Den officiella KPIF-inflationen slog nytt rekord i maj och landade på 7.2% i årstakt. Störst bidrag senaste månaden kom från matpriserna som skenar som förutspått och på helhåret är det livsnödvändigheter som boende, mat, el och transporter som står för största andelen av kostnadsökningarna. En läsare rapporterar om att vederbörandes butiksbakade bröd på ICA har höjts med 30% i pris och dessutom fått ospecificerade ingredienser utbytta.
Inflationen fortsätter att stiga med +7.3% för KPI och 7.2% för den officiella KPIF. KPIF-XE, dvs utan den nödvändiga energin ligger på 5.4%. Det som framför allt bidrog med ökningen från 6.4% KPIF i april var livsmedel med 0.3 procentenheter vägt bidrag till ökningen om 0.8 procentenheterna och elpriserna med 0.2, som alltså som bekant stuckit iväg till nivåer som fick vinterns elpriser att verka normala. Blir spännande i höst och minns ni att de skenande elpriserna avfärdades som en engångshändelse i höstas?
På helåret har maten ökad med 8.8%, boendekostnader med 8.7% och elen med 33.6%. Drivmedel har ökat 41.8% tack vare reduktionsplikten som S+MP+borgarna röstade igenom förra sommaren. Oljepriset har som bekant varit mycket högre, men då kostade bensinen bara runt 15-16:- SEK pga att vi inte behövde blanda i en massa biobränsle som inte finns.
Men det slutar inte där. Inventarier och hushållsvaror har ökat med 10.3%. Logi, dvs hotellpriserna med 27.8%. Bilar med 7.2%. Nyttjande av bostaden med 8.1% för villor och 7.2% för bostadsrätter. Som väntat drar energipriserna upp kostnaderna för det mesta.
En läsaranekdot är ett hotell som stängt sin bastu och nu tar 75:- SEK av gästerna och att man måste föranmäla bastubad tre timmar innan, så bastun kan slås på. Förr stod den på hela tiden och ingick i priset.
En annan läsare rapporterar att det butiksbakade bröd vederbörande brukar köpa på ICA höjdes i pris med 30%, från 31:- SEK till 41:- SEK.
Tidigare har inflationen avfärdats som att man kan substituera men det går inte att substituera boende, mat och energi.
Störst bidrag på helåret står bostaden för med 2.1 procentenheter av 7.2 i årstakt. Följt av transporter med 1.5, maten (livsmedel och alkohol) med 1.2, sedan el på 1.1 procentenheter och drivmedel på 1.0. Detta visar hur stor andel olika kostnader påverkar KPI-Svensson. Individuella hushåll har förstås en egen unik kostnadsökning utifrån konsumtionsmönstret. En god vän jag pratade med i telefon igår berättade om en bekant som håller koll på utgifterna i detalj och drabbats av 20% i kostnadsökning på ett år.
Tittar man på enskilda exempel på prisökningar i KPI senaste året har t ex flygcharter ökat med 55%, kaffe med 40%, hotellrum 39% (energikostander och räntor!), vitkål 35%, hyllor och skåp 25%, tomater 22%, hushållsmargarin 19%, mjöl 19%, privatleasing av bilar 16%, blomkrukor 13%, banktjänster 12%, nötkött 11%, fritidsbåtar 10%, damunderkläder 9%, begagnade bilar 9%, reparationer av varor 7.7%, räntekostnader villor 7.2% och grädde 7%. Detta som ett helt godtyckligt exempel.
I andra änden blir teveapparater billigare med -3%, liksom datorer med -5% och spelkonsoler med -13% (om man kan få tag på dem). Här sker förstås en kvalitetsjustering. Datorn blir alltså inte billigare mätt i de pengar du ska betala för en ny dator av senaste modell, utan dyrare. Men den senaste modellen är kraftfullare, så ur inflationshänseende är den billigare. Fast du måste hosta upp mer pengar.
