Vi fortsätter väl att påtala självklarheter kring varför svenska hus, speciellt villor som vi ofta äger och förvaltar själva, ser ut som de gör. Eller åtminstone fram till nyfunkistiden sett ut som de gjorde. Dags för en oerhört viktig, men ofta bortglömd detalj – hängrännorna.
 |
| Så här kan det se ut, men
det ska inte se ut så här. Dock ett pedagogiskt exempel. När man ser grön växtlighet börja sticka upp i hängrännan har det gått för långt. |
Som bekant har vi ingen brist på vatten i Sverige, utan ett mycket fuktigt klimat med mycket nederbörd. Detta landar som bekant på våra hustak och rinner med lutningen ner mot takfoten. Som förhoppningsvis sticker ut en bit. Här fångas vattnet upp av hängrännor och leds ner i stuprören. Utan hängrännor skulle vattnet forsa ut över takfoten och landa på marken nära huset. Det leder till att det skvätter på fasaden, vars livslängd, och eventuellt husets livslängd, allvarligt förkortas. Extra illa blir det om man t ex har en altan eller annat fast underlag utan hängrännor över.
Avsaknad av hängrännor hittar man oftast på mindre byggnader, men också på äldre lador. Det senare kan vara viktigt att titta på om man letar runt efter en gård. Avsaknad av hängrännor på en lada gör att fasaden kan ruttna väldigt fort, då brädorna brukar gå hela vägen ner till marken på lador.
Vid kraftigare regn spolas också mossa och andra beläggningar på taket ner och hamnar i hängrännorna, där de får sällskap av löv och barr från närliggande träd. Trots att vi har ett tjugotal meter till närmaste barrträd så landar det ändå barr i hängrännorna. Detta skräp drivs sedan ofta till stuprören vid kraftigare regn, där det finns risk att dessa sätter igen. Man bör dock vara extra noga om man har takkupor eller liknande, då det inte rinner ner lika mycket vatten vid hängrännan under en takkupa. Därmed kan skräp och mossa lätt börja samlas där. Annars samlas det runt stupröret, dit hängrännorna lutar.
Förr eller senare landar det en liten kvist på taket och så börjar stupröret sättas igen. Till slut börjar vattnet skvalpa över i hängrännan och skvätter sedan upp på fasaden. Sker detta dessutom på baksidan av huset, där man kanske inte vistas så ofta när det ösregnar kan man lätt missa detta.
 |
| Nybyggda psyket på Östra Sjukhuset.
Blir inte så fint när vatten spiller över. Läsarbild. |
Är man dessutom all in i våra älskade nyfunkisvillor har man ju ingen utskjutande takfot. Sätter rännorna igen på nyfunkisvillan, så kommer vattnet rinna ner längs fasaden och inte ens skvätta ner fasaden1.. Det mår inte den fina putsfasdaden bra av. Samtidigt får du förstås inte resa en stege på din putsfasad för att rensa hängrännorna. Då blir det sprickor i din enstegstätade putsfasad och du får mögel ändå. Enstegstätade putsfasader går nästan sönder om du bara tittar på dem. Damned if you do, damned if you don’t. Just hängränneproblemet löser dock en del nyfunkishus genom att ha tak med obefintlig lutning. Då sköljs inte skräpet ner i rännorna, som inte sätts igen, och har man lite extra tur bildas det dessutom sjöar på taket när skräpet fångar upp vattnet. Sedan får man ett läckande tak istället när vattnet fryser till is eller pappen blir några år gammal. Och kom ihåg att papptak kan vara känsliga att gå på.
En extra finess på riktiga BLT-containers är de nyfunkishus som inte bara har platta papptak, ingen utskjutande takfot, enstegstätad putsfasad utan dessutom invändiga stuprör, där svenskt ösregn leds ner i rör som går inne i huset. Allt för att ge en så ren containerkänsla som möjligt. Upplagt för tragedi när de invändiga rören blir för gamla. Eller ve och fasa – sätter igen med skräp och det blir vatten stående, som sedan fryser till is vintertid (iaf överst närmast taket) och spräcker hela röret…
I övrigt – ju brantare tak, desto mindre jobb med att hålla rent på själva taket. Skräpet hamnar i hängrännorna istället.
Har man träd nära huset är det extra viktigt att rensa, speciellt på hösten, när höstlöven börjar göra sitt.
Så minst en gång om året ska man riskera livet på en stege och rensa sina hängrännor. Hösten är lämpligast, då det regnar mest på just hösten. Höstregnet sköljer loss mossa, plus att man får säsongens löv i hängrännorna. Kom ihåg att vara två när du klättrar på stege, så en kan säkra stegen och ringa ambulansen när du trillar ner.
