Sitter och läser en förhandsversion av en kommande biografi, The Engineer, om Elon Musk, 42-åringen bakom bland annat PayPal, Tesla Motors (NASDAQ:TSLA) och det privata rymdbolaget SpaceX. Han sitter även som ordförande för solkraftbolaget Solar City (NASDAQ:SCTY). Man kan säga mycket om Musk, speciellt efter att ha läst biografin, men en sak är tydlig – den som hängde på Tesla Motors och Solar City har sedan årsskiftet slagit börsen med hästlängder.
Latest in IT-bubblan
Med anledning av att Dagens Industri idag havererar över att det finns utländsk byggarbetskraft som får 10-15:- SEK i timmen i lön på plats i Stockholm, så kan det vara intressant att titta på byggkostnadernas utveckling i Sverige. I själva verket föll byggnadskostnaden för första gången sedan IT-kraschen i riket under 2011, men byggkostnaderna med markpriset inräknat fortsatte att stiga. Samtidigt tar man ut hutlösa överpriser på sålda bostadsrätter.
Även om marknaderna sägs vara oroliga och utsatta för en massiv utförsäljning och flykt från risk för tillfället, så signalerar inte det sk kraschvarningsindexet VIX något speciellt.
Jan Jönmarks bok Avgrunden är en mycket positiv överraskning. Vid en första anblick ser det ut som ännu en Urban Exploration-fotobok, men den är så mycket mer än så och den stora behållningen ligger i själva verket i den suveräna moderna industri- och finanshistoria som man hittar i texten.
I själva verket kommer de fantastiska fotona från övergivna miljöer, som slaktats på globaliseringens altare, i andra hand. Men i sin stillhet och vemod förstärker de förstås texten.
 |
| Omslaget |
För den som missat vår moderna industriella och finansiella historia de senaste säg 50 åren, så är boken en utmärkt och snabb översikt som man tar sig igenom på några timmar. Naturligtvis finns här inte alla detaljer, den svenska varvs-, stål- och tekokrisen nämns bara med några meningar, utan istället är det de stora internationella dragen som målas upp.
Det enda vi kan vara säkra på är förändring. Var ett tag sedan jag skrev detta, men boken påminner om att vi lever i ständig förändring. Folkhemsfundamentalister lär kasta boken i väggen, för det blir övertydligt att fornstora dagar aldrig kommer igen.
Istället ställer man sig frågan om vilken nästa bransch blir som utsätts för strukturomvandling och flytt från västvärlden? Strukturomvandlingar och fallet mot avgrunden ser vi ju redan inom tryckta media, men där uppstår den internationella konkurrensen i den elektroniska världen istället. Frågan är om tryckta media alls finns kvar om tio år?
Annars blir väl nästa riktigt stora våg när de högutbildade tjänstemannajobben flyr västvärlden.
Samtidigt pågår fortfarande en omfattande förändring inom bilbranschen, vilket är aktuellt med gårdagens besked om uppsägningar hos Volvo och Saabs tidigare konkurs. Det existerar en enorm överetablering bland biltillverkare, men som nationell stolthet får de tydligen inte gå i konkurs. Men likt för tidigare industrinedläggningar lever vi antagligen kvar i förnekelsestadiet och tids kanske även Volvo PV lämnat Sverige. Detroit visar vägen, och Saab har redan vandrat till de sälla jaktmarkerna.
Å andra sidan så blir det rätt tydligt att även BRICS-länderna kommer få problem, och antagligen få sina bubblor krashade likt Japan, förr eller senare. Men samtidigt kommer någon ny aktör att resa sig.
Det vackra fotot gör att boken passar utmärkt som coffee-table book, som kan ligga fram i receptionen, väntrummet eller i biblioteket för den som vill intressera gäster för ämnet och påminna om att inget varar för evigt.
För mer information om boken, se hemsidan.
Som ett test har jag här samarbetat med Bokia, som sänkt priset på boken till 152:- SEK i nätpris. Om ni dessutom anger rabattkoden CORNU vid beställning från Bokia ska ni få 5% rabatt, dock endast på Avgrunden. Förhoppningsvis kan jag erbjuda fler liknande erbjudanden till recenserade eller rekommenderade böcker framöver.
Hur kan investeringsklimatet i en värld utan tillväxt se ut? Ett svar kan vi finna i de senaste årens allt tätare tillgångsbubblor.
