Enligt obekräftade läsaruppgifter ska vice riksbankschef Per Jansson idag sagt att banken överväger att börja köpa även bolåneobligationer. Om det stämmer kommer det driva på kreditbubblorna ytterligare, samtidigt som KPI-inflationen sänks när boendekostnaderna minskar. Tillägg: En källa hittas här enligt läsaren.
 |
| Foto: Sveriges Rikbank (“Riksbanken”) |
Läsaren Fredde skrev följande:
“Idag gick Riksbankens vice chef ut och sa att man överväger att köpa bostadsbackade obligationer.
Så från att man konsekvent uttalat oro för den höga privata skuldsättningen går man alltså ut nu och säger att man kan tänka sig köpa bostadsobligationer. Svenska bostadsmarknaden har blivit To Big To Fail med all önskvärd tydlighet. Under tiden fortsätter skuldberget att växa. Ska man tolka detta positivt eller väldigt negativt, eller om man så vill – skratta eller gråta?”
Dessa uppgifter finns ingen annanstans och ska under morgonen ha sagts på SABO:s finansdag. Talet publiceras dock ej och enda nyheten kring det hela verkar vara ett telegram från Direkt, som inte plockar upp att man överväger köpa bolåneobligationer.
Boendekostnaderna är en del av KPI och om man genom att köpa upp bolåneobligationer pressar ner de långa bolåneräntorna kommer KPI alltså falla, samtidigt som lägre räntor ökar hushållens skuldsättning. Riksbanken motarbetar därmed sitt eget mål högre KPI-inflation och allt prat om att de är oroade över hushållens skuldsättning fortsätter vara rent rappakalja. Riksbankens sänkta räntor är den primära anledningen till att bostadsbubblan inte krascha för länge sedan och att skuldbergen därmed växer.
Istället borde Riksbanken bara prompt chockhöja räntan med t ex en procentenhet, vilket kommer dubbla många hushålls bolånekostnader, vilket kommer få KPI-inflationen att explodera. Därmed kommer Riksbankens inflationsmål att uppnås, samt man kommer effektivt sätta stopp för ökad skuldsättning. Och förstås krascha svensk bostadsbubbledriven ekonomi, men det viktiga är ju att KPI-inflationen visar rätt procenttal, som godtyckligt angivits till 2.0%.
Om någon kan bekräfta Freddes uppgifter vore det bra. Media har inte plockat upp uttalandet, om det är ett korrekt uttalande antagligen för att media inte har kompetensen att förstå innebörden av att Riksbanken skulle börja köpa även privata bolåneobligationer och inte bara statspapper.
Tillägg: Fredde anger en källa här.
39 kommentarer
Källa = Ransquawk:
http://i66.tinypic.com/35btc7a.png
Jag vet inte var, när eller i vilken kontext Per Jansson nämnde det men det han sa var i alla fall mycket riktigt att man kan tänka sig att överväga köp av bostadsbackade obligationer.
Dom har tidigare sagt att utöka QE till att omfatta köp av bolåneobligationer är nästa verktyg i verktygslådan. Sedan är det bara stödköp av valutan kvar, vilket inget land i världen lyckats få långvarig (längre än några timmar) effekt av.
Är det någon som vet hur en bostadsobligation skapas? Det jag tänker på här är hur den påverkar redovisningen i banken och på vilket sätt de finansierar bolån.
Som alla andra krediter.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Men en obligation är inte en kredit. Och även om den var det tycker jag nog svaret är lite väl tunt.
Du tar ett lån och använder din bostad som säkerhet. Banken tar ditt lån och klumpar ihop det med några tusen liknande lån. Kommande ränteintäkter (eng: revenue stream) från låneklumpen används som säkerhet för en obligation som ges ut på den internationella obligationsmarknaden.
Varför känner jag igen det där..?
Det där kan inte vara bra.
