bostad

Regeringens utredning om hur man ska kunna blåsa upp bostadsmarknaden har nu presenterats idag och den föreslår en sänkning av amorteringskraven till 1% från nuvarande 2%, samt en minskning av bolånetaket från 15% till 10%, och lättnader i skuldkvotstakets amorteringskrav. Man väntar sig högre bostadspriser och högre skuldsättning, eller kort sagt att bostadsbubblan ska få fart igen, vilket kommer eliminera de önskade effekterna, men vad fan – regeringen kör på igen, rätt in i kaklet.

Syftet med utredningen är att fler ska kunna slåss om samma bostäder, och på så vis pumpa upp priserna eller som det också kallas: åtgärda ”brister på bostadsmarknaden”. Istället för att kommunerna ska sänka sina markpriser så det blir billigare att bygga nya bostäder och därmed anpassa sig till verkligheten ska man istället elda på rätt in i kaklet.

Bolånetaket föreslås höjas från 85% till 90%, vilket allt annat lika kan höja bostadspriserna med 50% utifrån kapitalinsatsbehovet. Eget kapital är förstås inte den enda parametern, men där ökar alltså möjligheten till köp priserna med 50%.

Bolånetaket höjning sägs öka ”hushållens möjligheter att ta lån och bibehålla och bygga upp likvida buffertar” samt ”underlätta inträde på den ägda bostadsmarknaden”. När priserna istället stiger pga detta så uppnås inget annat än ökad skuldsättning och en rikedomsöverföring från ungas skuldberg till äldres bostadskarriärer.

Amorteringskravet som idag är 2% av köpeskillingen om året, eller 50 års amorteringstakt, mellan 85% och 70% i belåningsgrad och sedan 1% ner till 50% föreslås sänkas till endast 1% ner till 50% belåning. Allt annat lika höjer detta priset baserat på amorteringsutrymmet med 100%.

Amorteringskravet ”belastar hushållens kassaflöden” enligt regeringens utredning och är därför angeläget att ta bort. Fy för att betala av sina skulder. Så kan man inte ha det. Även här blir det alltså högre bostadspriser och ökad skuldsättning för unga, med välståndsöverföring till äldre.

Slutligen ska det så kallade skuldkvottaket som idag är på 350% av ett hushålls bruttolön – t ex två personer med 40 000:- SEK vardera i lön har idag ett skuldkvottak på 3 360 000:- SEK – höjas till 550%, eller i räkneexemplet 5 280 000:- SEK innan ett amorteringskrav på ytterligare en procentenhet slår till.

Utredningen konstaterar att hushållens bolån kommer öka men om man tittar även på andra skulder så ökar ju totala skulderna procentuellt mindre än bolånen, som om det är någon tröst. Utredningen väntar också högre bostadspriser på kort sikt men att utbudet ska öka på lång sikt, och att högre priser ska ”underlätta inträde och rörlighet”. Hur exakt högre priser gör det lämnas åt genierna inom nationalekonomi.

Initialt avses att införa höjt bolånetak och höjt skuldkvotstak medan de sänkta amorteringskraven kommer längre fram.

När exakt det införs är oklart, men då det är regleringar och inte lag kan det gå fort – kanske redan till sommarens halvårsskifte? Dock vill man även göra det hela till lag framöver, vilket då tar längre tid. Regeringen med finansmarknadsminister Wykman lovar att återkomma under våren.

Lägg till att räntorna kommer minska med ca 30% enligt prognoserna och en högkonjunktur på ingång så har vi tillsammans med halverade amorteringskrav och höjt bolånetak en perfekt storm för att blåsa upp bostadspriserna maximalt. Vilket framför allt kommer gynna Stockholmseliten med sina centrala bostadsrätter som redan är värderade till ofta åttasiffriga belopp.

30% lägre bolåneräntor ger 50% ökat räntebetalningsutrymme och även bolånetaket begränsar uppgångarna på bostadsmarknaden till 50% i förslagen, så givet några år kan bostadspriserna nu stiga upp till 50% även om det nog dröjer till nästa efterföljande högkonjunktur och framåt år 2030 innan det slagit igenom fullt. Till dessa 50% kommer höjda löner om väntat 3% om året vilket också drar upp priserna med allt annat lika 3% om året. Vi kan – givet att Ryssland inte anfaller Sverige och Nato* förrän 2030 – alltså få se 1.5*1.03^6=79% högre bostadspriser till 2030.

Avgörande är förstås datumet det hela införs. Förmodligen kommer det ske med perfekt timing till högkonjunkturen och skuldsättningsfesten kan ta fart igen när svensken ska bo sig rik!

Ett alternativ hade förstås varit att likt i många andra EU-länder införa amorteringskrav på hela beloppet på 20 eller 30 år, vilket hade kraschat bostadsmarknaden och gjort det enormt enkelt för unga att köpa en första bostad. Alla utredningar sker dock med ett tydligt uppdrag under bordet, och denna gång var det att blåsa upp bostadsbubblan men med lite snygga formuleringar om måttfullhet.

*Krig är force majeure och försäkringar omfattar inte krigsskador, så din bostadsrätt blir värdelös när den bombas av ryssen, men dina skulder är personliga och finns kvar även om bostaden är borta och med säkerheten förstörd förvandlas till blancolån med 10% ränta och 10 års amortering. Vill du säkra din bostadskarriär ska du alltså arbeta maximalt för att ryssen ska krossas i Ukraina.