Även i en värld utan varaktig ekonomisk tillväxt kommer det finnas branscher, företag eller tillgångar som visar upp tillväxt. Samtidigt innebär inte utebliven global tillväxt att allt befintligt kapital, både realt och monetärt, utraderas över en natt. Det kommer fortfarande finnas kapital att placera, t ex pensionspengar, även om överskottet av dessa över tiden blir allt mindre vid utebliven tillväxt.
Vi har i västvärlden de senaste decennierna fått se allt mindre ekonomisk tillväxt, speciellt det senaste decenniet. Detta trots inträdet av Internet som allerstädes närvarande infrastruktur, som alltså ändå inte klarar av att ordna bibehållen ekonomisk tillväxt. Även Internet drar ju resurser, samtidigt som man använder mer energi för färre arbetstillfällen via den produktivitetsvinst som datorer innebär.
Istället har vi sett allt fler och tätare tillgångsbubblor, t ex inom bostäder, men också snabba uppgångar i råvarupriser. Ett typiskt exempel är oljepriset sommaren 2008, som helt klart var i en bubbelvärdering och sedan kraschade brutalt.
När det inte finns ekonomisk tillväxt så kommer kapital söka sig till de allt färre sektorer man bedömer ska ge avkastning och vi får se bubbelvärderingar. För varje bubbelkrasch kommer sedan kapitalet att utraderas och det blir mindre och mindre tillgångar som kan söka sig till nästa bubbla.
Drömmen om de snabba pengarna från perioden 1980 – 2000 dröjer sig fortfarande kvar och så kommer nog ske under överskådlig tid, så länge bankerna fortsätter tjata om aktier och att sitta still i båten. Men jag gissar att vi kommer få se fler och tätare bubblor i framtiden.
Kom ihåg att det oftast finns en fundamental anledning till starten på en bubbla, men att värderingarna sedan lämnar allt sunt förnuft därhän.
Vi kommer även i en värld utan tillväxt få se hur regioner som U-länder kommer ha ekonomisk tillväxt när de konkurrerar bort en stagnerad utvecklad värld. Om tio år kanske alla ska investera i Afrikas ekonomier. Även om det finns en fundamental grund för detta kommer man relativt snabbt få se övervärderingar och sedan en manisk bubbla. Det samma kommer gälla eventuella nya teknikområden i framtiden.
Smarta pengar behöver i framtiden identifiera var nästa maniska bubbla kommer utspela sig, gå in tidigt, vilket i sig kommer dra igång bubblan, och sedan gå ur när den allt fattigare allmänheten går in i den maniska fasen. Att hitta en analysmetod för att identifiera potentiella framtida bubblor kan vara mycket lönsamt.
För varje krasch kommer allmänheten att bli allt mindre rik och mer och mer tillgångar kommer koncentrera sig till allt färre. Allmänheten kommer på grund av utebliven tillväxt ha allt mindre att spekulera i de senare bubblorna, så man kan vänta sig att de blir mindre och mindre. Frågan är bara hur stora snedfördelningarna av tillgångar kan bli innan folk får nog och via revolution, beskattning eller expropriering tar smarta pengars tillgångar. I sig kan detta innebära att de smarta pengarna måste säkras utanför det finansiella systemet, t ex i guld.
Men även i en värld utan tillväxt kommer en allt mindre mängd investerare och spekulanter kunna tjäna pengar på marknaderna på bekostnad av alla andra. En sak är säker. Den som lyder bankernas råd om att sitta still i båten blir en förlorare.
Se även tidigare inlägg om att investera för peak oil.
De senaste 100 åren har vi infört illusionen om välfärdsystem i västvärlden, inklusive drömmen om pensionen. Detta var ett kostnadseffektivt sätt att stoppa de kommunistiska revolutionerna som man riskerade att drabbas av i 1900-talets början. För kapitalägarna blir det därför avgörande att i framtiden reformera välfärdssystemen så att massorna håller sig lugna. Men välfärdsystemen måste samtidigt bli hållbara och anpassade till en värld utan tillväxt, som exempelvis mitt förslag kring medborgarlöner. Nuvarande system är och förblir inte hållbara. En annan variant är att kapitalägarna ser till att styra sina vinster till att upprätthålla billig matproduktion, för när folk blir hungriga så tröttnar de. Det har vi sett i den ”underbara” arabiska våren. Subventionerna av jordbruket i västvärlden är ur det perspektivet helt logiskt. Så länge vi uppfattar att vi kan köpa (för oss) billig mat och äta oss mätta och har våra TV-apparater, så slipper vi revolutionen. Möjligtvis kommer folk gnälla på Facebook, som i form av kanal för att ventilera ut sitt missnöjde via likes kan vara värt sin enorma energikostnad för besuttna.