Statsminister Magdalena Andersson (S) säger till Sveriges Radio att hon inte tänker gå till val på höjd fastighetsskatt men att hon inte kan utesluta det för att kunna behålla makten och fortsätta som statsminister, eller undvika ”att ha ett väldigt osäkert parlamentariskt läge”.

Citatet från Andersson lyder:
”Jag vet vad jag tycker i [frågan om fastighetsskatt] så det är ingen tveksamhet. Men om jag börjar ställa upp massa röda linjer, i högst relevanta frågor, då riskerar jag att ytterligare skapa låsningar efter valet när vi riskerar att ha ett väldigt osäkert parlamentariskt läge.”
Fastighetsskatten finns som bekant kvar men kallas fastighetsavgift och för att gynna medelklassen och särskilt övre medelklass så ligger det ett tak på skatten som gör att man inte betalar mer skatt avgift om man har ett högt värderat hus i en fin kommun eller kanske sjötomt, än om man bor i en tråkig villamatta i en förort från 70-talet.
Socialdemokraterna vill inte tappa väljare bland de sista i medelklassen som fortfarande röstar på dem och går därför inte till val på höjd fastighetskatt, men Andersson (S) inser att hon kommer behöva stöd från Vänsterpartiet efter valet andra helgen i september. Och då är hon alltså beredd att höja fastighetsskatten för att behålla makten, om det är vad som krävs.
Fastighetsskatten rekommenderas generellt internationellt som en av de allra bästa skatterna, men ordet är jättekänsligt bland svensk medelklass. Därför skrotades hela den skattereform som S+L+C skulle genomföra under senaste mandatperioden, med bland annat platt och sänkt skatt på arbete, grundavdrag på 120 000:- SEK i skattefri inkomst (10 000:- SEK i månaden skattefritt), sänkt moms och slopad reavinstskatt på bostäder. Istället skulle en investeringssparkontoliknande beskattning införas på bostäder, och då sade någon ordet fastighetsskatt (fast det var en bostadsskatt, då även icke-fastigheter som bostadsrätter skulle beskattas enligt ISK-modellen och finansierades genom att man strök reavinstskatten och inlåsningseffekterna i bostadsmarknaden) och skattereformen infördes aldrig.
Men nu är fastighetsskatten alltså på gång utan någon skattereform om S behöver Vänsterpartiets stöd för att fortsätta i regeringsställning. Rimligtvis kan den således börja gälla från årsskiftet 2022 – 2023 i sin nya utformning. Hur den kommer utformas kan man säkert läsa om på Vänsterpartiets hemsida. Vänsterpartiet vill också införa en miljonärsskatt om en procent på förmögenheter mellan 6 och 10 miljoner kronor inklusive bostaden, 3% på intervallet 10 – 20 miljoner och 5% om året på allt som överstiger 20 miljoner. Om man inför den istället för fastighetsskatt kan Socialdemokraterna förstås två sina händer och säga att de minsann inte infört fastighetsskatt utan bara beskattar miljonärer.
Från årsskiftet kommer särskilt kommuner få kraftigt försämrad ekonomi då basbeloppet som ligger till grund för bidrag som försörjningsstödet (socialbidraget) höjs med cirka 9% medan skatteintäkterna på löner (”kommunalskatten”) bara ökar med ca 2% då facken vägrat kräva högre löner för att kompensera för inflationen. Höjda skatteintäkter måste då till för att rädda vård och skola, och en fastighetsskatt eller miljonärsskatt är förstås en väg att gå.
Miljonärsskatten kommer dock driva jobbskapande företagare ur landet, men en fastighetsskatt kan man inte flytta från, då det alltid kommer finnas en ägare av fastigheten man kan beskatta. Vilket gör fastighetsskatten förutsägbar (för staten) och omöjlig att fly från.
Så ska vi gissa att fastighetsskatten och förmögenhetsskatten utvecklas enligt följande: förmögenhetsskatt + fastighetsskatt -> fastighetsavgift -> miljonärsskatt? Så länge vi slipper det otäcka ordet fastighetsskatt borde alla vara nöjda.
Eventuellt fick vi just årets stora valfråga – fastighetsskatt eller inte – och där S kommer pressas kring ett möjligt samarbete med Vänsterpartiet. Frågan berör många, då villa fortfarande är den vanligaste boendeformen i Sverige där flest bor. Dock inte flest väljare, då villor oftare är barnfamiljer.





