regeringen valde att snarast betala av utlandslånen eftersom de självklart dränerade ekonomin på resurser och särskilt under en kraftig lågkonkunktur(plus devalveringsfaktor på 30%). Skulle svensk ekonomi gå in i en betydligt sämre konjunktur ligger vi illa till om räntorna samtidigt går upp. Anledningen är förstås att hushålllen inte kan betala av sina skulder som staten en gång gjorde(spara, höja skatten etc. Alla kan inte sälja huset samtidigt!).
Rättelse; skall vara Eget kapital istället för aktiekapital ovan.
Nivåerna är svårtolkade, att internationella storföretag som Ericsson har skulder, hur relevant är det att sätta i relation till Sveriges BNP, t.ex. när föga av deras produktion och marknad ligger här?
Men förändringen är mer informativ. Upp drygt 80% totalt sen 1996. RELATIVT BNP! Så de senaste 16 åren har skulderna i snitt linjärt ökat med ca 5% av BNP (eller knappt 4% exponentiellt), samtidigt som ju BNP växt. Och det verkar vara ungefär samma proportioner i förändringen för hushåll, finansiella och övriga företag.
Den mest dramatiska förändringen, sedan IT-bubblan 1999, är att runt år 2009 steg skuldbördan med ca 12% på 6 kvartal. Icke-finansiella företag stod för huvuddelen av den förändringen. Det kan inte vara ett gott tecken i denna utdragna lågkonjunktur (en stor del av det är förstås BNP-fallet med ca 6%).
Det finns ingenting strukturellt med IT-utvecklingen, globaliseringen, den tilltagande specialiseringen som säger att vi borde vara mer skuldsatta nu än då. Det är förstås orsakat av lågräntediktatet.
Håller med. Finns ingen anledning till att vi ska vara skyhögt mycket mer skuldsatta i förhållande till BNP.
SCB räknar inte koncernskulderna utan bara de i Svedala verksamma företagen förstås!
Bra illustration med att 3% ränta motsvarar 27% av BNP! Oavsett allt annat så löper ju alla de där skulderna med ränta till någon. Ränteförändringar medför dramatiska omfördelningar.
Riksbankens balansräkning är väl förresten inte med där? Och att aktiekapital skulle ingå, ens det nominella, det tror jag absolut inte, det är inte en fordran utan en ägarandel vars avkastning är villkorad i tid och nivå och som är oprioriterad.
Kom igen nu Kapitalist; Riksbanken är inte en del av den produktiva ekonomin i skuldhänseende. Bara i den delen de kan tjäna en slant på att förvalta valutareserven och förstås anställa folk för detta etc men den är extraordinär.
Riksbankens balansomslutning är förhållande blygsam så den gör inte stor skillnad. Dock är det ju ganska galet att mäta det såhär eftersom man t.ex. får en multiplikationseffekt ifall skulden går via mellanhand eller ifall skuldförhållandet är ömsesidigt – i dessa fall så kommer det finnas parter som inte har en räntekostnad netto (och dessutom har fordringar som täcker räntan).
Sen är det ju inte alla skulder som räknas, det skulle vara intressant ifall man angav hur man samlar in data och därmed vad som kommer med i statistiken.
Cornu; Kan du ta bort ett par dubbel-inlägg av mig. Har blivit något fel i min uppkoppling!
Fixat.
Tack Cornu!
Alla som kan lite redovisningsteori kan härleda framtida avkastningskrav inom bolagssektorn liksom vilka framtida inkomst- och räntenivåer som behövs för att växa. Särskilt mot bakgrund av att centralbankerna manipulerar räntorna för fullt och där banksystemet i Europa är insolvent.
ok jag är inte särskilt bra på matte men… 9000 MILJARDER? I SKULDER?!?
Vem fan kommer visa oss någon nåd?
Nej, ca 32 000 miljarder.
"Vem fan kommer visa oss någon nåd?"
Ingen, absolut ingen – det blir bara att betala och betala på lånen. Du slipper inte undan.
Jag vill bara säga att det var väldigt svårt att komma undan lånen (t.ex. bostadslån) för personer som upplevde både första och andra världskriget, 30-talskrisen, införande av kommunismen osv. Tillgångar och besparingar däremot försvann illa kvickt.
Många tycker inte att man skall räkna med alla bankernas skulder eftersom man då dubbelräknar skulder. Jag har alltid, precis i likhet med Prechter f.ö., hävdat att man naturligtvis inte kan undvika detta eftersom det till syvende och sist är dessa aktörer som förser oss med krediterna ur den s.k "tomma luften". Skulle istället alla banker låna av planetsystemet så blir läget litet annorlunda. Men nu råkar det inte vara så. Av jord är du kommen min bästa skuld. Det är också ett system vi skapat där det varit centralbankernas uppgift att "dra undan bålskålen i tid" för att just förhindra en för stor, snabb och instabil kreditexpansion. Nu blev det mera som vanligt att centralbankerna istället fick ta rollen som "lender of last resort" och nu även "buyer of last resort" sedan några år. De dubbelräknade finansiella skulderna representerar helt enkelt vår BNP-bas. Skulle vi nettoräkna bankskulderna t.ex så tvingas vi även räkna om kreditmultiplikatorn och därmed hela vitsen med vårt nuvarande penningsystem(m*v=p*t=kvantitets-teorin om pengar). Och vi riskerar eventuellt att landa där om man går fel väg i pågående experiment-verksamhet. Vad man ställt till med är en traditionell boom-bust-cykel med 3 stora ingredienser som orsakat situationen. Avreglerat bankväsende, arbtetskraftsarbitraget och IT-revolutionen. Oförmågan hos centralbankerna är fundamentalt. De undandrog sig ansvaret redan under 80-talet. I Sverige svek man på 90-talet. Man satt tysta. Nu först griper man in i Sverige.
