Den svenska KPIF-inflationen landade på 8.5% i juni, vilket var värre än väntat, och faktisk KPI blev 8.7%. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under morgonen, som en fortsättning på de amerikanska inflationssiffrorna igår.
Stockholmsbörsen gick -1.82% för OMXSPI och -1.91% för OMXS30 igår. Euron ligger på 10:62 SEK och dollarn på 10:59. Guldet backar något till 587:- SEK per gram.
De långa amerikanska räntorna backade något igår, medan de korta räntorna fortsatte att stiga. 2-åringen ligger nu på 3.13%, och 10-åringen på 2.91%.
De amerikanska börserna föll måttligt med S&P-500 på -0.45% och Nasdaq 100 på -0.14%, nästan oförändrat, trots de amerikanska inflationssiffrorna.
I de asiatiska tidszonerna är det blandat under morgonen. ASX 200 +0.37%, Hang Seng -0.62%, KOSPI -0.27%, Nikkei 225 +0.62% och Straits Times -0.88%.
Svensk officiell inflation steg alltså till 8.5% för KPIF, som alltså struntar i att hushållen behöver betala ränta, och 8.7% i årstakt för KPI vilket inkluderar stigande räntor. I maj var inflationen 7.2%. KPIF-XE, dvs när man även struntar i energipriser, landade på 6.1% vilket kan jämföras med 5.9% för så kallad kärn-KPI i USA enligt gårdagens siffror.
Ökningen av KPIF är den största sedan juli 1991 uppger SCB. Det samma gäller KPI, som låg på 9.1% samma månad.
Livsmedel steg med 11.2% på ett år, elpriser 39.8%, nyttjande av bostaden 8.1%, inventarier och hushållsvaror 12.2%, bilar 8.4%, drivmedel 54.2% och restaurang och logi 10.1%.
Då har inte nästa omgång av matprishöjningarna som anmäldes till de stora butikskedjorna i maj slagit igenom än, utan de prishöjningarna på maten kommer först framåt september eller senare på grund av fördröjningarna i avtalen leverantörerna har med ICA och Willys etc.
Men en burk tonfisk har alltså inte ökat i pris på ICA i alla fall.
För fattigpensionären som bara har råd att betala för boende, mat och el, ökade förstås inflationen betydligt mer än 8.7%. Om man delar upp livsmedel, el och bostad på en tredjedel vardera av utgifterna så landar inflationen på (11.2%+39.8%+8.1%)/3=19.7%. Alla har sin personliga inflation, KPI och KPIF ska bara mäta påverkan på hushållen som kollektiv, aldrig på det enskilda hushållet.
I övrigt fastställdes prisbasbeloppet för år 2023 idag. Det höjdes med 8.7% till 52 500:- SEK, eller KPI om man så vill. Det styr olika socialförsäkringar, som till skillnad mot lönerna alltså får inflationskompensation. Medan du som anställd kanske bara får 2% lönehöjning i år, så kommer du om du går på bidrag få 8.7% (något förenklat). Sedan kan förstås inflationen landa högre än 8.7%. Dock får vi alltså en inflationsspiral inom bidragssystemen samtidigt som det tjatas om hur viktigt det är att undvika en inflationsspiral. Det offentligas utgifter ökar förstås därmed också, medan skatteintäkterna från de som har lön alltså inte gör det pga uteblivna lönehöjningar.
Resultatet blir alltså högre bidrag som måste betalas genom nedskärningar på övrig offentlig service när skatteintäkterna inte ökar lika mycket. Med ett system utformat för låg och stabil inflation blir det spännande dynamiska effekter när man inte har låg och stabil inflation.
Höjningarna av basbeloppet innebär också att brytgränsen för statlig skatt höjs rejält, och minskar skatteintäkterna ytterligare, samtidigt som man alltså ska betala mer bidrag. Sökord: Nedskärningar av offentlig sektor utom bidragen.
Effekterna och nedskärningarna slår först 2023, och då har vi redan haft val. Blir kul för regering, region och kommun att känna folkets reaktion nästa år.
Och med en inflation högre än väntat väntar kanske höjd takt i räntehöjningarna från Riksbanken.
