IT-bubblan

När husen sträcker sig mot himlen gör även börsen det. I samband med högkonjunktur bygger man höga hus i Sverige, och detta kan med lite curve-fitting och fooled by randomness matchas mot kommande börsnedgång och konjunkturnedgång. Här följer en sammanställning från 80-talet och framåt.

När vi har god konjunktur så byggs det höga hus. Och det har aldrig förr byggts så mycket höga hus i Sverige som idag (kyrktorn undantagna). För att göra någon form av avgränsning tittar jag nu bara på Sveriges 50 högsta byggnader, utifrån färdigställandeår på Wikipedia.

Man ser då tre kluster, nämligen 1988 – 1991, 2002 – 2006 och 2011 – 2014 och vidare. Även 1997 dyker två höga byggnader upp och förebådar IT-bubblan.

Direkt kan vän av ordning konstatera att 2002 – 2006 släpade efter IT-bubblan, även om 2005 – 2006 förebådade finanskrisen.

Samtidigt är byggboomen av höga hus de senaste åren kraftigare än inför 90-talskrisen, och ännu värre blir det när man tittar på vad som ska komma de kommande åren.

Affärsvärldens Generalindex och färdigställandet av Sveriges 50 högsta byggnader.

Byggnader angivna för 2014 i bifogad chart är preliminära, inte säkert de är klara i år antar jag. Pilar i charten är satta på första kvartalet respektive år, exakt datum spelar nog mindre roll.

2015 ska ytterligare ett torn bli klart i Kista, Sveriges näst högsta byggnad Kista Torn. Därtill blir Gothia East Tower klar i Göteborg, Sveriges 11:e högsta byggnad.

2017 ska Point Hyllie bli klar i Malmö, och någon gång i intervallet 2018 – 2021 ska Karlavagnstornet på Lindholmen i Göteborg stå klart (yeah, right) och bli Sveriges högsta byggnad. Till Stockholms Tellus Tower ska stå klart 2019. Så mycket för Göteborgs dröm om att få ha Sveriges högsta byggnad.

Samma chart, men med konjunkturbarometern inlagd.

Som alltid, vilket vi såg både 1991 och 2002 – 2004, så blir en del byggnader färdigställda när konjunkturcykeln och börsen redan passerat sin topp. Tittar man på konjunkturbarometern ser rent av färdigställanden ut att vara anticyklisk och ske när konjunkturen är svag. Rimligtvis därför att beslut tas när konjunkturen är god. I så fall har vi konjunkturåterhämtning och börsuppgång framför oss just nu.

Byggkranar är som alltid ett konjunkturtecken, och konjunkturcykeln (eng business cycle) vänder alltid ner igen. Det finns ingen evig superkonjunktur. Inget är annorlunda den här gången. Men som prognosverktyg är knappast ”skyskrapebyggande” speciellt exakt, bara en indikation på att konjunkturen kommer vända ner igen framöver, om inte annat på grund av överetablering. Men det visste redan alla som inte tror att det är annorlunda nu.

Tillägg: Den uppmärksamme noterar att det sedan millenieskiftet enbart byggs ”skyskrapor” i storstadsregionerna, medan mellanstora städer som Västerås och Halmstad fick vara med på 80- och 90-talet. Detta är i linje med att Sverige utanför storstäderna sakta håller på att dö sotdöden. Dessutom finns det ju gott om prima högproduktiv åkermark runt våra mellanstora städer, så man behöver inte bygga lika högt där…