Hoppas ni förstår att jag med dubbelräkning av finansiella skulder menar bankernas lån till varandra(domino-teorin). Dvs inte det faktum att bankernas tillgångssida motsvaras av skuldsidan hos företag och hushåll(allmänheten). Där skall man akta sig från dubbelräkning.
Cornu´s diagram ovan visar på en sådan dubbelräkning. Man måste veta när man skall addera och när man måste subtrahera.
För några år sedan talades det om att SEB har 150 milliarder i derivatförluster de inte behöver redovisa som förluster utan rullar framför sig tack vare låga räntor:http://www.redeye.se/bolag/seb/analys/userreport/seb-strongest-sell-history-strong-sells
Läget är förmodligen mycket sämre än som här målas upp.
Det är en tickande bomb och oavsett hur man räknar så är det ohållbart. Förr eller senare spricker bubblan. Beror bara på hur länge den tåla att pumpas upp. Det blir många där ute som kommer att bli drabbade. Och vi som har kapital kan åter igen fyndköpa bankaktier till några kronors kurs. För ett dom räddar ju alltid staten. Historien upprepar sig ofta!
Lite OT, men iaf relaterat till skulder…
Jag har gett upp hoppet om att hitta en hyreslägenhet i Stockholm med en rimlig hyra (<8000kr/månad för en 1a/2a i närförort) och eftersom att mitt nuvarande andrahandskontrakt snart går ut så lutar det mot att bli BLT. Jag väljer själv var jag vill bo, jag vet att jag kan bo kvar där så länge jag vill och dessutom blir månadskostnaden lägre (trots snabb amortering och lång bindningstid på lånet). Den lägre månadskostnaden gäller dock bara om priserna inte backar mer än 3-4% per år, vilket jag tror är lite väl optimistiskt. Det tar mig till min fråga; hur kan jag hedga mig mot prisfall som är större än så?
Hyr i andra hand.
Finns det något diagram som visar länders totala skuldsättning? Vill minnas att Cornu lagt upp en sådan förut men jag kan icke finna den..
Måste man inte sätta skulderna i relation till tillgångarna? T.ex. skriver du att "vi" skulder till utlandet på 300% av BMP. Men hur stora skulder har utlandet till "oss"?
På lång sikt så är nog utlandsskulden inte problemet. Vi väljer själva om vi vill betala tillbaka den eller ej.
Jämför tex Island och Grekland.
I ett land där politikerna är på folkets sida så är utlandsskulder inget problem. De skrivs av om man inte kan betala dem. Tvärtom där politikerna är marionetter i andras händer.
Värre hade det varit med inhemska skulder. Där hade ju en betalningsinställelse drabbat den egna befolkningen.
Däremot är ju räntebetalningarna ett problem, om vi måste betala med någon form av realt värde.
Men så länge räntebetalningarna kompenseras av nya lån i ett pyramidspelsliknande upplägg (vilket jag förmodar de gör i praktiken) så är problemet inte så stort.
Problemet är att ifall man följer reglerna (som staten satt upp) så skall en betalningsinställelse slå mot _alla_ fordringsägare oavsett nationalitet.
Räntebetalningarna blir tunga vid ett scenario där tillväxten uteblir, men det är med nödvändighet inte omöjligt att betala utan att öka statsskulden (staten tar kontinuerligt nya lån för att betala gamla).
Men staten, dvs de demokratiskt valda politikerna, sätter spelreglerna och när tillräckligt många inte vill betala sina skulder så kommer staten lagstifta om det.
Orättvist? Kanske. Men det är så det fungerar i en demokrati. Politiker blir valda för att folk tjänar pengar på att välja dem.
En hake är förstås att lagstiftningsmaskineriet inte mal över natten utan det tar ett tag att få igenom en lag som gör att statsskulden inte behöver betalas och om det speciellt bara skall gälla mot vissa fordringsägare så behövs nog en grundlagsändring.
Frågan är hur många som kommer vilja köpa statsobligationer när väl lagstiftningsmaskineriet börjat dras igång? Sverige kommer då att behöva betala tillbaks en betydande del av sin statsskuld innan en lag kan träda ikraft och det i sig skulle troligen tvinga riksdagen till att ställa in betalningarna innan en sådan lag hinner träda ikraft och då blir fordringsägarna drabbade enligt gällande lag – utan några undantag för svenska fordringsägare.
"Samtidigt är den enes skuld den andres tillgång"
Det finns inte någon som har en tillgång, pengarna är inte inlånade från oss.
Fakta är att penningmängden har ökat och varken staten eller vi har fått några pengar av riksbanken.
Om vi inte äger pengarna så kan vi inte satt in dom på banken.
Pengarna kan bara skapats i banksektorn,se den berömda balansräkningen och bankernas lån av riksbankens nytillverkade pengar.
Pengarna skapas i banksektorn och dom ger oss inte pengarna dom lånar ut dom till oss.
Skulderna kan inte minska för då ökar inte penningmängden, betalar vi av på skulderna så minskar penningmängden.
Det är helt otroligt att så få förstår så enkla saker, men pengar förblindar folks ögon.
"Dock brukar man vilja skippa den finansiella sektorn, eftersom detta är de övriga sektorernas tillgångar och tydligen ska behandlas annorlunda."
Det är helt omöjligt Vi kan inte öka mängden pengar vi har inte fått några pengar av riksbanken, vi kan inte satt in pengar vi inte kan ha.
M3 mäts på ett konstigt sätt våra pengar som finns som lån till oss stat, företag, räknas inte in.
M3 anger bara vissa tillgångar vi äger inte bankens utlånade pengar.
Om banken lånar exempelvis 100miljoner av riksbanken så finns det ingen som har en tillgång, riksbankens utlåning finns inte med i M3.
Ta och gå en grundläggande kurs i bokföring så lär du dig kanske lite…
Ta fram en bok om bokföring där står det inget om Skulder och M3 det får inte skivas ner för då kan din arbetsgivare förlora pengar
Nationalekonomi är ett förfalskat område i ekonomin, Böckerna är skrivna av särintressena för att berika sigsjälva.
