Så var det dags för influensahysteri. Det har egentligen varit rätt lugnt sedan fågelinfluensan H5N1 år 2006, undantaget för de som har utegående frigående höns. Då och då har Jordbruksverket förbjudit utegående höns, om dessa inte går under tak. Speciellt om våren. Detta för att undvika att de smittas av fågelspillning, speciellt om man hittat fåglar med fågelinfluensa i Europa nyligen.
Man skall inte glömma att det dör 1000-tals, eller rent av 10 000-tals svenskar i influensan varje år, men det blir ytterst få rubriker eftersom det uteslutande handlar om äldre och redan svaga.
När H5N1 bröt ut så hamnade ju bara dödsfallen i nyheterna. Det finns studier som visar på att det fanns antikroppar mot H5N1 hos hundratusentas vietnameser (baserat på stickprov), som alltså smittats men inte dött, eller kanske inte ens märkt att de var sjuka. Det är bara de allvarligaste fallen som kommer till sjukhus.
Det bör också gälla den aktuella svininfluensan från Mexico, även om denna är allvarligare då den bevisligen smittar från människa till människa. Att det dött 103st i ett bitvis folktätt och bitvis fattigt land som Mexiko är tyvärr mer en fråga om fattigdom än om hur farlig sjukdomen är. Det finns inga siffror på hur sent de döda sökt vård, eller om de t ex av fattigdomsskäl tvingat sig själva att jobba fast de haft över 40 grader i feber. Men det är förstås uppseendeväckande att det finns dödsfall i den allmänna befolkningen, och inte bara hos svaga.
Man skall inte överdriva riskerna, och man skall inte ignorera dem. Men det finns definitivt ett mörkertal som gör att vi inte vet hur farlig influensan egentligen är. Samtliga sex kanadensare som identifierats som smittade har tillfrisknat, och de 20 amerikaner som med säkerhet drabbats har endast haft milda symptom.
Kanske är denna influensa därför främst ett hot mot befolkningen i de länder som lever med en standard som motsvarar den som rådde i Sverige när Spanska sjukan härjade i början på 1900-talet?
Analyshuset och den nättjänsten Axier har gjort en rapport om eventuella investeringsaspekter på en influensapanik eller ett influensautbrott. Denna finns tillgänglig gratis via deras hemsida, även om man förstås måste vara kund för att få tag på den. Eventuellt räcker det att registrera sig. Rapporten är skriven av en partner till Axier, dvs någon med stor kunskap inom området.
Man understryker att risken är låg för ett riktigt utbrott, men att en de bolag kan gå bra på börsen oavsett initialt. Bland bolag som man listar hittar man Crucell, Gilead Sciences, Novavax, Bavarian Nordic, Eurocine, Intercell, Getinge, även om de tre sista delvis är att se som långsökta, men förstås kan dras med på olika sätt.
På nedsidan är det lätt att komma på branscher som drabbas, t ex hotell-, restaurang- och resebolag. Men framför allt menar Axier att det dels är världsekonomin som drabbas om det utbryter en global influensapanik, och speciellt gäller detta emerging markets och utvecklingsländer som rimligtvis drabbas hårdast, dessutom ovanpå rådande finanskris. Speciellt om vi faktiskt får ett influensautbrott.
Det kanske låter cyniskt att profitera på en influensapandemi, men glöm inte att det är via aktiemarknaden som vaccinbolagen kan få in finansiering och pengar. Att låna ut pengar till läkemedelsforskning gjorde bankerna inte ens innan finanskrisen.