Alltid utmärkta bloggrannen Stockman påtalade igår att den svenska insättningsgarantin gör att t ex Svea Direkt eller Bluestep mfl liknande aktörer kan få inlåning, och därmed låna ut pengar till osäkra låntagare.
Eftersom även ocker-utlånare kan omfattas av insättningsgarantin är det alltså ofarligt att låna ut upp till 500 000:- SEK till ockrarna som sedan går till SMS-lån eller lån till “du som har betalningsanmärkning”, det närmaste vi i Sverige har till subprimelån.
Svea Direkt lånar ut pengar för 15.7% i ränta, och betalar 2.25% i inlåningsränta på konton garanterade av svenska staten. Även om var tionde låntagare hos Svea Direkt blir en total kreditförlust utan utmätningsbara tillgångar, så skulle Svea Direkt alltså göra en vinst på den extrema ockerspreaden.
Nu finns det förstås de som tycker detta är bra. Men det sätter fingret på hur statliga regleringar kan leda fel. Skulle du vilja låna ut pengar till Svea Direkt för 2.25% om de inte omfattades av insättningsgarantin? Svaret är förstås nej, inlåningsräntan hade lätt legat över 10% om de inte omfattats av insättningsgarantin, och för samma vinstmarginal hade de behövt låna ut pengar till över 25% i ränta. Svenska statens insättningsgaranti ser alltså till att sänka räntan på lån som aldrig borde göras, vilket påminner om de subprimelagar som tvingade bolåneinstitut i USA att låna ut pengar till personer som aldrig borde få lån. Resten blev historia och finanskris.
Är man mån om svenska småsparare så räcker det med en insättningsgaranti på kanske 50 000 kronor. Enligt SCB 2007 hade banksparare i medel 152 000 SEK på bankkonto, fördelat på 5.5 miljoner personer. Men medianen är antagligen betydligt lägre, då enligt svenskar enligt andra uppgifter oftast har mindre än 10 000 SEK på banken.
Min kära läsare, vän av ordning, påtalar då att inlåningsräntan utan insättningsgarantin skulle vara betydligt högre, och med det också t ex bostadsräntorna. Må så vara, men högre räntor skulle också leda till en rejäl och nödvändig avbelåning.
Men det är klart, de flesta svenskar är skyhögt belånade på sina bostäder och tycker nog att låga bolåneräntor är viktigare än att stoppa SMS-lån.
Även bloggrannen Flute berör ämnet.
Det tål också att funderas på om t ex Islands insättningsgaranti har gjort mer gott än den gjort illa? Islandsbloggen har mer idag. Om Island inte i panik tillfälligt utlovat en insättningsgaranti hade de aldrig hamnat i den här sitsen. Holländska och brittiska småsparare har fått garantipengar från sina hemländer, så de far iaf inte illa, utan det hela rör sig nu om en brittisk inrikesfråga. Och terroriststämpligen av isländska Landsbankii består… Snacka om ändamålsglidning.
12 kommentarer
Mycket intressant och viktig granskning! Håller med dig till 100% i denna fråga. SMS-lånen är ett otyg på så många nivåer och kan leda till ännu värre saker om man inte reagerar kraftfullt. Att det finns sådana kryphål och folk som oblygt utnyttjar den situation som SMS-låntagare befinner sig i är snuskigt.
Cornucopia!
Dags att använda ordboken!
Du använder ordet "påtala" som synonym med ordet "påstå". Det blir svårt att förstå vad du menar om du inte själv inte "hör" den språkliga skillnaden mellan de två olika begreppen. OK du är inte ensam om att behandla språket på detta sätt. Särskilt personer i tjugoårsåldren tycker att det verkar starkare att använda "påtala", lite finare också. Och sedan låter det nästan lika. Lätt att blanda ihop.
I övrigt är din blogg intressant som en rapport från det skrivkunniga folkdjupet.
/Pneuma
Inlägg nr.2
"Min kära läsare, vän av ordning, påtalar då att inlåningsräntan utan insättningsgarantin skulle vara betydligt högre…"
Hur är ordet "påtalar" fel i detta sammanhang??
På intet sätt?
Om man "påtalar" något så måste det finnas en adressat dvs någon att klandra. Ett exempel: Man "påtalar" för bostadsrättsföreningens ordförande att trappstädningen är dålig. Vilket är något helt annat än att "påstå" att trappstädningen är dålig. Om jag "påstår" att trappstädningen är dålig så har jag bara meddelat ett faktum.
Vem vänder sig "Min kära läsare, vän av ordning" till? Oklart. Det är snarare (gissar jag) så att "Min kära läsare, vän av ordning" "påpekar" (här synonymt med "påstår"), "då att inlåningsräntan utan insättningsgarantin skulle vara betydligt högre, och med det också t ex bostadsräntorna." Visst så måste "vän av ordning" mena. Men vad menar Cornucopia??
Det är skillnad på att "påtala" och att "påstå".
"Min käre läsare, vän av ordning, påtalar då (för mig) att …"
Uppenbarligen inte helt tydligt att det var för mig som läsaren påtalade detta. Det var alltså inte ett påstående rätt ut i luften, utan vänt till mig. Bildligt, förstås, vilket komplicerar det hela ännu mer.
Påpeka är väl för övrigt ett neutralt ord, medan påtala är negativt. Enligt SAOL är det "klandra, kritisera, med ogillande omnämna", medan påstå betyder "försäkra, hävda, yttra" och påpeka "fästa uppmärksamhet på".
Helt klart är påtala, påpeka och påstå helt olika ord med olika konnotationer (eller vad det nu heter).
Det är ju bra att du påtalar detta för mig genom att påpeka detta för mig, men jag vill ändå påstå att påtala användes korrekt, även om det kanske var otydligt.
Är det för dig (Cornucopia) som det påtalas? Det måste väl ändå vara fel. Varför ska du klandras? Nej "påpekar" är det fråga om.
Med vänliga hälsningar
/Pneuma
Det är för mig det påtalas.
Jag kan påvisa detta, eftersom det är jag som skrev texten och det var vad som avsågs. Man kan nog påstå att påtala kan vara rätt, men som du påpekar så blir inte innebörden samma som om man skrivit påpeka istället för påtala.
att tji örk hehe
"Vilket är något helt annat än att "påstå" att trappstädningen är dålig. Om jag "påstår" att trappstädningen är dålig så har jag bara meddelat ett faktum.
"
Vad menar du med faktum här? Är faktum något som är liknande fakta?
Om det nu betyder ungefär fakta så anser jag att påstå inte är fakta utan att påstå något är förknippat med en åsikt vilket är långt ifrån ett faktum.
Nu påtalar säkert någon att detta inte stämmer, men jag vill vidmakthålla att så är fallet.
Jag förstår också vad C menar med att vän av ordning gärna påtalar motargument bara för att argumentera emot.
Tack dock för ordförklaringen 🙂
/Oraklet
Eftersom olika krav ställs på banker och inlåningsföretag borde även avgiften till insättningsgarantin variera något som inte sker idag. Avgiften till IGN borde på något sätt vara baserat på risken. Håller själv på att skissa på att starta ett inlåningsföretag för att sänka upplåningskostnaden för mig och några andra småföretagare. Eventuellt då med utländskt moderbolag då man den vägen skulle kunna välja att låta våra nuvarande bolag betala en lite högre ränta och plocka ut vinsten till lägre beskattning via det utländska moderbolaget.