jordbruk

Media har idag gått ut med vad att de tio största elprisbildragstagarna fick över 300 000:- SEK i stöd och får antignen detta till någon konspiration, mygel för kompisar till regeringen eller bara avundsjuka. Men dessa storbidragstagare handlar om jordbrukare – de som producerar svensk mat när det är krig i Europa. Dessa äger sina jordbruksfastigheter privat och driver dem som enskild firma, och får då elstöd likt bönderna man ska konkurrera med på kontinenten.

I Sverige har vi lagar som gör att jordbruksfastigheter som ägs av privatpersoner inte kan säljas till aktiebolag. Detta för att behålla småskaligheten och hindra utländska företag att köpa upp svensk jordbruksmark och skog.

Det gör i sin tur att de flesta jordbruks drivs som enskild firma alternativt handelsbolag, eller som det heter på engelska self-employed. Därmed står man som privatperson på elabonnemanget och fick nu elprisstöd. Aktiebolagen ska få sitt stöd senare under våren.

Då ett större jordbruk kan förbruka miljontals kWh per år så kan det bli rätt stora summor.

Energin behövs för t ex kylning mjölk eller värme till växthus, eller för spannmålstorkar – även om torkarna kan kräva så enorma energimängder att man kör dem på olja då man inte har råd att ha en elanslutning stor nog för ett stålverk eller kärnkraftverk – och även kylning i fallet djurstallar för t ex höns eller svin (djuren, inte politikerna). Annat som kan dra mycket el är t ex vattenpumpar för egen brunn till vatten för livdjuren, eller för bevattning av t ex grönsaker eller bärodlingar. Ventilation drar också.

En läsare skriver att de förbrukar 250 000 kWh och har då ett idag litet jordbruk med drygt 150 mjölkkor och ca 300 hektar mark där man odlar korn och vall (gräs till foder). Förbrukningen är trots en rätt rejäl solcellsanläggning och trots att man värmeåtervinner mjölkkylning. Stora förbrukare är t ex flera mjölkrobotar och kompressorer till dessa, kylning av mjölken, belysning, belysning, ventilation, utgödsling (alltså robotiserad mockning av stallarna via spalter), foderskruvar (för automatisk utfodring), foderblandare och varmvatten. Läsaren ska fortsätta energieffektivisera och även dubbla solcellsanläggningen till över sexsiffriga Watt i kraft.

Det finns nog ingen bonde som inte försökt energieffektivisera de senaste åren. Det är enorma summor det handlar om man kan spara, men ändå blir alltså förbrukningen 100 000-tals kWh.

250 000 kWh skulle berättiga till 197 500:- SEK i elprisstöd om man har gården i SE4, södraste Sverige, där man också hittar de största elbidragstagarna. Tio bidragstagare fick över 300 000:- SEK. Denne läsare skulle i SE4 med enskild firma inte ligga långt från tio i topp, och är ändå att betrakta som ett litet jordbruk idag när allt fler lägger ner och får sin mark uppköpt eller utarrenderad till de allt färre bönderna.

Eftersom bidraget är för en utgift i firman så kommer det räknas som en intäkt i företaget och ska således beskattas om man tar ut lön eller visar överskott, precis som jordbruksstöden från EU räknas som intäkter och ska beskattas (i praktiken får Elisabeth Svantesson merparten av jordbruksstödet i form av skatteintäkter om en bonde visar överskott och tar ut lön – nu är dock bonde ett av Sveriges lägst avlönade yrken med de 10% lägsta lönerna i landet – lokalvårdare har högre betalt).

Nu cirkulerar det massa okunskap från politiker, vänstertyckare och även privatpersoner. Möjligt att de inte vill att vi ska ha något svenskt jordbruk, men jordbrukarna i Sverige konkurrerar med resten av EU, och får i princip samma priser för sin produktion, som sätts internationellt. När man på kontinenten får elprisstöd så kan inte svenska bönder konkurrera och redan förra året var det många svenska grönsaksodlare som lade ner då de inte hade råd att värma sina växthus i vinter.

Priset på de internationella marknaderna sätts av tillgång och efterfrågan, inte av elpriset. Det som driver upp högre priser är att bönder lägger ner för de inte har råd.

Att man sekretessbelägger elprisstödet är mycket olyckligt, då det leder till just denna typ av okunniga drev mot i detta fall bönder. För att undvika allt trams och alla felaktigheter kring de privata storförbrukarna av el hade det varit önskvärt att uppgifterna var offentliga istället för hemliga, så hade man kunnat se att det är Svenne och Lotta Banan utanför Eslöv som fick stödet för sitt jordbruk och sedan tiga och vara glada över att det fortfarande finns kvar jordbrukare i Sverige.

Nu kommer det istället fortsätta snurra runt grova påhopp och felaktigheter. Där får väl praktikanterna i Tidölaget skylla sig själva, men det är alltså Sveriges bönder ni angriper.

Sedan finns det de som driver sitt jordbruk som aktiebolag, som arrenderar marken av den enskilda firman. De har inte fått något elprisstöd än medan konkurrenterna i resten av EU har det. Sett till att den största enskilda bidragstagaren bara förbrukade ca 1 000 000 kWh och bara tio låg över 300 000:- SEK i stöd, så drivs nog de flesta större jordbruk i aktiebolagsform.