1. När vattnet skvätter mot fasaden på grund av brist på (fungerande) hängrännor, så når rimtligtvis högst 50% av vattnet fasaden. När det rinner ner för nyfunkisfasaden når 100% av vattnet fasaden.
19 kommentarer
Bra artikel. Man skall göra en grundlig inspektion av sitt hus vår och höst. En bra tidpunkt är när man skall byta från sommar till vintertid.
Ett gott råd är att köpa en riktigt bra stege med bred stegfot.
Och hur kommer det sig att en enkel Västgötabonde kan begripa detta, när uppenbarligen erfarna arkitekter och professionellt byggfolk inte klarar det? Ett tidigare samhälle med begränsade resurser tvingades använda resurserna effektivt. Då byggde man praktiskt. Det gör man fortfarande i mindre utvecklade samhällen i världen. Varför skall ett högteknologiskt överflödssamhälle inte klara tidigare självklarheter om hydrologi, ventilation och fukt?
Ehm, iofs byggdes husen fram till 1970-talet utifrån förutsättningen att energi nästan var gratis. Så att man resushushållade bättre förr i världen, det vetefan…
Man byggde mindre och hållbart. Det där med takfoten har med hållbarheten att göra.
Min kommentar avsåg inte energin, men man eldade med det som fanns och inte i onödan.
Nästan gratis energi kom senare och då byggde man större.
Nej, du har fel. Finns gott om exempel på ohållbara lösningar som behövde underhållas, t ex olika drevningar eller olika taktäckningar som spån och halm. Man byggde litet för att man bara eldade på ett eller ett par ställen, och ofta på ett ganska ineffektivt sätt. Kakelugnen var rimligt effektiv, men moderna vattenburna system med cirkulerande vatten är oerhört mycket mer effektiva. Dagens hus är energisnålare än någonsin tidigare i historien, å andra sidan var folk förr om åren vana att frysa.
Trodde när jag läste rubriken att Cornu tänkte på risken att vår importerade begåvningsreserv skulle intressera sig för mina rör och rännor av koppar…..
Har efter påhälsning ersatt koppar med brunmålad plåt.
Tack FR!
Bra inlägg, men det vettetusan om det är så kritiskt med hängrännor som det ofta påtalas. Växte upp i ett hus från tidigt 1900-tal som saknar hängrännor. Dräneringen, om den överhuvudtaget existerar, har dessutom inte setts över sedan någon gång före 70-talet. Källaren är torr och fin, träfasaden har inte ruttnat (förutom att den inte målats om på 40 år och alltså är i behov av en rejäl uppfräschning). Istället är det en takkupa och skorsten som blivit otäta mot taket och tagit knäcken på kåken. Så att se över skorstenar, takfogar och dylikt är alltså minst lika viktigt som hängrännorna.
Om ladugården haft takrännor skulle de antagligen snabbt behövts bytas ut, då snösjoken som glider ner för det om våren antagligen hade dragit dem med sig. Taklutningen på detta aluminumtak är ganska extrem, antagligen närmare 60 grader, vilket ger rejäl fart åt snön när den släpper! Värt att notera är att stalldelen har betongväggar och ca 1,5m träpanel längst upp (dvs. på loftet). Logen däremot har träväggar ända ner. Dessa träväggar är på intet sätt mer fuktskadade än panelen längst upp under takutsprånget på stalldelen. Men så ligger gården inte heller på någon vindpinad slätt, utan med vindskyddande skog omkring…
Man har inte träd nära hus, var det andra jag fick lära mig när jag bosatte mig på landet. Det första var att man inte kör bort schaktmassor vid grundarbetet. De kommer att behövas senare.
Bra inlägg! Hur kan det komma sig i ett land som Sverige med en myndighet i varje gathörn och där allt är reglerat i minsta detalj, att byggindustrin som trots allt är en gigantisk industri, får bygga hus som börjar mögla redan efter ett par år då de byggts undermåligt?
En viktig förklaring, men inte hela förklaringen, – nyliberalisering och EU-anpassning!
Verkligen? Var god utveckla. Särskilt med hänsyn till att byggnormerna knappt alls EU-anpassats överhuvudtaget.
Det är en synnerligen relevant fråga. Har undrat mig blå på det men inte blivit klokare.
@ belii, Gronvita
Nyliberalism = bl.a. fri rörlighet av människor, produkter, kapital och dvärgbandmaskar över nationsgränserna samt utförsäljningar, avregleringar och privatiseringar av viktiga samhällsfunktioner, kontrollorgan och naturresurser.
EU-anpassning = samma, eller åtminstone strävan efter att samma, regler och lagar ska gälla inom EU. Sverige ger upp sin suveränitet, demokrati och särart för att blir ett lydrike styrt från EU och mottagare av kontinentaleuropeiska CE-märkta byggprodukter.