Själv tittade jag på mina egna kostnadsökningar. Boendet har ökat ca 8% i pris pga olika höjda avgifter, t ex avloppstömning, sophämtning, försäkringar etc. Dock inga lån, så kanske lite missvisande. Jag drog bort avsättningar till reparations- och underhållsfond från kostnaderna här, utan detta var ökningar av externa kostnader. Solcellerna håller förstås nere prisökningen på elen. Övriga räkningar hade ökat med 9% på ett år.
Framåtblickande uttalande – jag har svårt att se att inflationen bryts i närtid. Det är inte bara Ukrainakriget som orsakat detta, utan flera sammanhängande faktorer inklusive coronakrisen, och förstås att centralbankspolitiken att blåsa upp marknaderna med permanenta krisräntor inte längre fungerar när uppenbarligen kapital slutligen lämnar likviditetsfällan på finansmarknaderna och rusar ut i den verkliga ekonomin.
Mer om varför förra hösten-vinterns elpriser kan ses som den gamla goda tiden i en kommande artikel.
67 kommentarer
Levain och Grekiskt lantbröd ligger på 50-59 kr nu. Tidigare 30. Så det är en rejäl höjning
Dagens lunch på pizzabutiken från 85 till 110
Men jag är enig med bloggarn.
Inflationen kommer av ett utbudsproblem. Så den kommer knappast avta
Samtidigt är arbetslösheten kraftigt minskande och resursutnyttjandet får ses vara skyhögt. Så fallhöjden är stor när konjunkturen dyker.
Anekdotiskt: Bostadpriserna ligger stilla av en enkel anledning. Ingen säljare är beredd att acceptera vad köparna just nu erbjuder. Där kommer det smälla till med. Plus en börs och spekulationsvalutor som rasar. Det blir en ny generation som får känna på när det skakar.
Grytbitar av nötkött från 44,90 till 64,90 på några veckor.
Då har ändå inte priset till slakteri ökat tillräckligt för att kompensera för foderkostnaderna än.
Det finns de inom SCAN som förutspår att nötfärs snart närmar sig 150 kronor kilot
Bara att ändra sina konsumsvanor. Gäller att anpassa sig, minst lika bra bröd köpte jag för 15 kr på Lidl. Hjälper inte att pipa, utan bättre att anpassa sig. Men det är väl för jävligt ändå
@Mja 15 kr betalar jag också de gånger som jag handlar på Coop. Alltid/nästan alltid bröd för 15 kr på Coop. På Ica som jag annars oftast handlar hos är det 30 kr+ på brödet.
Visst kan man substituera energi (till viss del). Byt uppvärmning av huset. Byt fordon (kör du så mycket att bensinpriset blir ett riktigt problem kommer antagligen en elbil att bli billigare. Även med högre elpriser. Undantag om du kör något nära utslitet som kan köras på tippen om något stort brakar.)
Elpriserna styrs ju mycket av elbrist utomlands, jag har svårt att tro att produktionen av vattenkraftsel, vindkraftsel eller solel blivit så hemskt mycket dyrare. Ergo borde man väl se skapliga vinster för kraftproducenterna…
Fast substitutionseffekten av att göra en enorm investering i att byta uppvärmning på huset eller byta fordon sker inte över en natt och är därför falsk substitution. Det är inte som att byta kött mot gröt.
Det är ju inte så ovanligt att kunna substituera energislag i villor, Tex el,olja,ved för uppvärming var nog vad jag i praktiken kunde välja mellan när jag tidigare var villa ägare. En gammal kombi panna med olja/ved och luftvärmepump med elapatron i ackumulator tank för backup. Nu hade det systemet en del att önska när den såldes för 20 eller något år sedan.. Det och ett tak som behövde läggas om var nog anledning till att jag lyckades med den lite roliga manövern att få restlån kvar efter försäljning där rörlig ränta på blancolån var lägre en den bundna på 12% på villa lånet 🙂
Det roliga är att ingves räntehöjningar kommer inte ha så stor påverkan på prisuppgången, däremot kommer det smälla till på bostadapriserna ordentligt.
