Detta inlägg är publicerat i samarbete med Nordnet.
En evig fråga är vad man tjänar bäst på – en egen bostad eller i att investera på börsen. Följdfrågan är också om det har varit bättre att lägga pengarna på en handpenning till en bostad eller att låta dem sitta kvar på börsen? Och hur ser det ut med amortering eller börsen?
Från och med igår får man inte längre någon ränta på skattekontot. För en del småföretagare kan det rent av vara en rent vinst, då det kostar att bokföra ränta i bokföringen.
Detta inlägg är reklam.
Tillsammans med Compricers tjänst Mitt Bolån erbjuds från 1.14% bolåneränta. Anmäl dig på tjänstens hemsida för att ta del av erbjudandet, som inte står utskrivet i klartext, men som jag tillsammans med företaget kan uppmärksamma bloggens läsare på.
Mitt Bolån kan just nu erbjuda dig från 1.14% i bolåneränta genom ett erbjudande man förhandlat fram tillsammans med en av våra etablerade bolånebanker. Erbjudandet står inte utskrivet på hemsidan, men du fyller i anmälan på hemsidan så kommer bolaget kontakta dig med vad du kan få för ränta. Tjänsten är kostnadsfri och du förlorar inget på att anmäla dig.
Har du redan 1.14% i bolåneränta eller lägre finns det förstås inget att vinna på detta.
Detta inlägg är sponsrat av Mitt Bolån och är alltså reklam.
Sveriges Riksbank tror i princip alltid på högre reporänta på lite längre sikt och har sedan 2008 i princip alltid haft fel om detta. Detta trots att de själva sätter reporäntan. Man verkar till och med ha svårt att förutse sitt eget beteende mer än någon månad i taget.
Nedan följer Riksbankens så kallade igelkott (eng hedgehog). Till skillnad mot igelkotten från IMF som Industriarbetsgivarna redovisade igår, så bestämmer Riksbanken själv reporäntan, men klarar ändå inte av att förutse dess utveckling, den sk räntebanan.
 |
| Riksbankens igelkott från 2008 och framåt. Den sk ”räntebanan”. |
Kortsiktigt, dvs något enskilt kvartal klarar Riksbanken av att gissa sitt eget beteende relativt ofta. Men inte ens under andra halvan av 2010 och början av 2011, där man faktiskt hade rätt, lyckades man gissa rätt mer än några månader. Det samma under 2013. Som mest har man i en enskild prognos gissat någorlunda rätt i knappt 12 månader.
Riksbanken tror alltid att de behöver höja räntan på sikt och enda gången de har rätt mer än ett kvartal är under höjningsperioder eller när räntan ligger stilla.
Långsiktigt, dvs mer än ett år framåt i tiden, gissar Riksbanken ständigt fel kring sina egna beslut. Långsiktig räntebana kan alltså alltid bortses från och saknar helt relevans för t ex BNP-prognoser eller annan ekonomisk planering. När Riksbankens styrränta reporäntan blir fel kommer även alla BNP-prognoser och andra prognoser inkluderande reporäntan att bli fel.
Riksbankens räntebana inkluderas exempelvis i regeringens BNP-prognoser och med det budgetprognoser. Det föreligger alltså systematiskt skit in i alla dessa prognoser, även om Riksbanken ibland gissar rätt för de närmaste 3 – 12 månaderna. Och skit in, skit ut.
Enligt obekräftade läsaruppgifter ska vice riksbankschef Per Jansson idag sagt att banken överväger att börja köpa även bolåneobligationer. Om det stämmer kommer det driva på kreditbubblorna ytterligare, samtidigt som KPI-inflationen sänks när boendekostnaderna minskar. Tillägg: En källa hittas här enligt läsaren.
 |
| Foto: Sveriges Rikbank (”Riksbanken”) |
Läsaren Fredde skrev följande:
”Idag gick Riksbankens vice chef ut och sa att man överväger att köpa bostadsbackade obligationer.
Så från att man konsekvent uttalat oro för den höga privata skuldsättningen går man alltså ut nu och säger att man kan tänka sig köpa bostadsobligationer. Svenska bostadsmarknaden har blivit To Big To Fail med all önskvärd tydlighet. Under tiden fortsätter skuldberget att växa. Ska man tolka detta positivt eller väldigt negativt, eller om man så vill – skratta eller gråta?”
Dessa uppgifter finns ingen annanstans och ska under morgonen ha sagts på SABO:s finansdag. Talet publiceras dock ej och enda nyheten kring det hela verkar vara ett telegram från Direkt, som inte plockar upp att man överväger köpa bolåneobligationer.
Boendekostnaderna är en del av KPI och om man genom att köpa upp bolåneobligationer pressar ner de långa bolåneräntorna kommer KPI alltså falla, samtidigt som lägre räntor ökar hushållens skuldsättning. Riksbanken motarbetar därmed sitt eget mål högre KPI-inflation och allt prat om att de är oroade över hushållens skuldsättning fortsätter vara rent rappakalja. Riksbankens sänkta räntor är den primära anledningen till att bostadsbubblan inte krascha för länge sedan och att skuldbergen därmed växer.
Istället borde Riksbanken bara prompt chockhöja räntan med t ex en procentenhet, vilket kommer dubbla många hushålls bolånekostnader, vilket kommer få KPI-inflationen att explodera. Därmed kommer Riksbankens inflationsmål att uppnås, samt man kommer effektivt sätta stopp för ökad skuldsättning. Och förstås krascha svensk bostadsbubbledriven ekonomi, men det viktiga är ju att KPI-inflationen visar rätt procenttal, som godtyckligt angivits till 2.0%.
Om någon kan bekräfta Freddes uppgifter vore det bra. Media har inte plockat upp uttalandet, om det är ett korrekt uttalande antagligen för att media inte har kompetensen att förstå innebörden av att Riksbanken skulle börja köpa även privata bolåneobligationer och inte bara statspapper.
Tillägg: Fredde anger en källa här.
