Börserna i de asiatiska tidszonerna inleder veckan blandat. De tiotals miljarder kronor om Svenska Kraftnät samlat på sig pga de höga elpriserna ska gå till upprustningen av elnät i andra EU-länder efters vare sig Tidölaget eller tidigare socialistregeringen klarat av att investera dem i det svenska elnätet. Återhämtningen i svensk ekonomi tog en paus i december enligt SCB:s konjunkturklocka.
Stockholmsbörsen gick back förra veckan, om än endast -0.02% för OMXS30 och -0.74% för OMXSPI. Kronan står just nu i 10:58 SEK för EUR och 8;92 för USD. Guldpriset hittas på 1 432:- SEK per gram och silvret på 22:06.
I USA backade också börsindexen och S&P-500 gick -1,39% och Nasdaq 100 -1.37%. Bäst inom FANANGST var Spotify som steg +8.45%, men fortfarande är årets förlorare i gruppen med -21.07% sedan årsskiftet. Sämst gick Apple med -7.95%. Samtliga techbroligarkernas aktier i listan är back sedan årsskiftet.
I de asiatiska tidszon går börserna blandat just nu och ASX 200 är upp +0.22%, Hang Seng +0.52%, KOSPI -0.28% och Nikkei 225 -0.24% medan Straits Times är oförädnrad på +0.02%. Vilka av börserna som är stängda har inte kontrollerats då jag inte orkar hålla och hålla på med de asiatiska helgdagarn.
EU-regeringen vill konfiskera Svenska Kraftnäts tiotals miljarder med sk flaskhalspengar som vare sig tidigare socialistregering eller nuvarande Tidölag klarar av att använda utan bara sitter på ett konto. Det är pengar som svenska elkonsumenter – både det offentliga, näringslivet och hushållen – har betalat i form av elpriser. Något förenklat är det prisskillnaderna mellan främst SE2 och SE3 som hamnar i Svenska Kraftnäts fickor när elen byter elhandelsområde.
I lobbyorganisationen Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Näringslivet kallar Svenskt Näringslivs energi- och klimatexpert att det är oacceptabelt:
“Vi avstyrker det helt. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej. Förslaget om flaskhalsavgifter borde strykas i sin helhet.
Legitimiteten bakom att ta ut de här avgifterna av svenska elkunder, oavsett om det är företag eller konsumenter, det är att man ska motverka trängsel där de tas ut. Kostnaderna tas ut här i Sverige för att motverka inhemska flaskhalsar.”
Nu är dock Senskt Näringsliv inte Sveriges regering, även om de skulle vilja vara det, så vad de anser är oacceptabelt är kanske av mindre relevans.
Pengarna ska således gå till att rusta upp elnäten i andra EU-länder, eftersom Sverige visat sig vara oförmögen att göra av med pengarna själva.
Hade vi bara haft ett enda elområde, likt tyskarna, så hade det inte blivit några flaskhalsavgifter och pengarna hade stannat i Sverige.
Experten konstaterar att förslaget nog har stöd ifrån alla andra EU-länder som mer än gärna tar de svenska pengarna, och att EU:s regering inte gör eett sådant här utspel om man inte tror sig ha majorietssstöd i EU-parlamentet.
Det har nu gått över fyra år sedan elpriserna exploderade 2021 under socialistregeringen, men trots alla dessa år har inte politiken klarat av att används pengarna. In Sviden vi havv a system.
Som svensk är det bara att sträcka på sig och konstatera att vi återigen är bäst i klassen. Positivt att någon finner användning för pengarna får man väl säga och konsatera att glaset är halvfullt. Utgår från att Sverige kommer äga alla de investeringarna och få avkastning på dessa.
Konjunkturuppgången enligt SCB:s konjunkturklocka tog en paus i december, vilket är i linje med siffror från Konjunkturinstitutet. De flesta konjunkturiuppgångar fladdrar lite och så även konjunkturklockan.
Åtta av tretton indiktatorer ligger under medel skriver SCB, även om det står och redovisas fjorton indikatorer i klockan, men det är väl något statistiskt som gör att man ska räkna dem till 13 istället för redovisade 14.
Bilden uppges ej vara entydig utan indikatorerna är jämnt fördelade.
Bäst verkar industrins orderingång vara, följt av detaljhandeln för sällanköpsvaror. Sämst är varuimporten, vilket kanske kan ses som något positivt ur BNP-perspektiv då import sänker BNP.