Det kanske finns någon nationalekonomÖP som kan förklara att det visst har betydelse på marginalen men för oss dödliga verkat det mest som att RB följer protokoll 1A, pss som ryska militären följer planen, oavsett konsekvens och anpassningsförmåga.
Om nu våra politiker fattar beslut med dålig tajming (nerläggning av planerbar elproduktion och krav på inblandning av dyra bränslen) som på pappret verkar rimliga men sammantaget med RB räntehöjningar och den importerade inflationen bygger upp en smäll utav… ja guds nåde?
Det lär INTE BLI EN MJUKLANDNING.
Hade jag varit politiker hade jag aktat mig väldigt noga för vallöften som kostar, om det inte råder bred politisk samsynighet, dvs alla kan skylla på alla lika mycket och skulden smetas ut.
Det blir oehört tufft framöver.
Hushållens disponibla inkomster kommer minskar kraftigt till hösten. Samtidigt vill V se kraftiga höjningar av skatten för medelklassen i form av kraftigt höjd fastighetsskatt och andra egendomskatter. Egentligen vill nog S detta också för att finansiera statens kraftigt ökade utgifter framöver. Kan bli en intressant dubbelsmäll för hushållen och ekonomin som helhet när utrymmet för konsumtion går mot noll. Modellen för taxeringsvärde bygger också på ett glidande medelvärde så att en sänkning av marknadsvärdet kan ta flera år innan det syns på taxeringsvärdet.
Det man förväntar sig är att kronans värde ska gå upp så pass att det trycker ner den importerade kostnadsökningen.
Vad det gör är att det ökar utslagningen av den av låg kronkurs dopade exportindustrin som redan gått på knäna vilket i tur driver ner inhemsk konsumtion.
Sen så går bara kronan ner om andra har lägre ränta alltså betyder det att man måste höja räntorna tills dess att vi har ränta högre än alla andra. Runt 20-25% lär det stanna för att få effekt och då kan man gissa vad som händer.
Krasst, jag tror inte att räntehöjning kommer få den effekt som riksbanken vill då inflationen inte är driven av ökad konsumtion utan av en utbudschock, precis som förra gången vi fick stagflation vilket vi troligen är på väg mot snart. Stagnerad ekonomi och hög inflation.
Räntehöjningarna stärker kronan och sänker (relativt sett) den importerade inflationen.
Jag har inte heller förstått hur höjda räntor i Sverige skulle trycka ner inflationen.
Höjs räntorna så sjunker den disponibla inkomsten och vi kommer konsumera mindre och byta ut vissa varor mot billigare – är det lägre inflation?
Innan räntehöjning = det säljs oxfile för 10 miljoner.
Efter räntehöjning = det säljs fläskfile för 8 miljoner.
Inflationen på “kött” sjunker?
Nu har ju Riksbanken bestämt att följa KPIF, dvs de kommer ignorera effekten av höjd ränta. Sicken otur.
Ska försöka låsa elpriset nu i sommar, förra året hade vi ett “vinterpris” låst över vintersäsongen på 67öre/kwh vilket var högre än året innan som var 57 öre eller nåt och nu har vi flyttat.
Snurrar runt på elpriskollen och det billigaste är om man låser långtid och då är det 115öre/kwh.
Inga jävla 7% inflation där inte och man behöver ju inte vara civilekonom för att räkna ut att hushållets el och näträkningar kommer svida rejält framöver. Är väl LW som brukar skriva att man får suga på kanterna på plattTV när man blir hungrig…
Bara för att förekomma de smarta, i vårt förra hus fick man inte installera solceller i området och nu har vi lyckats köpa ett hur som är kulturminnesskyddat och det kommer ta ett tag att lista ut vad vi får och inte får göra, har aldrig varit så svårt som i vår att få tag på folk över email och telefon, ingen återkopplar eller så kanske det alltid varit så utanför stockholm?
Du behöver hitta de som är villiga att prata med privatpersoner.