Du kan ta fram lagboken och titta om det är lagligt att ljuga för att gynna din arbetsgivare.
@ekvationsteorin
Du har uppenbarligen aldrig öppnat en bok om bokföring, isf hade du känt till sådana begrepp som balansräkning, tillgångar&skulder osv.
Däremot skall man räkna bort bankernas utlåning till allmänheten(hushåll och företag) enligt teorin(den enes skuld den andres tillgång) för att beräkna t.ex BNP-belastningen av utlandsräntebetalningar(inkomster som går utomlands). Skuldnettot är i så fall:
1. Utländska statskulder
2. Svenska hushålls och företagsskulder till utlandet(dvs huvudsakligen deras andel av bankernas utländska finansiering)
3. Bankernas egna utlandsskulder hänförbara till annan verksamhet eller utlåning än till hushåll och företag i Sverige.
Enligt grafen ovan uppgår finansiella instituts skulder av BNP till ca 320%. Vet ej hur stor andelen icke-banker utgör men vi låtsas att den uppgår till 30%. Av kvarvarande skulder 220% antas utlåningen till allmänheten uppgå till låt oss säga 80% vilket då blir ca 175%. Om vi vi vidare antar att bankernas utlåningsstock (allmänheten) till 40% är finansierad i utlandet landar vi på netto 70% som skall dras bort för att undvika dubbelräkning(hushåll/ftg har skuld till banken som har skuld till varandra och utlandet).
För att kontrollera om grafen med utländska skulder(300%)"stämmer" i min beräkning testar vi:
Staten lånar huvudelen utanför bankens BR(45%-and
Företagslån etc: 465%-andelar
Hushåll: 80%-andelar
Finansiella företag: 320%-andelar(o icke banker)
Summa: 910%
Avdrag:./. 175% (utlåning till allmänhet)
Netto: 735% (efter nettning)
varav 300% = 40% (utlandsupplåning)
Netto enl ovan: 735%
Inlandskapital: ./.105% (som banken lånat upp)
d:o företag ./.260% (70% enl nedan)!!
d:o statslån ./. 35% (80% gissning)!!
Residual: ./. 35% (bankarbitrage)!!
S:a utlandslån 300%
Residualen bör därför bestå av bankens egen upplåning hemma för spekulation etc(annat än kundutlåning)= 35% där detta motsvarar ca 80%
av finansieringen, dvs bara 20% utomlands!!
Gissning:
Företagens upplåning direkt utomlands(förbi bankerna),((%*545-175)säg 30%(=370*0,3=110%))
Min exempeluträkning(om jag inte gissat käpprätt fel) tyder på att utlandsfinansieringen kan se ut som följer:
Företag&hushåll via svensk bank: 70%
Företag direkt i utlandet: 180%
(545./.(260+105))
Stats-kommunpapper: 10%
Banker för eget arbitrage 35%
differens(försäkringsbolag etc?) 5%
S:a 300%
Det som direkt förefaller lite skevt är storleken på bankernas finansiering för eget arbitrage. Kanske är en del av detta hänförbart till icke-finansiella institut som försäkringsbolag etc.
Gällande företagsupplåningen skall man komma ihåg att företagens upplåning sker som en del i dels projektfinansiering(som fortare avbetalas) dels som långsiktig finansiering som även ingår i cash-managementverksamheter etc för andra koncernenheter. Företagens nettoskulder är oftast betydligt lägre via kortfristiga placeringar och andra arbitrage. Till skillnad från hushållens mer rigida ställning och risk.
Utlandslån är en insättning av någon men pengarna kommer inte från sparare, pengarna är skapade av banksektorn i utlandet.
Hur många i banksektorn vet det, dom längs upp i hierarkin vet en hel del men bankfolk längre ner i hierarkin vet inget om varifrån pengarna kommer.
rttck var finns insättarna av pengarna?
Det vore intressant att se hur mycket du vet.
Bruttot är ett mått på sårbarheten. Även om banker lånar till varandra och till andra företag, och även om hushåll har både skulder och obligationer (=utlåning) i pensionsfonder, så kan man inte netta bort allt det. Vartenda lån är ett eget avtal med egen ränta, löptid och motpartsrisk. När inflationen skenar eller banker eller stater ställer in betalningarna, så får det stora konsekvenser även för den som "netto" har noll skuld, med både stor utlåning och stor inlåning.
Ett tydligt exempel på skulders heterogenitet och risker bortom historisk prisvolatilitet, var när Jeltsin defaultade på ryska statens inlandsskuld, men inte utlandsskulden. Fonden Long-Term Capital Management var mycket välhedgad mot volatilitetsrisker, men inte alls det här scenariot, och gick prompt i konkurs. Deras bruttopositioner var nämligen väldigt mycket större än deras nettovärde. Man kan inte netta en skuld på ett äpple med en fordran på ett päron.
Kan tillägga att det är en skillnad mot pengar, för de är homogena. Heterogena fordringar kan användas som betalningsmedel (och ingår därför rätteligen i vissa "penningmängdsmått"), men det faller en skugga över dem när det börjar blåsa upp till storm. Sen har ju elektroniska pengar med 100% reserv en slags motparts/tredjeparts elektroteknisk risk. Myntet i fickan har dock inga mellanhänder.
(När guld allmänt börjar användas som pengar igen, så kommer mynt att användas för höga valörer, och papperssedlar som växelpengar!)
@ekvationsteorin; T.ex kolla debt/deposit-rate som i Sverige ligger på ca 1,4 där SHB legat i topp på 1,6-8 om jag inte minns fel. USA har sådana problem att de länge legat kring 0,85 bara för att dollarn och USA drar till sig kapital från investerare m.fl. Under husboomen i USA var det nytillverkade europeiska pengar som placerades där av samma banker för att låna ut till hungriga husköpare.