Kommunaltjänstemannen, en variant på konceptet (inte riktigt samma sak – själva lånen säljs vidare istället för att bara vara säkerhet) var väldigt populärt framför allt i USA för några år sedan: Collateralized Debt Obligation (CDO). Dom blev lite mindre populära efter dom utlöste finanskrisen 2007-08.
Det där låter som nån variant av sub-prime lån? Eller?
Här är en mycket pedagogisk video som förklarar: http://www.marketplace.org/2008/10/03/business/whiteboard%E2%84%A2/crisis-explainer-uncorking-cdos
Kristian, var lite det som jag syftade på 😜
Kristian, var lite det som jag syftade på 😜
Ang CDO:er så rekommenderas alla att se "The Big Short", en höjdarfilm i ämnet.
Svenska covered bonds (bolåneobligationer) är inte riktigt lika spännande, men ändå såklart ett givet område att bevaka. Intressant nog klarade sig ju dessa undan finanskrisen.
Det jag menade var hur det går till när banken får påfyllning av kronor i RIX-systemet med hjälp av en bolåneobligation, alternativt om lånen finansieras via dollar, eller euro.
Om obligationen inte är i SEK så gör dom en valuta swap. Väldigt standard idag. Resulterar oftast, men inte alltid, i ett bättre pris för utfärdaren eftersom SEK-marknaden är så liten. Bättre att skapa en EUR-bond och lägga på en Cross currency basis swap ovanpå.
Vet du hur en valuta-swap ser ut i bankens bokföring?
Kommunaltjänstemannen
+1 hehe
Vem ger ut bolåneobligationer?
Är det fastighetsägare som har hyresrätter?
Hyresrätter med värderingar på en tredjedel av de värden som fastighetsägaren kan sälja till BR föreningar.
Det är inte dessa fastigheter som är övervärderade.
Det är bankerna som ger ut bolåneobligationer, eller rättare sagt deras hypoteksbolag.
Det skulle väl i så fall underlätta för bankerna att låna ut mer , sänka räntan för låntagarna och öka bankernas vinster?
Precis det som vi vill se ;-))
Fast för att det skall vara lönsamt att sälja dessa hyresrättsfastigheter måste det finnas både köpare och det vara före en krasch?
Jag, reporter på plats, kan bekräfta att bostadsobligationer nämndes, men bara som teoretiskt exempel bland flera på vad Riksbanken skulle kunna göra om penningpolitiken behöver göras mer expansiv. Det har nämnts flera gånger tidigare av olika direktionsledamöter, (därav rapporterade jag inte detta idag) men ingen har förordat det som någon förstahandsåtgärd. Stefan Ingves har vid en rad tillfällen framhållit att Köp av bostadsobligationer inte är någon attraktiv åtgärd, så räkna med att inflationsutsikterna måste försämras rejält, och att alla andra alternativ är uttömda, innan Riksbanken på allvar överväger köp av bostadobligationer.
Nämnde Rb något om fördelning om ansvar mellan Rb och Fi?
Jag föreslår att Riksbanken istället börjar köpa begagnade bilar för pengarna, självklart till överpriser. Ekonomin tillförs lite extra krut, miljön skonas om köpen riktas mot de värsta exemplaren och de viktigaste delen av ekonomin, våra arbetslösa förortsinvandrare, gynnas särskilt av dessa riktade köp.
Varför kan man inte bara trycka lite mer pengar!? Men, vänta lite vad har man gjort sedan 2008?
Var är alla dessa pengar? Hmmmm….
RB kommer köpa bostadsobligationer när väl kraschen är här ….
Min tanke precis. Ett sätt att få ner chockräntor om de utländska kreditkranarna skulle strypas.
… jag menar … bankerna ska ju inte behöva lida för att oansvariga människor inte kan betala sina lån.
Är inte pyramidspel förbjudna i lag? Konceptet låter förvillande likt.
Så länge det är staten som gör det är det tillåtet.
Höj räntan så kommer inflationen.
Ingves har förbrukat allt förtroendekapital. För mig blir det han och ingen annan som får bära hundhuvudet.