Nyliberalismen och EU-anpassningen accentuerades under Regeringen Bildt med bl.a. propositionen http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-199293239-om-ombildning_GG03239/ att omvandla den ärevördiga Statens Provningsanstalt till ett aktiebolag, vilken resulterade i att det privatägda http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_Tekniska_Forskningsinstitut bildades 1993.
1995 blev Sverige medlem i EU och implementerade i svensk lagstiftning EU:s byggproduktdirektiv, CPD, 89/106/EEG, som banade väg för att Sveriges Tekniska Forskningsinstitut godkände enstegstätade fasader med Expanderad Polystyren (EPS). I handboken "EPS i ytterfasader", som utkom 1995, ansåg två medarbetare från forskningsinstitutet att materialet var ångtätt. Detta har bidragit till användandet av EPS i enstegstätade husfasader.
Boverket föreslår numera att det ska vara krav på tvåstegstätade fasader av fukt- och hälsoskäl http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/diarium/Remisser/bbr-1-juli/Konsekvensutredning%20av%20BBR%202013%20-%20REMISS.pdf
"VI avsnitt 6, ett nytt funktionskrav och kompletterad rådstext vad gäller avsnitt 6:5324 Väggar, fönster och dörrar. Den nya rådstexten innebär att putsade regelväggar ska byggas med kapillärbrytande- och dränerande skikt, dvs. tvåstegstätad fasad. Ändringen görs för att minska risken för fuktskador i fasaden och därmed risken för en ohälsosam inomhusmiljö. Beräkningarna i bilaga 1, som antar att
ändringen innebär att tvåstegstätade putsfasader nu byggs istället för enstegstätade, visar att nyttan med ändringen vida överstiger
kostnaden."
1. Utan att kolla skulle jag nog vilja påstå att vi är nettoexportör av CE-märkta byggprodukter. Mora, FläktWoods m fl säljer i hela Europa.
2. Privatägt forskningsinstitut? SP ägs indirekt av regeringskansliet. Vari ligger det privata?
3. Byggproduktdirektivet handlar just om enskilda produkter. EU har aldrig haft synpunkter på hur du sedan snickrar ihop dina produkter till t ex en fasad. Att SP ger kassa råd kan man därmed knappast skylla på EU, utan det får nog skyllas på SP faktiskt, hur ondskefullt globaliserat och privatiserat det än är.
4.
Dessutom fick ju SP in ett antal förbehåll i boken. Till exempel förespråkar man just att husen skall byggas med ett överhäng/taksprång för att minska påverkan av slagregn på fasaden. Man framhåller också att just otätheter i fasaden kan leda till fuktinträngning. Å andra sidan framhåller man (med rätta, enligt min mening) vissa av fördelarna som EPS har gentemot vindpapp, t ex att ångpappen inte är diffusionstät vilket EPS i princip är.
Så jag skulle nog vilja påstå att SP i sin del gjort en ganska väl avvägd framställan i den där publikationen, där man pekar på både fördelar och risker med konstruktionen.
Sen är SP teoretiker i för hög grad. Kanske kan man beskylla dem för att de borde ha förutsett att det krävs en hög kvalitet för att en enstegstätad fasad ska fungera, och att det är svårt att hålla den kvaliteten på en byggplats när produktionen pågår 10 timmar per dygn året om i princip. Jag tycker personligen att man inte borde lägga papp när det är frysgrader för att risken för att den spricker ökar typ hundrafalt, men jag vill inte heller betala för att takläggarna går på A-kassa 6 månader om året.
1. Det viktiga är om det förelåg ett tryck från europeiska EPS-producenter att svenska byggherrar skulle använda EPS i svenska byggnationer under första hälften av 1990-talet?
2. Det var uppenbarligen fel av mig att skriva privatägt. Beklagar! Men när en nyliberal regering omvandlar en renommerad och väl fungerande myndighet till ett aktiebolag så är den ultimata ambitionen att sälja aktierna till hugade intressenter, enligt nyliberal ideologi. I proposition 1992/93:239, som låg till grund för ombildningen av Statens Provningsanstalt till ett aktiebolag heter det:
"Utredarens förslag: I en första fas ombildas SP
till ett statligt ägt aktiebolag. En sådan
ombildning bör ge SP möjligheter att ytterligare
effektivisera och utveckla verksamheten.
Bolagsformen kan ge fördelar inom områden som t.
ex. kapitalförsörjning, lokalförsörjning och
prissättning. Inom en period av tre till sex år, då
ett antal årsbokslut föreligger, bör det vara
möjligt att inleda en nedtrappning av det statliga
ägandet balanserad av ägarengagemang från
näringslivet. Detta görs så att SP:s legitimitet
med avseende på opartiskhet och oberoende inte
rubbas. En viktig förutsättning i detta sammanhang
är en liknande utveckling på den europeiska markna-
den."
