SCB rapporterar nu på morgonen att svensk officiell inflationstakt i mars 2022 var 6.1% och den förväntade explosionen i inflationen har alltså tagit fart. Det återstår nu att se hur Riksbanken ska bortförklara att inflationen är 3x deras mål på 2% så de slipper höja räntorna.
KPIF, som Riksbanken gick över till för att slippa höja räntorna, landade alltspå på 6.1% medan gamla måtet KPI låg på 6.0% i årstakt i mars. KPIF-XE, dvs utan energipriser (energi kan man inte klara sig utan så därmed vill man inte ha med det i inflationen) landade på 4.1% i mars. Vad KPI-XELB (KPI utan energi, livsmedel och bostad som väl blir nästa inflationsmått) landade på är okänt.
El, drivmedel och livsmedel stod för de största delarna av prisökningarna, vilket talar för behovet av att börja mäta inflationen utan dessa nödvändiga delar. Dock var prisökningarna i mars bredare än så – även egna hem (nyttjande av bostaden), inventarier och hushållsvaror, bilar, rekreation och kultur, restauranger och logi uppvisade väsentliga prisökningar.
Sveriges Riksbank måste nu hitta på anledningar till att inte höja räntan då deras nya val av mått KPIF alltså ligger 3x målet på 2% och utanför toleransintervallet 1-3%. Även KPIF-XE ligger utanför intervallet och är dubbelt så hög som målet. Riksbanken vill inte höja räntan, då man vet att det vore extremt skadligt för den överbelånade svenska ekonomin och även centralbankens personal äger ju bostäder, där bostadspriserna riskerar krascha om räntorna höjs.
Inflationen har för övrigt inte varit så här hög sedan före 90-talskrisen
För att hitta högre KPIF behöver man tillbaka till december 1991, eller över 30 år sedan. På den tiden hade vi fortfarande en låst valuta mot ecun och ett helt annan valutasystem, så det går egentligen inte att jämföra rakt av.
För individen kan inflationen vara betydligt högre än 6.1% beroende på boendeform och konsumtionsmönster. Och många sitter fast i kollektivavtal med 1.5% i löneökningar om året i tre år, eller motsvarande.Själv har jag höjt pengarna som sätts åt sidan för mat från 5 500:- SEK till 7 000:- SEK per månad.
Som tidigare rapporterat har ännu inte alla prisökningar nått konsumenterna. Det finns stora annonserade prishöjningar business-to-business t ex från leverantörer och grossister ut till butikerna, som börjar gälla maj-juni. Leverantörer av mat till t ex ICA sitter fast i kontrakt som löper 4-6 månader och om de annonserar prishöjningar nu kommer de tidigast nå konsumenten efter sommaren. En del företag kan således tvingas sälja med förlust till de stora kedjorna.
Så vi har bara sett början på detta.
Tillägg: En läsare fick nu ett brev från Telenor om prishöjning på bredbandet från 299:- till 539:- SEK, en nätt höjning på 80%. Telenor är snälla och erbjuder läsaren möjligheten att avsluta tjänsten. En annan läsare får en prishöjning på mobiltelefoni på 250% från 149:- till 369:- när Tele-2 höjer priset. De slänger visserligen in mer GB överföring per månad, men har man inte haft det behovet är det en rejäl prishöjning.