Klart att utländska banker fungerar på samma sätt som svenska. Varje dag behöver pengar placeras. Libor är detta uttryck.
Huvudtesen är fortfarande: Räntan skall betalas och på utländsk skuld går den utomlands. Inlåning av utländska pengar till trots. Vilket bara motsvarar en ökad upplåning utomlands eftersom varje konto fördelas efter domicil.
rttck
Varifrån kommer pengarna? vi har inte satt in dom för vi har inte fått några pengar av riksbanken och dom i utlandet har inte fått några pengar av sina riksbanker.
En del tror att pengar skapas av prisuppgångar på fastigheter, det är inte sant fastigheter kan öka i värde men mängden pengar i samhället ökar inte, en fastighet kan vara värd en viss summa pengar men fastigheten är inte pengar.
Inga tillgångar vi har eller som staten och företagen har ökar mängden pengar.
@Kapitalist; Precis vad jag också säger högre upp. I risksammanhang nettar man inget(motpartsrisker som bekant t.ex). Bl.a det som ofta är så fel när man tittar på derivatrisker(särskilt icke-clearade sådana).
I beräkningen ovan syftar jag mer till att tänka i termer av underlaget för inkomsterna som skall bestrida räntorna! Cornu´s stapeldiagram högst upp upptar förstås vissa skulder dubbelt eftersom svenska banker är mellanliggande institut. Räntemarginalen går som bekant till banken(hemma och i utlandet) och mer eller mindre noll till inlånarna. Därför har jag också räknat av bankernas utlåning till allmänheten lite grovt för att få fram ett netto att jämföra med det andra diagrammet. Alltså ett försök att räkna baklänges. Kanske hade det varit bättre att direkt söka på rätt uppgifter på nätet :))
Säkert! Men det är alltid kul att träna hjärnan lite! Blir det fel som har man också lärt sig något! Bara man upptäcker det!
ekvationsteorin; Ledsen om jag gör dig besviken men jag har fått nog av att diskutera terminologi med nonsens2. Jag vet tillräckligt mycket hur pengar skapas för att diskutera mer angelägna saker. Inte för något som aldrig leder framåt. Sorry!
rttck
Du vet därför vill du inte säga något, du skulle bli portad från finansmarknaden för all framtid om du sa något, "Under husboomen i USA var det nytillverkade europeiska pengar som placerades där" det kan räcka du kan bli arbetslös nu.
I klartext ECB tillverkade pengar och lånade ut pengarna till bankerna som sen lånade ut dom till USA.
Hur pengar skapas är en viktig fråga, för när bankerna skapar pengar så kan bara skulderna öka, och då är omöjligt att minska på skulderna för då minskar penningmängden.
Varför kan inte cornus läsare förstå att bankens utlåning inte är våra insatta pengar.
Fakta är att mängden pengar ökar, M3 ökar våra skulder ökar.
varifrån kommer pengarna, vi och staten eller företagen har inte skapat pengarna och satt in dom på banken, enligt lag så är det bara riksbanken som får tillverka pengar.
Bara finansmarknaden får låna pengar av riksbanken.
Bara bankens balansräkning och bankens lån i riksbanken kan öka mängden pengar.
Då finns det ingen som kan äga pengarna vi lånar av bankerna.
Skulderna finns men tillgångar motsvarande utlåningen finns inte.
Tillgångssidan består av pengar från bankens balansräkningen och riksbankens sedelpress, det är inte våra pengar det är deras pengar.
Skulderna kan inte minska när alla nya pengar kommer från bankens balansräkning och bankens lån hos riksbanken, Dom pengarna som skapas ökar vår skuldsättning och någon motsvarande inlåning finns inte.
Pengar skapas inte av oss och staten, det är fakta.
Det är helt otroligt hur svårt det är för en del att förstå.
Tänk själva, mängden pengar har ökat i samhället det är fakta, staten har inte använt sedelpressen fakta, det finns bara ett ställe pengarna kan komma från och det är från banksektorn, och ökar mängden pengar så måste skulderna öka det är ofrånkomligt.
Det är helt omöjligt att minska skulderna i dagens system.
Jag är inte säker på att alla bankekonomer förstår det, nationalekonomi är inte deras starka sida.
Varför kan inte människor tänka själva?
Staten skapar inga pengar, det är fakta.
Endast banksektorn kan skapa pengar och dom pengarna lånas bara ut till oss, skulderna kan bara öka hela tiden.
Nya pengar där finns det ingen som har lånat ut pengarna till banken, det finns bara en utlåning.
Exempel Banken lånar en miljon av riksbanken och lånar ut till ett bostadsköp, i ekonomin ökar nu skulderna med en miljon men någon tillgång i ekonomin finns inte, det finns bara en utlåning i banken och ingen inlåning från oss.
Banken kan låna in pengar från oss eller pengar från riksbanken.
Vad händer om vi fryser lönerna och ökar penningmängden?
Klarar ingen på cornus blogg av att tänka själv?
Googla går inte för det är inte beskrivet, vad som händer om vi ökar penningmängden utan att begränsa lönerna är beskrivet i litteraturen, men om vi begränsar lönerna i kombination med en ökning av penningmängden är inte beskrivet.
Googla ni hittar inget, ingen har tänkt på det.
Ni måste tänka själva och det klarar tydligen ingen här att göra.
Något knepigt är att ju rikare ett land är desto mer skuldsatt är staten och/eller invånarna. Estland och Bulgarien har till exempel bland de lägsta skulderna i EU.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Med tanke på ovanstående analys verkar FN:s Human Development Index ganska träffsäkert http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_future_Human_Development_Index_projections_of_the_United_Nations#2010.E2.80.932030_UN_projections_of_Very_High_HDIs
Sverige kommer att bli omkörd av Grekland, Spanien och Slovenien m.fl. redan om ett par år. Förutsåg de bostadsbubblan eller hur de tänkte de?