Tack.
50% av alla bolån är rörlig ränta ( de som har sämst marginaler ligger där ( vågar jag säga) de flesta har än så länge inte börjat kapa sina kostnader, se vara på resandet på Arlanda mm, men efter 30 juni när man höjer 0,5% kommer det börja hända grejer
Problemet är att många unga med höga skulder jobbar i branscher tech, restaurang hotell mm som kommer få dra. Ned sparka
Bankerna kommer snart kräva ”sälj först” ligger Max 2 månader bort när marknaden segnar ihop
Och minskat byggande pga material pågår för fullt, redan sett prissänkningar på nyproduktion; bo gratis 1 år osv men denna gången kan man inte sänka räntan nu blir det på riktigt
Jävla glad över att va skuld fri, hyresrätt och 13 Mill på investering som tryggt ger 6-7% per år isk
Om 3 år ska jag fynda dödsbon, när ingen har cash att renovera för och barnen behöver pengarna
Men tråkigt för alla torkar som snart går ut i demonstration mot bankerna som lurat dem och låna så mycket
Ha en kanon dag
Staten bailar ut alla bolånetorskar, finansieras med en förmögenhetsskatt…
“Tyskarna begär också runt nio procent i lönehöjningar till skillnad mot de svenska fackpamparna som tycker att deras medlemmar ska nöja sig med 1-2% i lönehöjningar.”
Nu vet jag inte vilka fackpampar du syftar på men jag fick info strax före lunch, från mitt lokala ombud, att det kommer höjas till minst 6% i nästa avtal. Fortfarande en minskning under rådande omständigheter såklart, men den typen av små smällar får man nog räkna med i tider som dessa.
Unionen exempelvis. Dvs tjänstemän.
Unionen är väl inte för akademiker? Krävs väl ändå en master för det? Viss skillnad på högutbildade och tjänstemän såklart. 6-7% var löneökning för civilingenjörer förra året i snitt. Borträknat de som byter jobb som snarare landar på 10-30+% i ökning.
Måste vara en märklig känsla att få 30 % i löneförhöjning. Är det när en nyexad går från extra jobbet på McDonalds till it-konsult? Annars måste väl debiteringen också öka med 30 %
Sen bestämmer ju inte facken helt själva vilken nivå det skall höjas till heller…
En del avtal är skrivna på flera år så de arbetsplatserna får hålla tillgodo med 2 %
6% verkar ganska aggresivt, får man fråga vilket förbund det handlar om?
Målarna skulle jag tro, SVT har ett citat från deras ordförande att om inflationen blir 6% ska de ha 6%. Du får googla någon artikel om att facken är oeniga om du vill hitta källa och exakt citat
Årskostnaden (tomträttsavgift) föreslås öka med 260 procent. Snacka om höjning …
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/vagrade-skriva-pa-tomtrattsavtal-stams-av-stockholms-stad
Jag har en egen, friköpt tomt på 3 152 kvm i Stockholms skärgård. Tre vedeldade kaminer (en i bastun) och egen, nästan gratis ved. Massor av gamla forskningspapper att tända kaminerna med. Låga lån till en bunden, låg ränta. Jag har alltid levt på halva min inkomst (jag har ingen familj, jag är en “kombo”, dvs bor med en kompis).
Ja men de missar (som vanligt) att nämna hur länge sen det var den omförhandlades, normalt 10 år numera men gamla avtal kan ha varit på längre än så. Kanske är det en stor höjning.. men rätt stor skillnad om det är efter 10 eller 20 år skulle inte tro att längre avtal är så är vanliga men tror att man hade längre när det begav sig under egna hem projekt mm. Tanken då var vad jag förstått att medvetet hålla tomträtten låg och ha ett långt avtal för att den skulle höjas sen när fastigheten var skuldfri.