Om Sv ekonomi och obalanser: http://www.di.se/artiklar/2016/4/28/debatt-sverige-pa-vag-mot-djup-kris/ att detta ev. kan komma/börja under ett valår verkar författarna inte tagit notis om.
Riksbanken, bankernas trotjärnare vill skydda bankerna till varje pris.
Staten och kapitalet. Allt annat är oundvikligt. Samma genom tiderna.
Bubblor byggs av bankintressen, statens bundsförvant. Notan efteråt sänds alltid till samhällets Betalare. Därav nollräntan samt fejkad marknad. Vem tror ni annars vill hålla sina pengar i systemet? Krediten är för länge sedan förbrukad.
Hade träff med "grabbgänget" (som väl numera är att beteckna som gubbäng men det skulle vi aldrig erkänna) och en barndomskamrat är precis i färd med att köpa ett i princip nybyggt hus (2014) för ca 4,5 milj. De har sålt ett äldre hus med vinst och har en del sparat så de kommer att låna ca 3 miljoner när allt är färdigt.
Hans stora dilemma nu är om han ska binda alltihop på 10 år för att kunna sova gott om nätterna när krisen kommer eller köra allt på rörligt och istället amortera mer.
Familjen har två helt ok inkomster och de bor i en kommun med relativ låg skattesats (30%) så några procent upp på kommunalskatten skulle inte vara någon katastrof.
Vad säger den samlade kommentatorsvisdomen om dessa två alternativ?
Det vore enklare att veta om man visste faktiskt disponibel inkomst och övriga utgifter.
Rörlig ränta idag: Vi kan säga 1,6% (snittränta enl compricer). 10-åringen ligger på 3,0% enl samma källa. Efter skattereduktion blir det 1,12% vs 2,1%, det vill säga ung en procentenhet över som kan läggas på amortering utan att kassaflödet försämras.
Om man amorterar 1% av lånet i ursprungsläget vid 10-års bunden ränta, så kan man alltså amortera dubbelt så mycket vid rörlig ränta. I 10-års fallet sjunker belåningsgraden från 66% till 56% på tio år, men i "rörlig ränta"-fallet sjunker den till 46%. Om priserna faller med säg 40% över tio år så har man fortfarande marginal i båda fallen, men betydligt större marginal om man kör rörlig ränta och högre amorteringar.
Visst, när räntan stiger blir det jobbigt att fortsätta amortera, men det ger samtidigt också en bättre "avkastning".
Disponibel inkomsts ca 25 000:- *2 = 50 000/mån netto. Nåt mindre CSN-lån, i övrigt inga skulder på bilar, båtar etc.
Jo, ditt resonemang hade vi också. Frågan är ju vad man man tror om ränteutvecklingen vid en kris. Stiger den pga högre risker för långivarna, eller hålls den nere mha minusränta och andra åtgärder från riksbanken, SBAB m.fl? Tror man på slopade ränteavdrag framöver finns det ju en poäng i att amortera bort så mycket som möjligt medan man kan vilket talar för rörlig ränta. Å andra sidan hinner de ju inte amortera bort någon nämnvärd del av lånet om vi pratar kris inom 2-4 år. Då är det kanske bättre att binda för att ta bort risken för kraftigt höjda räntor, i alla fall under bindningstiden, och på så vis ha en jämn, om än lite lägre, amorteringstakt under hela 10-årsperioden.
Det absolut viktigaste – hur trygga och långa anställningar har dom, hur konjunkturkänsliga är sektorerna/anställningarna dom arbetar inom? Har dom ett bra och välfungerande förhållande och är vid god hälsa?
Dom som det går åt skogen för i nästa kris är dom som belånar sig högt i förhållande till disponibel inkomst och blir av med jobbet och eller skiljer sig/blir långtidssjukskrivna. Dom flesta andra kommer det nog gå ganska bra för men man får vara beredd på att bostaden kan sjunka som värst med 40-60% tror jag när paniken slår till och "det som inte fick hända" faktiskt händer.