Det tittade nog på vad mängden skattepengarna och vad de används till samt befolkningsutvecklingen i Sverige. Vart det bär är glasklart för en som tittar utan skygglappar (inte för dig har jag förstått av vad du skriver). Men de flesta på jorden är inte så verklighetsfrånvända som svensk nomenklatura.
Beslutade mig för övrigt just för att inte prenumerera vidare på SvD efter Martin Jönssons? idiotkrönika igår. Snacka om att gå överhetens ärenden. Hitlertysklands kulturpolitik som det skrivs mycket om nu var en västanfläkt mot vad vi har i Sverige idag. Skall man gräva i orsaker så kan en vara att Palme gjorde universiteten politiskt styrda och i bakvattnet av det är vi nu.
till kgb35 "….för en som tittar utan skygglappar (inte för dig har jag förstått av vad du skriver)."
vad syftar du på?
befolkningsutvecklingen försöker ju regimen åtgärda genom att ta in flyktingar – undrar om det räcker till?
Tänk att f.n flyttar ca 50.000 svenskar permanent utomlands(dvs de skriver sig utanför landet). Alltså inte bara pensionärer!
Hade önskat att C publicerat inte bara invandringsgrafen(som för övrigt visade att flyktinginvandringen är ganska liten bortsett från vid krigsutbrott)utan även en utvandringsgraf med motsvarande gruppindelning på flyktingar och ren arbetskraft etc
hoppsan…alltså 50.000 per år flyttar utomlands
Kanske nedantstående länk kan ge lite input till tänkandet hos en del av er.
http://kolkalamar.blogspot.se/2013/01/inflation-cpi-1775-2012.html
rttck
Inflation mäts inte i penningmängden.
Inflation är stigande priser och företagens priser har inte med penningmängden att göra, jorden är rund inte platt.
Utan löneökningar så försvinner all inflation även om vi ökar penningmängden, företagen får ingen kostnadsinflation och då höjer dom inte priserna,konkurrensen gör att det inte går att öka priserna.
Det finns ett indirekt samband mellan inflation och penningökning, mer pengar gör det bara lättare att få igenom en löneökning.
Hur pengar skapas vet bankfolk, men hur inflation uppstår är nog inte så känt i bland bankfolk.
Du tycks inte vilja se andra dimensioner som grafen visar. Att sedvanlig inflation oftast bygger på löneinflation har förstås varit legio i väst. Alltför mycket så att fackföreningarna slagits söder i USA(privat) från 80-talet och i Sverige från 90-talet.
Grafen visar istället hur penningmängd(skulder) kpi inflaterats särskilt sedan FED inrättades. Det handlar om produktion av dollar och då globalt där USA+s egna investeringar utomlands ingår. Värdet av dollarn har urholkats med 97% av sitt ursprungliga värde. Iofs inget konstigt om det inte vore för utseendet på kurvan sedan 1913 och särskilt från 1971(guldkonvertibiliteten försvann). Kurvan är exponentiell vilket innebär att för varje lika stor ökning av t.ex BNP och penningmängd etc krävs en ännu större ökning av antalet dollar. Detta kallas för avtagande avkastning och är precis det som USA(dollarn) och hela västvärlden står inför under nuvarande skulder och valutasystem. Enkel matematik trots allt. Alla vill devalvera för att försöka minimera(USA genom att öka antalet dollar t.ex) konsekvenserna av nämnda avtagande avkastningen. Men som sagt, inget växer till himlen. Men man kan trots allt alltid halvera de återstående 3%-enheterna av dollarns resterande värde i en teoretiskt oändlighet. Du kommer aldrig till noll men däremot till hyperinflation om man går för långt. Där är vi dock knappast ännu! Och innan dess kommer antagligen en skuldkrasch.
hoppsan ett lite fel slant in. Skall stå:
"innebär att för varje lika stor ökning av t.ex BNP etc krävs en ännu större ökning av antalet dollar(penningmängd)"
Jag vill tillägga att avtagande avkastning under stora skulder innebär deflationstryck. QE utgör försök att få igång skuldmaskinen igen liksom att hålla ner räntan under tiden.
Inflationen skapas av löneökningarna, alt annat är bullshit.
När vi kommer till pengar så kan inte folk tänka själva dom tror på tomten för en del särintressen vill inte säga sanningen i stället så berättar dom sagor som i princip alla cornus läsare går på fullständigt.
Vi har ökat penningmängden, det är inte problemet vi är tvungna att göra det för lönerna stiger för mycket.
Ökar lönerna med 4% och befolkningen ökar med 1% och ekonomin växer med 3% så måste penningmängden växa med 4+3+1=8%
Penningmängden måste vara proportionell till ekonomins behov.
Att tro att vi kan öka lönerna utan att öka penningmängden är så dumt att jag inte kan fatta att en del har gått på den sagoberättelsen.
Tänk lite själva pengar är ett betalningsmedel i ekonomin och vi kan slå ut penningmängden på antalet medborgare, rent hypotetiskt M3 är 100tusen per individ, om befolkningsmängden tiodubblas så måste även penningmängden tiodubblas annars så finns det bara 10tusen per individ.
Man kan inte minska penningänden per capita, men det finns tyvärr människor som inte kana tänka själva dom går på särintressenas sagoberättelser.
rttck syftar jag inte direkt på han har sagt en hel del bra saker, oftast intressant att läsa.
Så inflation kan bara skapas genom ökade löner? Inte genom några andra prisökningar? Det finns t.ex. ingen möjlighet att öka penningmängden i samhället genom t.ex. lån? Det finns t.ex. ingen möjlighet för lånade pengar att "komma ut" på marknaden i form av ett "guldregn" över dem som t.ex. säljer sina bostäder?
Jag är tyvärr inte så bra på ekonomi. Har bara några kurser i ekonomisk historia.
Ronny tror du på tomten också.
