OECD/PISA: Sveriges elever är medelmåttor

OECD-ländernas PISA-undersökning av hur svaga de svenska niondeklassarna är på grundläggande kunskaper för att bygga välstånd och utveckling i ett samhälle – naturvetenskap, matematik och läsning – visar på en svag förbättring för svensk del. Sverige tillhör fortfarande medelmåttorna inom OECD och någon grund för framtida bibehållet välstånd finns fortfarande inte.

PISA-resultaten. Källa: OECD/PISA.

Även om svenska elever blivit något bättre sedan förra mätningen så har alltså svenska elevers prestationer inom framför allt matematik och naturvetenskap försämrats sedan 2006.

Den stora effekten av detta kommer i form av kraftigt försämrad svensk konkurrensförmåga inom det enda vi har kvar att konkurrera med, nämligen innovationsförmåga. Effekten är dock fördröjd. De som idag är i 25-årsåldern och efter högre studier nu börjat jobba är fortfarande eleverna som gick i högstadiet 2006.

Effekten av usla kunskaper slår alltså först om några år när de som drabbats fullt ut av regeringen Göran Perssons skolreformer (dvs sedan första klass) ska börja jobba. 

Media fokuserar dock främst på att vi inte är så usla som vi var förra gången, men det är inget svårt att bli bättre när man är sämst.

Vad som är positivt är att vi fått upp andelen högpresterare, som varit bland den värsta konsekvensen av Göran Perssons skola. Ni vet de som ska bli läkare, hjärnkirurger och raketforskare. Siffrorna var tidigare nere på att 95:e percentilen vid förra undersökningen presterade som 75:e percentilen gjorde på 80-talet. Om du inte vet vad det innebär så är du iaf inte raketforskare. 

Det är knappast så att förra årets direktiv kring att särskilt begåvade faktiskt ska ha rätt att nå sin begåvningspotential har slagit igenom än. Vi bör se ytterligare förbättringar här framöver. Särskilt begåvad och högpresterare är inte samma sak – alla högpresterare är inte särskilt begåvade och alla särskilt begåvade är inte högpresterare, speciellt inte de som är mer intresserade av annat och därmed får tillräckligt bra betyg utan att någonsin behöva lyfta ett finger.

16.7% definieras nu som högpresterare i mitt ett av de tre ämnena, och 11.4% som lågpresterare i samtliga tre ämnen.

Vi kan alltså vara stolta, men inte nöjda, med att vi åtminstone vänt siffrorna för högpresterare. 

Härnäst uppstår politiska gräl om vilken politik och politiker som gett detta resultatet. Det enda statligt politiska beslut som i teorin kan ha påverkat är alliansregeringens sk mattelyft.

Nu återstår att fortsätta kämpa till Sverige hamnar i toppskiktet i samtliga mätpunkter, och inte bara ”över medel”. Att vara ”över medel” på en del punkter är bra, men inget vi kan bygga framtida konkurrenskraft på. Inte med världens högsta skatter och hårdaste regler för företagare och innovatörer.

Det finns ju de som (likt allt annat) skyllt de försämrade PISA-resultaten på invandring. Men sedan förra PISA-mätningen har nu Sverige tagit emot fler invandrare än någonsin tidigare, och resultaten i skolan stiger istället. Om det nu är invandringen som påverkar PISA-resultaten, gäller det bara när dessa faller, eller gäller det även annars?