Som tidigare konstaterat har prisuppgångarna inom jordbruk, speciellt så kallade småbruk eller ”hästgårdar” vida överstigit uppgångarna i villapriserna och tävlar snarare med klubbmedlemskapen i bostadsrättsföreningar med att vara den största bubblan idag. Samtidigt berör sektorn betydligt färre individer och blir alltså inte ett lika stort samhälleligt problem. Dags för ett återbesök med den senaste statistiken, som pekar mot att bubblan har spruckit, eller åtminstone börjat pysa.
Latest in bostadsbubblan
Utanför de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö är det väldigt svårt att få bra boprisstatistik från öppna källor. I princip går det inte att få priser för bostadsrätter annat än de senaste 12 månaderna, medan SCB tillhandahåller priser för villor och fritidshus per kommun tillbaka till åtminstone 1990. Detta är väldigt olyckligt, då det ger sämre besluts- och analysunderlag för den som är intresserad av en viss kommun. Trots allt vill de flesta bara bosätta sig på en plats och är tämligen ointresserad av utvecklingen i landet i stort. Här följer ett försök att skriva lite om kommunen Kungsbacka, som väl enklast kan liknas vid Göteborgsområdets svar på Danderyd/Djursholm, men naturligtvis med stora skillnader.
Det pratas framför allt från BLK/BLT:s och andra om att det är bostadsbristen i Sverige som tvingar BLT att belåna sig för resten av livet. Må så vara. Låt oss titta på utvecklingen för antalet lägenheter1. per capita i Sverige från 1990 till 2011.
Dags för lite bostadsbubblesuppsamling.
Det var visning av en liten lägenhet om 30 m2 i centralaste Stockholm härom dagen (objektet finns ej kvar på da Internetz). Det var kronofogden som ordnade en exekutiv auktion. Vilket ju är en möjlighet att få köpa till kraftigt sänkt pris, även om man behöver kunna lägga upp 25% kontant (kort går bra…) vid auktionen. Till skillnad mot normala objekt så var det kö långt ut och ner i trapphuset med ett 70-tal intresserade av att fyndköpa.
Slutsatserna kan vara många. Antingen har folk helt enkelt inte råd att köpa till ordinarie pris, och såg här en möjlighet till fyndköp. Och det finns tydligen många som kan hosta upp kanske 450 000:- kontant omedelbart (=bankkonto), om nu bostaden skulle gått för normala 1.8 MSEK. Med tanke på att mediantillgångarna för svensken ligger runt 60 000:- kronor så är det rätt fascinerande. Eller så förväntade sig folk att 60 000:- skulle räcka till 25% av priset…
Under tiden är objekt där man begär ”rätt pris” svårsålda. Men att gå på exekutiv auktion är tydligen det nya svarta.
Vår regelbundna statistik för bostadsrätter hänger på mäklarkårens välvilja att rapportera in avslutade affärer till Mäklarstatistik.
Läs gärna instruktionen (PDF) för att som mäklare rapportera in påskrivna affärer till Mäklarstatistik. Man bör fokusera på meningen ”Här kan du avmarkera poster som av något skäl inte skall ingå i statistikrapporteringen”. Om nu någon upplever en skillnad mellan statistiken och verkligheten.
Även Valueguards statistik använder Mäklarstatistiks rådata, så påverkan från icke-rapporterade objekt blir den samma både för Mäklarstatistik och Valueguard. Man kan ställa sig frågan varför mäklare av något skäl inte ska rapportera in påskrivna affärer?
Schibsted/SvD uppmärksammar att Carmen Reinhardt, en av författarna till Annorlunda nu: åtta sekel av finansiell dårskap (Adlibris 279:-, Bokus 283:-), inte kommer på Sverigebesök. Dagens icke-nyhet alltså. Varför slösa bort en färdigskriven artikel, när man snabbt kan byta ut några rader och påtala att celebriteten inte kommer till Sverige? Men mest fascinerande är dock att reportern T Larsson helt missar att titeln på boken är ironisk, vilket avhandlas direkt i början av boken.