Halvera penningmängden och fördubbla lönerna så får du inflation.
Fördubbla penningmängden och halvera lönerna så får du deflation.
Inflation kan uppstå i bostäder men dom räknas inte in i KPI och felet där är ränteavdraget och den slopade fastighetsskatten. INTE PENNINGMÄNGDEN.
Du tror på sagor som rika har planterat för att lura dig.
Apropå grafen så visar den trots allt cpi, dvs inflation. Men lägger man en penningmängdkurva eller en skuldkurva i samma graf kommer vi att se att de följer varandra mycket väl från 1971(i varjefall). Har också sett att guldprisutvecklingen väl följer samma skuldkurva från 1999 till i dag. Jag kan även visa att reallönerna från slutet av 70-talet minskat, dvs att befolkning och skulder och kpi ökat, medan real-lönerna fallit. Vad som hänt är netto-investeringarna gått ner kontinuerligt sedan 70-talet. Utan investeringar ingen jobbtillväxt. Och dålig reallöneutveckling. Även detta berättar grafen eftersom USA´s handelsbalans varit negativ ända sedan 1978-1981 när den finansiella ekonomin tog över(Reagan 1984).
Det där med fastigheter och kpi är intressant(förutom det sjuka med räntor som komponent(i USA används hyres-ekvivalent med felaktigt resultat)). I kpi ingår förändringen av kapitalstocken. Alltså för varje registrerad överlåtelse av fastigheter(men inte borätter såvitt jag vet) via myndighetsregistret så påverkas kapitalstockens index med dess prisförändring. En fastighetsprisuppgång på 100% skall mao påverka kapitalstockens prisindex. Men då bara dess andel som berör villa-fastigheter. Jordbruk etc ingår. Nästa steg är alltså att studera hur stor andel av kapitalstocken i landet som villafastig-heterna står för. Och sedan för stor del kapitalstockens andel av kpi utgör. I konsumtionsperspektivet påverkas traditionellt kpi av substitution och våra levnadsvanor. I kpi-korgen ingår ett sådant typiskt sortiment. Samma korg representerar nog ganska väl hur mycket pengar vi lägger ut på denna matkorg t.ex. Lägger vi x % på mat och y procent på kläder liksom z % på bostäder så borde det vara så att kapitalstockens andel av kpi hänförbara till bostäder borde redovisa z %. Så görs inte vilket är tydligt. Sjunkande ränta minskar effekten ännu mer märkligt nog. Om priserna på bostäder gått upp med 100% på tio år och hälften av de boende bor i hyresrätter där hyran under samma tid bara gått upp med 30%(nedhållet pga låg nybyggnation och hyresförhandling)skulle det innebära att kpi´s andel för boende ökat med(boendet står för 40% av levnadsomkostnaderna år x);
Index 100 år 1
år 10 = 100((0,5*1,3)+(0,5*2))=165
dvs kpi(boende) ökar med 65% på 10 år
om vi säger att övriga kpi bara ökat med 25% under nämnda 10 år
blir den totala kpi-ökningen under dessa 10 år:
100(0,6*1,25)+(0,4*1,65) = 100(0,75+0,66) = 141 dvs med 41%
Om privat boendeägande riktigt redovisas via kapitalstocken så borde alla prisökningar redovisas i kpi. Men jag tror inte att borätternas andel ingår? Därutöver handlar det om att riktigt redovisa dess andel av stocken och därmed i kpi. Men här har tydligen Riksbanken och SSC valt att kompensera bristerna med att lägga till räntorna efter ett eget index vilket förstås är felaktigt nu när bostadskonsumtionen faktiskt riskerar sänka konsumtionen och tillväxten om vi får vår egen priskollaps etc.
SCB och Riksbanken måste här ha samarbetat när det gäller utformningen av inflationsindex eftersom det hör till Riksbankens uppgifter att ansvara för inflationsmålet. Inflationen har legat kring 2% hela det senaste decenniet. Ovanstående exempel visar att inflationen skulle varit den dubbla under de premisser som redovisats, dvs att tillgångsprisernas(skuldökningen i princip)utveckling får vara med och slå igenom på den allmänna prisnivån. Det sjuka i sammanhanget är att bankerna tillåter folk att belåna sig till 100% och köpa något som en företagare inte skulle få om han köpa till samma pris per m2. Fastighetsföretagaren skulle då sannolikt få ett negativt netto och gå back om inte hyrorna skulle få höjas rejält. Därför säljer en del sina fastigheter till ombildning. Men det är en annan femma.
Komplettering; Summerar man i Stockholm borättsköpeskillingarna till m2-priser med borättsföreningarnas lån per m2 och jämför det med motsvarande hyresfastighet i jämförbart åldersbestånd kommer man nog att se att ingen fastighetsägare kommer till ett årsnoll-resultat efter räntor vid förvärv till samma m2-priser under mätperioden. De som hävdar att fri hyressättning skulle lösa saken har nog fel här. Det de egentligen är ute efter säger de är större prisskillnader. Men det ser vi redan på priserna…och inte hyrorna eller avgifterna till brf. Bostadsbrist finns inte eftersom utbudet är stort. Problemet är att då hyresrätterna vid fria hyror ökar via byggnation som kommer ändå aldrig fler byggas så snart marginalintäkten(hyran) minskar. Alltså kommer det ändå bli brist på hyresrätter och problem för folk som behöver flexiblare boende. Och eftersom storstäder som Sthlm inte minskar är problemet mer politiskt än marknadsmässigt.
rttck
Du har rätt dagens sätt att mäta inflation på är missvisande.
Varför ingår bostäder och räntor?
Inflationen borde mätas i priset på varorna som produceras.
Dela upp inflationen i
inflation i varuproduktiononen.
inflation i fastigheter och räntor.
Importerad inflation är sen inte inhemsk inflation, exempelvis olja, när oljan stiger så ökar vår inflation, det är inte logiskt, hypotetiskt oljepriset fördubblas pga oljebrist då stiger inflationen, ska riksbanken då höja räntan till 15% för att nå inflationsmålet?
