Liberty Silver har utökat sitt sortiment av guldmynt och erbjuder nu även Gold Kangaroos, Gold Buffalos, Gold Eagles och Gold Philharmoniker.
 |
| Amerikansk Gold Eagle |
Man har nu även Kurgerrand-, Kangaroo och Maplemynt i storlekarna 1/2 troy ounce, vilket t ex gör det enklare att månadsspara då halvunsmynten kostar ca 6 500:- SEK mot nästan det dubbla för mynt i fullstorlek. Så är ni intresserade av att köpa guldmynt, vänd er till Liberty Silver.
Förutom att guldmynt är vackrare att titta på än guldtackor, så är de även mer lämpliga för den som lägger upp en liten försäkring mot ekonomiskt sammanbrott. Det mindre värdet än standardtackorna på 100 gram gör att de är enklare att omsätta i praktiken om man ska använda guld som pengar. Speciellt lämpliga är förstås Krugerrand, då dessa är gjorda i en legering avsedd för att kunna användas som transaktionsmynt och alltså inte enbart är mjukare finguld. Finguldvärdet är dock samma i de rena finguldsmynten. Det samma gäller även amerikanska Gold Eagle och Gold Buffalo, men t ex inte Gold Maple eller Gold Philharmoniker.
Även för den som enbart använder guld för investeringsbruk eller som hedge mot andra tillgångar, så kan mynt vara lämpligare, då det tillåter mindre transaktionsvolymer än 100g-tackor. Oftast är även spreaden lägre för mynten än för tackor och den globala andrahandsmarknaden är förstås attraktivare för mynt än för tackor.
Detta inlägg är sponsrat av Liberty Silver.
29 kommentarer
Dum fråga, ponera att jag köper ett mynt. Hur säkertställer jag att varan jag får (myntent) faktiskt innhåller riktigt/äkta guld?
Så man ej blir bedragen.
Tag en fil och fila ner det till spån och stoppa ner filspånen i koncentrerad salpetersyra. Det som löses upp i syran är inte guld…
Guldmynt är svåra att förfalska. Borrhål lär synas, och oavsett så är de så pass tunna att det är mkt svårt att förfalska dem. Finns vad jag vet inga förekommande fall, utan de enstaka fall med guldförfalskningar som dykt upp det senaste decenniet handlar om större tackor.
Dessutom är det bara att reklamera om du fått en felaktig produkt.
Föreslår att du ringer t ex Liberty Silver och pratar med dem om du är intresserad, men känner dig osäker.
Fundera istället på vems ärenden man går när man sprider ogrundade rykten om förfalskat investeringsguld.
Ögonmått, Våg och skjutmått?
Eller kanske http://www.adelmetallforum.se/index.php?topic=1660.0
Man får som sagt fundera på hur en förfalskning skulle gå till. Det rimliga är att man producerar myntet eller tackan i felaktigt material. Sen är det tämligen uppenbart att ju mer värdefullt äkta produkten är och destu lättare kopian är att producera destu troligare blir det med förfalskning.
Dock kan ju nämnas att om man inte kan avgöra om produkten är korrekt eller felaktig blir det tämligen svårt att reklamera den. För att göra den bedömning måste man göra någon form av materialanalys om man inte tycker sig kunna lita på att präglaren/tillverkaren har gjort det.
Sen när det gäller våg och misstankar om att myntet innehåller wolfram så krävs det att man har tämligen nogrann våg – man skall ju detektera skillnaden mellan densiteterna 19.25 och 19.30. Å andra sidan när det gäller wolfram så förefaller det väl mer realistiskt att man försöker lägga guldet runt wolframkärnan än att borra hål på guldet och hälla i wolfram med tanke på smältpunkten hos wolfram respektive guld.
Vilket är en ytterligare fördel mynt.
Men som sagt, någon sitter och skrattar sig fördärvad över genidraget att sprida ryktet om förfalskat guld.
Guldbaggar är per definition ofta rätt rädda av sig och sådana här memes sprids därför som en löpeld.
Just guldmynt, som är relativt små, är mycket svåra att förfalska. Nästan omöjligt. Iaf för storlekar upp till 1 ounce. Alternativa användbara metaller är begränsat, de ska vara tunga, inte för mjuka eller bräckliga och med små mynt är det svårt att få till.
Finns en billig plastpryl som säljs bl.a. på ebay, som mäter & väger de vanligaste guldmynten och med hög säkerhet kan fastställa äktheten.