“när kapital slutligen lämnar likviditetsfällan på finansmarknaderna och rusar ut i den verkliga ekonomin”. Just det har jag funderat på länge. Hur pengarna som tryckts in i de finansiella systemen slutligen börjar läcka ner i vardagsekonomi o påverka inflationen. Det vore intressant att få en förklaring till hur detta egentligen går till, av någon kunnig. Det kan väl knappast vara så att banker och finansinstitut fått slut på ideer och börjat investera i Hönökaka…
Folk börjar sälja av, eller slutar spara – pengarna går in i reala ekonomin istället.
Jag fattar inte att folk köar för pass och resor istället för att stanna hemma och amortera? Själv betalade jag av huset för några år sen, och fick höra att det var en dålig affär att vara skuldfri. Nu hoppas jag på rejäla räntehöjningar så att det börjar löna sig att ha pengar på banken istället för på Avanzas lotteri.
Du hoppas att banken kommer gynna dig? 😉
Inga skulde roch du kan byta till en bättre bank.
Efter oss syndafloden?
“Dålig affär vara skuldfri” är bara ett alibi från de som inte klarar av att amortera.
Undrar om de fortfarande hävdar detta efter att börsen är tillbaka på år 2020?
1+
Snart blir nog gröt och hipsterism trendigt på Södermalm igen – som under krisen 2007.
Om det går att hitta en placeringen för det lånade kapitalet som ger högre avkastning än räntan på lånet så är det de-facto en dålig affär att vara skuldfri.
Det kan kännas bättre men det ändrar inte faktumet.
Fram till nyss var det relativt lätt att hitta de inversteringarna.
Just nu går det knappast att hitta en sådan placering. Åtminstonde inte en som ger den avkastningen på kort sikt. På lång sikt, ja kanske.
Så beror på tidpunkten och tidshorisonten.
Jag är rätt kass, eller kanske snarare ointresserad, av pengaplacering men amorterat har jag gjort. Sett det som mitt pensionssparande. Betalade sista klumpen till banken för 2 år sen dess så har jag konstaterat att jag har rätt mycket pengar att röra mig med varje månad.
Utan att göra någon budget alls så räcker min lön till allt och frugans lön kan vi spara undan.
Så nu måste jag nog börja intressera mig för pengaplacering även om det tar emot då kontot växer och räntan är näst intill obefintlig. Tänkte försöka gå i pension tidigare är vad som påbjuds från dom som bestämmer. Typ 5 år tidigare.
Jag prioriterar också amorteringen före resandet, fast ännu mer träningen och fastighetsskötseln.
Pool-kupolen är på gång och den ska förlänga badsäsongen, som i mitt fall brukar innebära upp till 10 timmars simning och vattengympa om dagen, om jag inte har brådskande industri-jobb. Jag brukar värma upp mig med med att gå runt i vattnet, eventuellt med 1-3 fleece-jackor på mig, tills jag har blivit varm nog för att börja simma eller hoppa längs pool-botten á la “små grodorna”.
Gräsklippning, trimning, gödsling av växterna och “prick-skytte” med precisions-duttning med Roundup-sprutan på kirskålens bladrosetter tar kål på det mest invasiva ogräset i min stora trädgård.
Resor till återvinningsstationen med grovsopor och därefter en utelunch som belöning sker flera gånger per säsong.
Storstädning inomhus görs också. Kvällspromenader på områdets småvägar varje kväll om möjligt, alternativt bevattning av buskarna på tomten med regnvatten, om det är torrt. Inga fritidsproblem här.
Inte för sent än att bryta upp en del av robotgräsmattan och plantera bönor och squash mm. Lite välbehövlig motion med ogräshackning och lukning samtidigt som man håller sig borta från onödig okynneskörning och på köpet sparar gymkort och drygar ut matkassan med högkvalitet från egna täppan.
lVi är kanske inte där än men jag tror ur ett längre perspektiv att det kommer bli en välbehövlig skolning av “slit-och-slängare”.
Dvs, folk kommer bli mer benägna att ta hand om och använda de prylar (och tillgångar) de har istället för att sukta efter nya.
.
Detaljhandeln har redan lite provskott ute vad gällande second-hand kläder och möbler?