Hypotetiskt oljepriset stiger kraftigt för att det har blivit ett storkrig i arabstaterna oljepriset stiger över en natt till dubbla priset, det kommer att göra att vår ekonomi bromsar in kraftigt, inflationen kommer att stiga pga oljan ska riksbanken då höja räntan när ekonomin får en kris pga oljepriset?
beräkningsmetoden är helt felkonstruerad.
Det finns en massa olika inflationsindex redan men de används bara för analys. Inte för målstyrning av rb-räntan. Egentligen är det väl så att man bara bestämt att detta mått är det som gäller. Och Riksdagen har sagt ja. Däremot kollar Rb på övriga mått för att se hur prisför-ändringar transporteras igenom ekonomin för att i god tid vidta åtgärder. Centralbankerna diskuterade senast 2006 i Jackson Hole huruvida man skulle ta mer hänsyn till tillgångspriser. Det rann ut i sanden.
Inflationen kan mätas på flera sätt och dagens mätmetod är inte helt rättvisande men den är standarden tyvärr.
Varför ska tillgångspriser vara med?
Vi borde nog dela upp inflationen i
1. priser på producerade varor.
2. tillgångsinflation bostäder, med mera.
Jag ser löneökningar som inflation
löneökningar minus rationaliseringen, det ger kostnaden för företagen, där har vi den grundläggande inflationen.
Inflation som beror på löneökningar kan motverkas med mindre akassa.
inflation som beror på prisuppgångar i bostäder kan motverkas med slopat ränteavdrag och en fastighetsskatt.
Räntevapnet är trubbigt och det slår fel ibland.
Penningmängden är inte direkt kopplat till inflationen.
stoppar vi löneökningar och bostadspriserna så kan penningmängden öka utan minsta inflation.
Många tror på Kvantitetsteorin MV = PT men den är totalt felaktig för lönerna finns inte med.
Vad händer om vi stoppar löneökningarna och ökar penningmängden?
Krisen försvinner, jag garanterar det, den förste som kan visa att jag har fel får tusen kronor, ingen kommer att få pengarna.
Lugn killar och tjejer! Alla skulder går att betala av med hyperinflation. Se bara till att ni har köpt en stadig skottkärra till dess!
Tråkigt bara att hyperinflation försätter alla tungt skuldbelagda i konkurs pga kraftigt ökade räntor och ökade omkostnader i övrigt.
Vilken hyperinflation ser du ?
Jag ser maastrichtavtalet där får staten inte trycka pengar och bankerna skapar en credit crunch, resesession depression.
Det går åt helvete på ren svenska, bankerna har skapat en del av problemet med deras girighet men nu är det slut för nu kommer dom att gå i konkurs en efter en.
Anonym och bullion blir arbetslösa.
EMU är i princip en guldstandard. Där Tyskland är guldet som ECB inte tillåts leverera. Visserligen påstår Draghi att han kommer att göra vad som krävs men det är mest snack hittills. Spanien och Italien har ännu inte sett skymten av sedelpressen. Så länge Tyskland bromsar eller stannar kvar i EMU skjuter man problemen framför sig. Det finns ingen chans att låg-produktiva länderna kommer att klara sig om inte Tyskland står för fiolerna. Alltså krävs att Tyskland i princip tar på sig alla skulder genom bildandet av Euro-Bonden dit samtliga skulder överförs. Därefter förstås en gemensam skatteunion. Inte undra på att UK vill stå utanför eftersom en sådan union inte kan skapas om inte folken vill, alltså underifrån. Nu vill man göra det genom tvång. Gör man det kommer man att häva dödläget i ekonomin men på sikt riskeras istället revolution av andra ekonomiska skäl. Hoppas Svedala står utanför.
@ekvation
"Jag ser maastrichtavtalet där får staten inte trycka pengar och bankerna skapar en credit crunch, resesession depression."
Vänligen ange var detta står i maastrichtavtalet – eller är det som vanligt att du sitter och fantiserar ihop allt?
@Anonym; Det står faktiskt i det avtalet om hur ECB skall operera. Dvs att ECB inte är en riktig centralbank som kan fritt få disponera sedelpressen.
@rttck
Var?
Tyvärr kan jag inte gå i bevis mer än att jag läst det i "seriösa sammanhang" och hört det sägas av "seriösa bedömare" inom EU. Vid tillfälle skall jag kolla saken. Men jag är säker. Vi får ha det på blogg-agendan framöver!
@Anonym; Ang Maastrichtavtalet
Utdrag ur avtalet(artikel 104)från 1992: (texten är kopierad och gammal
vilket gör den en aning svårläst av programvaran)
"Article 104
1. Overdraft facilities or any other type of credit
facility with the ECB or with the central banks of
the Member States (hereinafter referred to as
"national central banks") in favour of Community
institutions or bodies, central governments, regional,
local or other public authorities, other bodies
governed by public law, or public undertakings of
Member States shall be prohibited, as shall the
purchase directly from them by the ECB or national
central banks of debt instruments. "
här en länk: http://www.ecb.int/ecb/legal/pdf/maastricht_en.pdf
men det är klart att de fuskar genom att bankerna först tvingas köpa varvid man köper(indirekt) på 2:a handsmarknaden genom att samma banker ställer ut sina papper till försäljning(till höga priser 🙂 )
I USA går det till på samma sätt. FED köper aldrig direkt utan "dealer-banks" tvingas till köp via de emissionsavtal som finns(s.k skuld-auktioner).
(juridik är juridik)
…och det var inte riktigt det som ekvationsteorin skrev…
Anonym Principiellt så var det riktigt, ECB är inte en riktig centralbank.
Angående credit crunch så är det fakta det pågår.
Inflationen är osannolik, Ser du några tecken på ökande löneökningar?
