Regeringen lägger ett förslag om att införa en frivillig och gratis a-kassa på 25 000:- SEK i 12 månader för disputerade, sk forskarexamen. Man behöver inte ens söka jobb under tiden, men behöver sitta med på diverse seminarier i pedagogik under perioden.
Som bekant råder det en allt mer desperat lärarbrist i landet, och värre blir det med stora pensionsavgångar framöver. Samtidigt ökar Sveriges befolkning snabbare än någonsin på grund av asylkrisen. För att kunna få fram lärare vill nu regeringen att doktorer, dvs disputerade med forskarexamen, ska bli lärare i grundskolan och gymnasiet istället.
Utbildningsinflationen slår alltså till. Nu ska man alltså ha 10-11 år på universitetet för att bli lärare. Och vi sitter på ett berg av onödigt disputerade, sedan högre utbildning infördes som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Som incitament ska kvalificerade med forskarexamen få 25 000:- SEK i månaden i skattepliktigt utbildningsbidrag om de deltar i ett års pedagogikutbildning, vilket ska göra dem behöriga till läraryrket.
Man behöver inte ens söka jobb eller vara medlem i en a-kassa för att få denna högre ersättning om 25 000:- SEK före skatt, i jämförelse med maxtaket i a-kassan som är 20 000:- SEK före skatt, dock bara i hundra dagar. Utbildningsbidraget om 25 000:- SEK kommer gälla i upp till tolv månader.
Rimligtvis kommer massor med arbetslösa med forskarexamen hoppa på detta, för att under tolv månader få förhöjd a-kassa (och den vanliga a-kassan på sparlåga utan att räknas ner), medan de kan söka sig till något jobb de faktiskt vill ha mellan pedagogikseminarierna på anordnande utbildningsanstalt. De får också under 12 månader utmärkta möjligheter att inse att de inte alls vill jobba som lärare.
Så min prognos är att utbildningsbidraget kommer bli en succé för arbetslösa doktorer. Men det kommer inte lösa någon lärarbrist. Precis som förra regeringens idiotier med lärarlegitimation etc kommer man inte lösa något alls med denna reform. Men 12 månaders extra a-kassa utan att ens behöva varit med i a-kassan (man kan ju gå med under bidragstiden) kommer bli uppskattat för alla som doktorerat på Strindberg och nu inte kan få jobb.
Verkligheten är dock en annan. Det har aldrig förr1. funnits så många lärarutbildade som idag. Vare sig i förhållande till antalet barn eller i absoluta tal. Men eftersom de inte jobbar som lärare har vi lärarbrist.
Man bör alltså fråga sig varför jobbar inte lärarna som lärare?
Svaret är att utbildade lärare jobbar inte som lärare därför att det är ett dåligt betalt jobb, med enorm press i en mycket utsatt miljö, där man överöses av skit från föräldrar, inte får tillrättavisa stökiga barn och utsätts för våld och hot, samt totalt sett stressas sönder av arbetsbelastning och arbetsmiljö2..
Det finns alltså massor med redan utbildade lärare att rekrytera från. Sluta fokusera på siffror och förändra lärarnas arbetsmiljö och höj lönen till det som gällde förr – samma lön som en riksdagsledamot. Trots allt utför lärare ett helt centralt, viktigt och samhällsbärande jobb. Som kan liknas vid riksdagsledamöternas förordnande, eftersom man aldrig får vara ledig utan ständigt jagas av missnöjda föräldrar. Men till skillnad mot riksdagsledamöterna, så är lärarnas jobb faktiskt viktigt.
Men som sagt, forskarexaminerade kommer tacka för 12 månaders förhöjd och extra a-kassa. Att de sedan ska acceptera att gå ner i lön från utbildningsbidragets 25 000:- SEK i månaden och börja jobba som lärare kan vi dock drömma om. Då har vi inte ens gått in på problematiken att hitta lärare som vill jobba i ghettoskolorna där stora delar av befolkningsökningen kommer hamna.
Dessutom är det knappast speciellt hög arbetslöshet hos disputerade i de ämnen det är minst intresse av att bli lärare i – matte, naturvetenskap och teknik (teknologi). Istället hittar man de arbetslösa disputerade inom humanioran, som generellt inte fyller någon funktion i näringslivet. Där är dock lärarbristen lägre, för om man vill jobba med humaniora är i princip lärare det enda yrket.
Regeringen lyckas alltså med konststycket att lägga ett förslag som bara kommer kosta pengar, men inte lösa ett dugg. Annat än disputerades försörjning i 12 månader. Vilket i sig kanske är tacknämligt, men inte den effekt man hade tänkt sig.
1. En överdrift förstås. Den statistik jag enkelt fick fram gick tillbaka till 2005, vilket vi här alltså definierar som ”aldrig förr”.
2. Detta skulle med andra ord kunna kallas ett ”skitjobb”, men läraryrket är liksom polis, räddningstjänst mfl samhällsbärande yrken ett kall och inte ett jobb. Man jobbar med det för att man älskar grundtanken med jobbet, men avskyr ofta själva arbetet.




