OECD-ländernas PISA-undersökning av hur svaga de svenska niondeklassarna är på grundläggande kunskaper för att bygga välstånd och utveckling i ett samhälle – naturvetenskap, matematik och läsning – visar på en svag förbättring för svensk del. Sverige tillhör fortfarande medelmåttorna inom OECD och någon grund för framtida bibehållet välstånd finns fortfarande inte.
 |
| PISA-resultaten. Källa: OECD/PISA. |
OECD varnar nu för Brexit rapporterar Bonnier/DI. Tydligen är både Storbritanniens, EU:s och OECD-ländernas ekonomier så bräckliga att de riskerar att knäckas om Storbritannien inte är med i EU. Verkar inte direkt sunt.
 |
| Det finns inget att se, fortsätt vidare. |
“Brexit hotar en redan sårbar global ekonomi som sitter fast i en fälla av låg tillväxt. För att få utvecklingen på rätt spår med högre tillväxt krävs samarbete EU-länderna emellan när det gäller bland annat skatte- och valutapolitik.”
Tydligen upphör alltså tillväxten om Storbritannien inte är med i EU.
Rätt fascinerande, minst sagt.
I verkligheten kommer knappast handel med varor och tjänster att upphöra bara för att Storbritannien inte är med i EU. Det väsentliga blir vad för slags avtal landet skaffar sig med omvärlden, något de vid Brexit kan förhandla fram med såväl EU som enskilda länder. Det är ju inte så att EU-länder likt Sverige upphör vara intresserade av handel med Storbritannien bara för att landet inte är med i EU.
Sedan är frågan om det blir någon Brexit eller inte en annan sak. Det finns mycket stora osäkerheter i opinionsundersökningarna, där t ex ett institut gått från 55/45 till 45/55 på bara en vecka, vilket knappast är realistiskt utan snarare visar på omfattande metodfel. Övriga instituts senaste mätningar ligger mycket jämnt mellan alternativen Brexit och Bremain och äldre undersökningar bör knappast vägas in i bedömningen.
OECD:s rapport bör nog ses som en partsinlaga i debatten, då vi vet hur usla man är på att prognosticera BNP och ekonomisk tillväxt. Okända faktorer som Brexit gör nog knappast att man blir bättre på att gissa framtiden.
OECD har rökt på mer än vanligt. Man lägger nu en prognos om evig högkonjunktur i Sverige, eller åtminstone till och med 2017.
Den nya prognosen höjer BNP-tillväxten till +3.1% för 2016 och +3.0% för 2017. Då är alltså Sveriges ekonomi redan på väg in i överhettning om man ska tro Konjunkturinstitutet.
Arbetslösheten ska dock stiga från dagens 7.2% till 7.7% för helåret 2015 och sedan landa på 7.3% nästa år och 6.7% (aktuell ej säsongsrensad eller kalenderkorrigerad arbetslöshet för övrigt) år 2016.
Däremot ska den globala ekonomin sakta in relativt tidigare prognoser och endast landa på 2.9% i år, dvs samma som prognosen för Sverige för 2015. Bakom den sänkta prognosen ligger försvagningar i tillväxten i sk tillväxtländer som Kina och Brasilien.
Så var det med den saken. Inte heller den här gången ska vare sig den svenska ekonomin eller den globala konjunkturen vika, utan den eviga högkonjunkturen är här. Det är annorlunda nu, förstås och man har tydligen äntligen brutit konjunkturcykeln…
OECD lämnade igår över en utredning av den svenska skolan till regeringen, efter att alliansregeringen beställt just en sådan utomstående granskning från OECD. Rapporten totalsågar den svenska skolan, men ger också en detaljerad åtgärdsplan för hur svenska skolan ska kunna lyftas. Utredningen ska nu utredas och begravas, då inga åtgärder passar in i den ideologiska uppfostringsanstalten skolan. Lära sig bör svenska barn göra hemma. Tillägg: OECD har nu tillämpat censur och tagit bort den 181-sidiga rapporten från sin webplats och ersatt den med en Powerpoint.
I stort sett hela OECD:s utredning är citerbar, och av en kvalitet man inte ser i svenska utredningar. Sakligt, objektivt och kärnfullt. Både kritik framförs, samt lösningsförslag, och utan den sedvanliga politiska och ideologiska ankdammen som gäller i svenska utredningar.
Utredningen ska nu utredas, men man ser omedelbart att denna utredning kommer totalt misslyckas. Gymnasieministern flosklar ur om styrkedjor:
“Vi måste få en bättre styrkedja. Vi ska titta på detta nu och det kommer att vara en viktig uppgift för skolkommissionen men vad det hela kommer att landa i får vi återkomma till, säger Aida Hadzialic.”
Utredningen hittar ni här i alla sina 181 kärnfulla sidor (PDF Tillägg: OECD har nu tillämpat censur tagit bort den 181-sidiga rapporten från sin webplats och ersatt den med en Powerpoint – länken går inte längre till rapporten), späckad av källor till hjärnblödning. Innehållet är explicit och absolut inte lämpat att ta till sig på arbetsplatsen (eng NSFW – not safe for work).
Som bekant är utbildningssverige i totalt förnekelseläge. Bland annat har man konstaterat att PISA-frågorna är för svåra för svenska elever och alltså måste hela PISA-resultatet ignoreras. Frågorna kräver nämligen att man måste kunna läsa, vilket tydligen inte är ett krav på svenska skolans niondeklassare.
Nedan följer ett urval av grafer från rapporten.