Ekonomin i Europa är döende tack vara idiotiska idéer.
rttck sa "EMU är i princip en guldstandard. Där Tyskland är guldet som ECB inte tillåts leverera"
och bankerna vägrar att låna ut credit crunch, det är österikisk teori i praktiken, se hur det går, Europas ekonomier dör sakta men säkert.
När den österikiska teorin skrevs så fans det inga fackföreningar som kunde driva upp lönerna då anpassades lönerna efter penningmängden, men så är det inte nu när lönerna bestäms centralt.
Lönerna är för höga i förhållande till penningmängden därför går Europas ekonomier så dåligt och dom kommer aldrig att lösa krisen förrän dom antingen sänker lönerna eller ökar penningmängden.
@Anonym; Jag vet inte hur du tolkar detta. Men artikel 104 är välkänd och innebär precis det som ekvationsteorin skrev. ECB kan inte själv välja att trycka upp pengar. Vad är det du inte förstår? Kan det bli tydligare? Vänligen ta själv del av lagstiftningen! Andrahands-köp är tekniskt sett mer komplicerade för ECB jmf med FED. Man kan inte t.ex ge bankerna belåning för auktionsköpet. Därför skulle bl.a den s.k räddningsfonden låna ut pengar…vilket den gjorde. Men det saknas ju riktiga Bazookas-pengar för detta ändamål.
Problemet för ECB är förstås att man måste diskutera inte bara med bankens ledamöter utan man måste oftast gå hela vägen till de nationella centralbankerna. Iofs har alla bara en röst men Tyskland har en inofficiell veto-röst, om än ej legal. Och Tyskland´s ok kommer att krävas den dagen det börjar osa katt igen. För den dagen kommer.
Draghi´s "whatever it takes" återstår att bevisas. Just nu skiner solen igenom molen. Men fronterna ligger täta runtomkring.
rttck
Eu är nästan som österrikarna vill ha ekonomin, staterna kan inte trycka pengar ECB kan bara göra det om det är riktigt illa och det är inte lätt att göra i praktiken, se hur det går EU är sämst i hela värden om vi tar bort länder som är rena skämtet som Nordkorea.
USA har FED och där går det bättre trots att det var dom som drabbades av finanskrisen.
Så kallade reformer är bara ett rent skämt, dom tror på tomten, blir ekonomin bättre av att man öppnar ett privat apotek bredvid
gamla apoteket, men det har blivit ett modeord som dom som inget kan använder för att framstå som kunniga.
Titta på Grekland har dom för mycket pengar när ren byteshandel uppstår?
QE räcker inte i Grekland dom måste dela ut lite pengar till alla medborgare, sedelpresspengar och inte lånade pengar. M0 måste öka.
Enklast är att grekiska staten ger ut en del drachmer, dom kan användas i Grekland vi behöver inte växla dom mot våra valutor.
Gör dom inget så faller till slut grekiska banker när företag och privatpersoner är på obestånd, bankfolk kan inte nationalekonomi.
@rttck
Man kan ju fråga hur du tolkar artikeln? Jag tolkar det som att centralbanken inte får låna ut pengar till staten. Det är inte riktigt samma sak som att centralbanken inte får trycka pengar.
Riksbanken beslutade att lämna styrräntan oförändrad och speciellt utlåningsräntan oförändrad – varför bryr de sig ifall de inte får låna ut pengar?
Jag skrev ovan att de inte kan låna ut pengar till insolventa banker då de saknar tillgångar som kan belånas. Tillgångarna kan inte vara nämnda EMU-statspapper för köp av dito. Är det bättre förtydligat?
Jag tolkar det som att medverkan till att köpa EMU-skuldpapper för ECB-pengar strider mot Art 104. Det gör att man tekniskt sett måste gå runt paragrafen via räddningsfonderna. Så länge Tyskland protesterar(1 röst av 18) upplever ECB att de befinner sig på "osäker mark" där Tyskland faktiskt står för 18% av ECB´s egna kapital.
Vem skulle få pengarna ECB "trycker" om inte staten?
@ekvationsteorin; Ponzi-spelet fortsätter på den exponetiella kurvan.
Jag är nu ganska säker på att man lyckas fördröja effekterna genom att bankerna "betryggas" tillsvidare. Men under ytan förvärras fortfarande läget. Vi får hålla koll på USA´s och Japans M2 för att se vändningar uppåt. Kommer de i USA kommer börserna att gå starkt. I Japan är handelsbalansen "överraskande" negativa utveckling viktigt att följa.
I Kina har kreditexpansionen(den 3´e) nu visat en kraftig uppgång i M2 vilket kommer att fortplanta sig i bl.a importökningar kommande året.
Dow Jones: 15.000 under våren? Kanske 16.000 till årets slut.
EU går det sämst för i realekonomin men bättre börsmässigt framöver.
Grekland klarar sig t.v. via ELA-systemet men depressionen fortsätter även om BNP når tillfälliga bottennivåer. Grekland har ingen chans att leva under EMU-oket. Likaså Spanien. Nu inväntar vi Italiens och Frankrikes kommande stora problem.
Vi får se hur mycket flyktkapital som vågar återvända till nämnda länder om ekonomierna tillfälligt bottnar.
Beträffande USA´s M2 skrev jag fel…menade M2*V, dvs dess omsättningshastighet(velocity).
rttck
En enkel fråga vad händer om vi ökar penningmängden och stoppar löneökningarna.
Om det inte går att öka penningmängden pga lagar så skriver vi om lagarna, om det inte går att stoppa löneökningarna med dagens lönebildning så skriver vi om lagarna, det går att förbjuda centrala löneökningar, riksbanken kan bli den som avgör centrala löner.
argumentera inte mot det jag sa med dåliga argument för det går inte, sånt går jag inte på.
Varför begriper inte bankekonomer att penningmängden i ekonomin måste öka?
det heter hävstång , inte hävstånd.