Jag ska sätta fart på min gamla bakmaskin, som har samlat damm i minst 20 år. Jag har redan köpt vetemjöl och bakpulver (inte jäst).
Finska rågrutor är ett kanongott bröd. Bakar alltid själv numera. Degen sätter man på kvällen, bakar ut på morgonen. I morse blev det dinkelfrallor😋
Under vinterhalvåret kommer värmen från baket inomhusluften tillgodo. Under sommaren blir det förfärligt varmt i mitt hus även utan bakmaskinen – jag har ca 35 fönster i huset och ännu fler planeras. Många av dem är dessutom 3-glas-fönster, resten 2-glas. Jag bor praktiskt taget i ett växthus på 85 kvm. Solen används som enda värmekälla under våren och hösten.
Gör det! Har själv kört med bakmaskin i 37 år nu. Mycket pengaspar där. En Flow-Bee hårklippare i 24 år. Tjänat in på den sisådär 25.000:- Elbil och solpaneler finns också. Skall bli en delvis nedgrävt året runt växthus så småningom. Så det är bara att förbereda sig om det nu blir sand i kapitalistmotorn.
Vi klipper numera varandras hår själva pga coronan (som ser ut att göra comeback igen). Jag har haft en frisörsax sedan länge och investerade också i en klippkappa. Det finns bra instruktioner på Youtube och det är inte särskilt svårt. Jag har haft ett midjelångt hår under många år och det behöver bara jämnas till. Kompisens hår kräver lite mer arbete, men jag klipper honom mycket bättre än hans syster brukar göra – där blir det ganska mycket tofsar kvar. Det är viktigt att vinkla ner saxen när man inte klipper, pga att man kan snubbla och sticka kompisen i ögat med den (gott om utrymme runt stolen minskar risken att snubbla). Man kan tjäna tusenlappar per år på att klippa hår själv. Traktens utländska lågpris-salonger gör inte något bra jobb alls.
Kolla in Flowbee. Den gör ett bättre jobb än om du går till frisören och eftersom du klipper dig själv blir du alltid nöjd med resultatet. Det den inte klarar av är riktigt långt hår.
https://flowbee.com
Det är jäkligt dyrt att odla själv. Bra som kunskap och prepping, men dyrt. Billigare att färdiga köpa tomater än att köpa planteringsjord och växthus till tomater.
Jag odlar egna tomater,bara kulturarvssorter som smakar mycket bättre än köpta. Jag tar gödsel från en granne som har hästar sen blandar jag det med torvströ, på nån månad har jag den finaste odlingsjord man kan tänka sig. Men växthuslampan som jag gror fröna med i Januari drar mycket ström.
Nåja. Alltså, du har förstås rätt i att det kostar pengar åtminstone till en början. Men tar man egna fröer och helt eller nästan helt skapar sin egen jord (varm- och kallkompost) efter den initiala investeringen så är det inte nödvändigtvis dyrt sen. Bara man selektivt raderar minnet av den första investeringen……
Och jo, det är klart att man ska värdera sin egen tid också. Men att odla lagom mycket kan man lätt se som motion och nöje så det blir bra det med.
Sen finns det förstås andra aspekter som nyttighet och framförallt en smak som är svår att slå i butik i väldigt många fall.
Kul video på ämnet… 6 månader och 1500 USD för en kycklingmacka.
.
https://youtu.be/URvWSsAgtJE
Behövs ingen planteringsjord. Jord har du i gräsmattan. Men kogödsel eller NPK är ju ofta nödvändigt. Har man gott om tid som pensionär och intresse är det absolut lönsamt.
Har du provat? Vad du också har i gräsmattan är ogräs. Det blir mer ogräs än tomat om du använder den jorden.
Jepp, bröt ny odlingsmark i maj. Mycket kvickrot och maskros, mycket muskelbygge i armar.