Med tanke på sittande Alliansregims ideologiska hantering av Apoteksbolaget och Svensk Bilprovning, väntar de nog bara på rätt tillfälle att sälja en del av eller alla aktierna i det bolag som kontrollerar SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Vad gör man inte för att få ner statsskulden!
Dessutom om man kan få utländska aktieköpare så är det helt i linje med EU:s näringspolitik, som uppmuntrar till att företag har verksamheter i många länder. Stora multinationella företag och banker är ju mycket nyttiga för att shunta nationella politikers maktanspråk och detronisera nationalstater, till glädje för överstatliga organ.
3. Varför klantade Sveriges Tekniska Forskningsinstitut till det och typgodkände enstegstätade putsfasader med EPS 1995? En sannolik förklaring är att man sneglade på användningen av "External Thermal Insulating Composite System" (ETICS) ute i Europa.
1. Ja, då får du väl komma med bevis för att det förelåg ett sådant tryck. Annars är det ju bara ett tomt påstående.
2. Jaha, det kanske ska säljas i framtiden? Eller inte? Hur vet du det? Är du synsk?
3. En annan, mer sannolik förklaring är att man antingen inte insåg att det är svårt att utföra med så små toleranser som krävs ute på en byggarbetsplats.
@ belii 2012-09-28 06:58
1. Det var inget påstående. Det var en fråga, vilket frågetecknet i slutet av satsen indikerar. Därmed faller din utsaga "Annars är det ju bara ett tomt påstående." platt till marken.
1989 bildades en lobbyorganisation "European European Manufacturers of Expanded Polystyrene" (EUMEPS) med adress i Bryssel.
http://www.eumeps.org/
Den är uppdelad i två intressegrupper – Packaging samt Building & Construction.
För "EUMEPS Building & Construction Group" gäller följande:
"The proactive, co-ordinating role of EUMEPS is to ensure that awareness of the advantages of EPS is brought to a larger audience, in order to build understanding of the benefits of increased use. The way this is achieved includes information sharing to enable an informed dialogue with builders, architects, regulators and regulatory bodies, on a national and European level."
Om ovannämnda lobbyorganisation har handlat enligt sina statuter bör de med stor sannolikhet ha varit i kontakt med svenska byggherrar och kontrollorgan (läs Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) under förra hälften av 1990-talet, i syfte att sprida användningen av EPS vid husbyggen.
2. "Hur vet du det? Är du synsk?"
Det här handlar inte om mina eventuella paranormala talanger, utan om min läskunnighet, som jag tillämpar på den monstruösa texten i den nyliberala regeringen Bildts proposition 1992/93:239:
"Inom en period av tre till sex år, då ett antal årsbokslut föreligger, bör det vara möjligt att inleda en nedtrappning av det statliga ägandet balanserad av ägarengagemang från näringslivet. Detta görs så att SP:s legitimitet med avseende på opartiskhet och oberoende inte rubbas. En viktig förutsättning i detta sammanhang är en liknande utveckling på den europeiska marknaden."
Det är intellektuellt främmande för mig, men ideologiskt riktigt för en nyliberal regering under förutsättning att utvecklingen på den europeiska marknaden är den rätta, att ett svenskt kontrollorgan i aktiebolagsform kan typgodkänna byggprodukter från företag som tillika äger aktier i sagda kontrollorgan. Att oberoendet och opartiskheten inte ska rubbas, kommer då bli mycket svårt att uppnå.
3. Vad har du för stöd för din hypotes? Vad är det för toleranser du snackar om?
—–
Aktiebolaget Sveriges Tekniska Forskningsinstitut bildades 1 juli 1993. 1995 blev Sverige medlem i EU och det var det år som institutet typgodkände enstegstätade fasader med EPS.
Med propositionens:
"Bolagsformen kan ge fördelar inom områden som t.ex. kapitalförsörjning, lokalförsörjning och prissättning."
kombinerat med dess otaliga hänvisningar till det europiska verksamhetsfältet, signaleras en ökad kommersialisering av verksamheten och förmodligen också en ökad påverkan från adekvata lobbyorganisationer. Detta är en farlig utveckling, ty vetenskapen får inte samma oinskränkta roll. Opartiskheten och oberoendet rubbas.
Typgodkännandet gjordes således i en anda av nyliberalism, EU-anpassning, bolagisering och kommersialism samt i sviterna av den imploderade fastighetsbubblan och 90-talskrisen.
Ja, om du vill tro att det är EU:s fel att SP gjorde en felaktig teknisk bedömning (eller att vi förlorade fotbolls-VM) så får du väl göra det fast det inte finns några som helst belägg för det.