“Om man inte undervisar eleverna i matematik så lär de sig inte heller någon matematik”-grafen
 |
| Svensk undervisning i matematik vs matematikundervisning i övriga OECD-länder. Källa: OECD |
“Om eleverna inte är i skolan kan de inte heller lära sig någonting”-grafen
 |
| I 66% av skolorna har mer än 50% av eleverna kommit för sent till lektionerna,
de senaste två veckorna innan PISA-testet. Sämst i OECD. Källa: OECD |
“Svenska skolans betyg har ingenting med elevernas kunskaper att göra och kan och bör totalt reformeras – att införa fler år med betygssättning kommer inte ändra något”-grafen
 |
| Betygsinflation i en bild. Ju sämre resultat på PISA, desto högre betyg (“meritvärde”) får
svenska elever med sig när man slutar grundskolan. Källa: OECD |
“Svenska skolan är grovt ojämlik och diskriminerar och systematiskt missgynnar hela grupper av elever, som t ex pojkarna”-grafen
 |
| Svensk skoldiskriminering och systematiskt missgynnande. Här pojkars och flickors betyg.
Detta är antagligen den viktigaste jämställdhetsfrågan som finns, där vi kommer få hela generationer av outbildade frustrede män, som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det märks redan på att i den yngsta gruppen chefer är majoriteten kvinnor. Som tidigare påtalat har flickor med invandrarbakgrund högre snittbetyg än svenska pojkar. Källa: OECD |
“Det är inte bara medlet på PISA-resultaten som faller, utan andelen toppstudenter har också halverats”-grafen
 |
| Andelen toppelever har fallit från 17% till 8%, och bottenelever har ökat från 18% till 27%.
Även känt som “me så stooopid”-grafen. Nej, seriöst, så är det synd om svenska skolbarn och begåvningar som misshandlas på detta vis. Källa: OECD |
“Läraryrket är lika uppskattat av samhället som andelen elever med toppresultat i matematik är obefintligt”-grafen
 |
| Kanske även känd som “kunskapsfientlighet”-grafen. 4% av lärarna tycker att undervisning är uppskattat av samhället.
Källa: OECD |
“Uppenbarligen är det inget fel på svenska lärares löner, då de åtminstone är högre än PISA-resultaten”-grafen
 |
| Medan PISA-resultaten är i bottenskiktet i OECD, är lärarlönerna enligt OECD:s medel. Detta mätt med PPP,
dvs purchasing power parity, eller köpkraft, och detta tar alltså hänsyn till hushållens kostnadsläge i Sverige. Lärarfacken gick förstås omedelbart ut och krävde högre löner för lärare, because reasons. OECD föreslår istället karriärvägar och meritnivåer för lärare, för löneutveckling och kvalitetshöjning. Ska man ha högre lön så ska man vara förtjänt av det också. Värt att notera är den obefintliga lönespridningen inom lärarkåren, där alltså erfarenhet, meritering, kvalifikationer etc inte ger speciellt mycket. En usel lärare ska ha samma lön som en skicklig lärare i Sverige. Källa: OECD |
“Svenska staten har inget att säga till om i skolan och kommer alltså inte heller kunna genomföra några åtgärder då det är kommunerna eller skolan själv som bestämmer”-grafen
 |
| Även känt som “förstatliga skolan”-grafen. Källa: OECD |
Jag skulle kunna lägga ut mer, men jag är mån om mina bloggläsares hälsa.
Läs gärna hela rapporten, men se till att ha psykofarmaka (eller sprit) tillgänglig, samt 112 färdiginkappat på telefonen.
Men ni behöver inte oroa er.
Inte en enda av åtgärderna som OECD föreslår kommer genomföras, och speciellt inte “urgently”, utan kanske möjligen eventuellt utifall att först om 6 – 7 år.
Med de stora resurskrisena på kö utanför dörren kan det vara av intresse att titta på hur stor andel av de rika och välutvecklade OECD-ländernas energiförbukning som kommer från förnyelsebara bränslen. Siffran är beklämmande låga 8.5% för år 2012 enligt OECD.
De kommande åren och decennierna kommer vi uppleva först peak oil, sedan peak coal och slutligen peak gas, varefter tillgången på ändliga energikällor snabbt kommer minska. Nettoutbytet minskar ännu snabbare i takt med att allt mer energi kommer gå åt till att just utvinna energi.
De rika OECD-länderna klarar alltså än så länge bara av att försörja 8.5% av sitt energibehov från förnyelsebara källor, även om variationerna är mycket stora. I botten hittar man Korea med 0.7%, medan Island toppar på 84.7%. Sverige ligger på fjärde plats med 35.6%, med Norge och Nya Zeeland på andra och tredje plats.
Sämst inom EU är Luxemburg med 3.2%, följt av Nederländernas 4.3% (hur tänkte Maud Olofsson Vattenfall där, när de köpte nederländska Nuon?) och Storbritanniens 4.5%.
 |
| Andel förnyelsebar energi i OECD-länderna 2012 |
I rättvisans namn så räknas inte kärnkraft till förnyelsebar energi, och borde placeras som ett mellanläge, då vi inte kommer se peak uran på ganska länge. Det skulle exempelvis förbättra siffrorna för Korea rätt rejält.
Dock ingår både vattenkraft och fasta biobränslen i ovanstående förnyelsebara mix. Islands höga andel består främst i geotermisk kraft från varma källor och handlar om unika naturgivna förutsättningar, som är svåra eller rent av omöjliga att härma för de flesta andra länder. Skulle Island bara bygga ut sin geotermiska kraft och använda den till att producera syntetiska flytande bränslen kunde man antagligen nå 100%.
Av intresse är förstås jätten USA, som bara har 6.3% förnyelsebar energi. När skifferoljebubblan och skiffergasbubblan spricker i USA inom några år, så har man en del att göra. USA:s ekonomi lever på lånad tid, sporrad av den skönlitterära berättelsen om skifferfossilbränslena. Generellt kan man säga att dit USA:s ekonomi går, dit går resten av världen.