Min tomt har mycket tung lera och sand samt mycket ogräs, förstås. Alla nya prydnadsbuskar sätts i stora plastkrukor som fylls med planteringsjord. Sedan “krukas busken ut” efter ett år på en förberedd yta och den får mer planteringsjord allra närmast plantan och lera + sand som stödkanter längre ut. Busken vattnas sedan flitigt med vatten från regnvatten-tunnorna, tills den har bildat ordentliga rötter, det är bra motion. Den metoden har varit väldigt framgångsrik hittills. Byggmax säljer ofta planteringsjord “5 säckar för en knapp hundring”. Det blir många bilresor dit för kompisens virkesinköp, så jag brukar hänga på och ta hem några säckar jord eller ko/hönsgödsel om priset är bra. Man kan gå omkring och slänga lite gödning till buskarna så här års. Trädgården ser alltmer ut som en grön, blommande oas och man ser knappt sina grannar längre.
Sant att en tung ler- eller lätt sandjord mår mycket bra av torvinblandning i form av planteringsjord men överlag används planteringsjorden alldeles för mycket och oftast totalt i onödan. Det är gödsel och kompost som oftast behövs. Jag har kommersiellt tillverkat p-jord i 30 år och förundrats över trenden med planteringsjord genom åren. Till ett växthus är det ju en bra start med några säckar men det behöver verkligen inte bytas varje år, tillförsel av kompost och stall- eller NPK är fullt tillräckligt.
Mina mini-tomater blev aldrig klara före hösten, men squashen och sallaten lyckades bra. Det var iofs bara ett byggplast-växthus, inte riktigt 2-glas. Det krävs bygglov för ett växthus och vi har redan utnyttjat bygglovet nästan fullt ut. Tänk om man tillät också ett bygglovsfritt växthus för livsmedelsförsörjningens skull och för att barn och ungdomar kunde lära sig att odla sin egen mat. Mina föräldrar kunde den konsten, pga att de växte upp med självhushållningen och jordbruket.
cte upp
Bestämde mig det var dags att registreras, ty jag är välsignad med ett sinne för smak och doft närmare en hund än en människas, och kan bara bekräfta att ingredienser förändrats på matvaror producerade i Europa. Smakförändringarna är så radikala att jag helt enkelt slutar med det märket och testar nästa, eller om det är icke-essentiellt (sötsaker) slutar jag helt och hållet. Detta blir året jag påbörjar vanan att baka eget och har ett stadigt skafferi med ris och nudlar, eventuellt återvänder till fiske.
Inom sötsaker har jag inte prövat Fazer eller Toblerone detta år, håller dom fast vid gammal standard och vägrar att börja smaka som Amerikansk choklad?
Hoppas att medborgarna informeras att det inte bara är kriget som gjort allting ohyggligt mycket dyrare, som att elräkningarna inte var otrevliga nog.
Jag tycker att det blir lite schizofrent.
.
Först och främst är det ju inte ett lokalt svenskt problem utan i stort sett hela världen (västvärlden i alla fall) har problem med inflation för tillfället. Vad svenska politiker gör eller inte gör verkar inte påverka så mycket även om t ex nedlagd elproduktion eller ökad inblandning i bensinen/dieseln inte hjälper på situationen.
.
Ukraina är förstås inte hela anledningen heller men det känns som om samma personer som klagar på att Tyskland med flera inte gör tillräckligt för Ukraina (t ex att Tyskland och Italien helt stoppar sin gasimport) i de dagliga Ukrainarapporterna samtidigt i de här trådarna om inflation resonerar helt tvärtom.
.
Min rädsla är att om inflationskritiken blir för onyanserad så gynnar det populisterna och jag är inte direkt övertygad om att Trump i USA, Le Pen i Frankrike och Salvini i Italien långsiktigt gynnar Ukraina.
Håhå jaja… Det var som jag läste någonstans att ”Mig går det egentligen ingen nöd på men räntehöjningarna väcker en luthersk förtjusning inom mig!”
Jag är väldigt glad att jag valde BRF efter ekonomi i första hand när det begav sig. What a time to be alive!