För silver blir det svårare, alternativa metaller finns det gott om, och där gäller det att använda pålitliga leverantörer. Tack och lov så har priset på silver varit så pass lågt att förfalskningar inte lönat sig, men det kanske är annat nu?
Bara av nyfikenhet här, varför skulle guldmynt som är relativt små vara svårare att förfalska? Kan någon ge mig en något mer konkret förklaring?
Därför att de är präglade och kräver rätt formar. Med räfflade kanter och motiv på ovan- och undersidan etc går det inte heller att omärkligt borra hål i dem utan att med mycket stor ansträngning återskapa ytan igen.
En gjuten tacka är oändligt mycket enklare att förfalska, även om detta inte heller påvisats mer än enstaka fall.
Ett förfalskat guldmynt kan rent okulärt jämföras med ett äkta och man kan då se om det är en förfalskning, t ex vid viktavvikelse på 0.1 gram eller ngt sådant.
Men som sagt, förfalskningar förekommer i princip inte. Finns rapporter om enstaka fall de senaste tio åren, men sällan något som kunnat bekräftas.
Det svåra är att få in dem i systemet. Köper man från en erfaren och välrenommerad handlare så har de naturligtvis kontrollerat det de köper in efter bästa förmåga och tar ansvar vid felaktiga produkter.
Dom här killarna verkar inte ha något problem att guldplätera gungstenmynt/smycken/tackor etc.
Chinatungsten
Att göra formar med extremt tighta toleranser är inte något problem. (Med erfarenhet av CNC maskiner vet man det)
Man borrar ju heller inte hål i mynten utan pläterar dom istället.
Ditt 13:51 inlägg Cornu kan du dock ha rätt i, det vet jag inget om.
Ett tillägg angående de falska tackor som hittades i new york lär ju ha passerat både vikt-testen och röntgen, så att tro att man klarar av att detektera förfalskningar genom att väga tackan är nog inte självklart (klarar man lura guldhandlarens våg så är det långt ifrån givet att man detekterar förfalskningen med köksvågen).
Jag tycker inte det är fel att ställa kritiska frågor. Guld är en marginell spar produkt. Själv var jag skeptisk. Har köpt från Liberty Silver och det har fungerat bra. Har skrivit något inlägg om det också.
Förr i tiden skulle en välbalaserad portfölj bestå av 10-20% ädelmetaller. Det är inte fel idag heller.
Röntgen får man väl hoppas att en guldtacka på tre hekto passerar… Du kanske menar ultraljud?
Det där med 10-20% ädelmetaller känns ärligt talat lite som en floskel. Välbalanserad portfölj likaså. Vad är förresten en spar produkt?
Det stod röntgen i någon artikel – det kan vara ultraljud man menade. Jag kan tänka mig att man kan använda röntgen ifall man misstänker att det bara är ett tunt lager av guld på t.ex. en wolframkärna, men då kanske det är lättare att använda en morakniv…
nonsensikvadrat: Det är nog detta som avses med spar produkt.
@nonsensikvadrat
"en spar produkt" är antagligen en särskrivning.
Köpa guld ?? Nej,tack !
För att?
Gold Kangaroos står 2 gånger. Slarvfel?
Ja.
Tydligare skillnad mellan reklam och redaktionellt innehåll tack!
Om 'bloggosfären' på allvar vill framstå som ett seriöst alternativ till gammelmedia så krävs självsanering på detta område. Du skriver(än så länge, och varför sist i inlägget? Det borde såklart stå först!) när ett inlägg är reklam vilket är mer än andra bloggare men fortfarande ljusår efter vad som gäller för tidningarna.
Tidningarna skriver inte när de fått betalt för en artikel.
Det står ett firmanamn i rubriken. Fattar du inte att det det är marknadsföring för det företaget, köpt eller ej?
I helgen gjorde DN som vanligt reklam för ett nybyggt område. Största attraktionen var en naken balkong på några kvadratmeter och nära till ett shoppingområde.
Där kan man tala om köpt artikel. Cornucopia skriver i denna artikel att den är sponsrad. Går inte att missa.
Nu är inte jag så insatt i det här ämnet, men nyfiken. En fråga, hur går det till rent praktiskt när man köper guldmynt/tackor? Är det någon särskild handlare man går till när man köper?
Jag antar att man går in på Liberty Silver (finns även tavex eller Guldcentralen) och beställer. Någon av dessa har nog ett kontor där man kan köpa, men de är inte utspridda i landet. Guldet skickas med posten.