O.T: Today is the 81st anniversary of June 1941 mass deportation of Estonians to Siberia by the Soviet regime.
Deportation is a crime against humanity. It was an attempt to destroy Estonians, just like today we are witnessing attempts by Russia to destroy Ukraine and Ukrainians.
Den 14 juni 1941 deporterades de första 10 000 estländarna till koncentrationsläger i Sibirien av de sovjetiska ockupationsmyndigheterna.
– Tidigt på morgonen för 81 år sedan knackade det påträngande på dörren hos tusentals estländare. Väckaren var en representant för det sovjetiska maskineriet och läste upp för familjerna en order om utvisning från hemlandet, beskriver Estlands premiärminister Kaja Kallas på Facebook.
Ockupanten skickade många barn till koncentrationslägren. Mer än en tredjedel av de utvisade var minderåriga. Bland dem fanns mer än hundra spädbarn under ett år, samt äldre personer, beskriver Kallas ryssarnas grymhet mot civilbefolkningen.
Fast det är väl ändå bra art bostäderna blir billigare, de höga priserna är väl pengar som ändå inte riktigt fanns. Bättre ned billigare bostäder och mindre lån, lån som ändå bara gynnar de rika banksystemet.
Bättre att betala lite mer för maten, den arbetas det hårdare för.
Det jämnar liksom ut sig lite år rättare håll…
En liten reflektion är vad centralbankerna kan göra åt den s.k. “Paprikainflationen”?
Vi har haft cirka 15 års tillgångsinflation som nu ser ut att få en knäck. Är det inte tillgångsinflationen som i praktiken påverkat konsumentbeteendet och som skapat de excesser vi idag ser?
Att svenska Riksbanken höjer sin styrränta kommer knappast få Putin att falla till föga och öppna Ukrainas hamnar för export av jordbruksprodukter, Saudi kommer knappast heller att materiellt sänka sin priser. Troligen har de inte ens hört talas om Sverige.
En liten tanke är att det kanske är klokare att hålla kvar en förhållandevis låg styrränta samtidigt som ett obligatoriskt amorteringskrav om 0.5% av bolånen per år blir ett nytt krav. Samtidigt bör nya bolån inte ge rätt till ränteavdrag.
Detta skulle möjliggöra en “pyspunka” av den bubbla som dålig politik från så väl lagstiftarna som Riksbanken försatt oss i. Att istället döda consumer confidence genom att Ingves talar om materiella styrräntehöjningar ter sig inte så analytiskt och övervägt. Mer som en Don Quijote som inte vill förstå att problemet inte sitter i “Paprikainflationen” samt att Riksbanken inte med sin styrränta kan påverka exogena faktorer.
Möjligen skulle Riksbanken kunna säga att om lönerörelsen visar några tendenser på “kompensationskrav” så kommer de att agera. I en sådan situation är det annorlunda då det finns en möjlig effekt på efterfrågesidan. I nuläget är “Paprikainflationen” helt och hållet exogen och utbudsstyrd till följd av negativa utbudschocker.
Höjda bolånekostnader kommer uteslutande att orsaka problem i form av minskat konsumtionsutrymme och osäkerhet kring framtiden. Lite avrundat uppgår de svenska bolånen till 4000 miljarder kronor idag. Uppe på det kommer alla lån som paketerats i nya bostadsrättsföreningar, och lån i befintliga bostadsrättsföreningar. Utan alltför djup analytiskt förmåga bör envar inse att 1 % höjd bolånekostnad får en materiell negativ inverkan på konsumtion och consumer confidence.
Då lagstiftarna och Riksbanken skapat det “monster” vi har kanske de borde ta sig en funderare kring vad de faktiskt kan påverka och hur systemriskerna på ett lite mer genomtänkt sätt kan reduceras över tid på ett klokare sätt.
Om det är någon som tror att Centralbankerna kan påverka “Paprikainflationen” får ni gärna utveckla hur denna teoretiska mekanism ser ut.