Börserna visar rött under fredagsmorgonen i Asien. Tacoregimen i USA uppges planera reduktion av tullarna på stål och aluminium på grund av högre priser för amerikanska konsumenter. SBAB:s nya prognos visar på svensk högkonjunktur och att lägenhetspriserna väntas stiga 5.4% i år och 4.4% nästa år samtidigt som styrränta ligger stilla under 2026. De nya bolåenreglerna gör det lättare att bjuda över varandra om vem som kan låna mest pengar till en annan bostad, men svårare tat ta lån för att renovera nuvarande bostad.
Det är blodrött i bloggens morgonrapports index- och aktielista med röda siffror för samtliga aktier och index. CNN:s Fera & Greed är tillbaka nere på fear, och berättelsen för dagen i media är inflationsoro i USA pga att för många har fått jobb, och så kan man inte ha det för då kanske räntan inte sänks.
Stocksholmsbörsens OMXS30 gick -0.69% och OMXSPI -0.99%. Kronan försvagas som den ofta gör vid surbör och dollarn stiger till 8;94 SEK och euron till 10:61, vilket borde glädja olika föståsigpåare som menar att svensk ekonomi hotas om svenska hushålls köpkraft inte urvattnas av svagare valuta.
I USA rasade S&P-500 -1.57% och Nasdaq 100 -2.04%. Samtliga FANANGST visade rött och mest rött visade Spotify med -8.49%, som alltså är tillbaka i fallet efter uppstudsen på rapporten. Man förblir årets förlorare. Bäst bland FANANGST var Google som bera backade -6.20%.
I de asiatiska tidszonerna blev det alltså inte börsrekord och allt är blodigare än en rå entrecoté med -1.39% för ASX 200, -2.01% för Hang Seng -0.13% för KOSPI, -1.00% för Nikkei 225 och -1.53% för Straits Times.
Financial Times rapporterar att på grund av USA-regimens oro över högre priser för amerikanska konsumenter inför kongressvalet i november planerar man att dra ner på metalltulalrna på stål och aluminium och sluta expandera punkttullar:
“But his administration is now reviewing the list of products affected by the levies and plans to exempt some items, halt the expansion of the lists and instead launch more targeted national security probes into specific goods, according to three people familiar with the matter.
The people said trade officials in the commerce department and US trade representative’s office believed the tariffs were hurting consumers by raising prices for goods such as pie tins and food and drink cans.”
Hur är detta möjligt? Tacoregimen i Vita Huset har ju gått ut och sagt att det är andra länder och utländska företag som betalar tullarna. Hur kan de då dra upp priserna för amerikanska konsumenter?
Omöjligt.
Företag drar till med nationell säkerhet för att få slippa tullar, inklusive förklaringar som att utan baguetter kan inte USA:s militär upprätthålla en hälsosam kost.
Alla vägrade kommentera FT:s artikel.
SBAB lyckade still slut publicera sin ekonomiska prognos även för andra än TT och instämmer med bloggens bild av att vi nu går in i högkonjunktur. BNP växer 2.8% i år och 2.5% 2027 för att sedan stiga i lugnare lågkonjunkturtakt med 1.9% år 2028 och 1.8% år 2029. Ingen jättesättning i konjunkturen där alltså.
KPI-inflationen blir 1.2% i år, 2.2% nästa år och sedan 2.7% år 2027 för att backa till 2.0% 2029. Styrräntan höjs först 2027 för att ligga fast på 2.00% 2029 ut. Detta i jämförelse med 1.75% idag, så ingen dramatik väntas. Förstås.
Bostadspriserna stiger 5.4% för lägenheter i år, 4.4% nästa år, 2.9% år 2028 och 3.0% 2029 medan villor går försiktigare med 4.2%, 4.3%, 2.4% och 2.7%. Drivande är hushållens inkomster, men man tror inte de nya bolånereglerna i april med sänkta amorteringskrav ger så stor påverkan.
Tidölagets nya bolåneregler gör det svårare att renovera en bostad via lån då bolånetaket på en bostad man redan äger sänks till 80% mot dagens 85% skriver DN. Den som högbelånat sig och köpt nytt med tanken att låna ytterligare för renovering kan alltså upptäcka att det inte är möjligt.
Dessutom blir det bara tillåtet att göra en omvärdering av bostaden vart femte år för att öka låneutrymmet eller minska amorteringskraven. Går något sönder i en högbelånad bostad kan man alltså bli sittande utan möjlighet till att låna till reprationer.
DN påtalar att de flesta missat detta.
Dock kan bloggen konstater att för att ligga över 80% i belåning kan man högst ägt bostaden i 2.5 år, så renoverngsbehovet bör varit uppenbart redan när man tävlade om vem som kunde skuldsätta sig mest för att köpa renoveringsobjektet.
Nordeas säljare tycker i DN:s artikel att man ska ta större lån från början för att ta höjd för renoveringar. En sådan överraskning att en bank tycker man ska låna mer pengar. Banken är din vän, lita på banken, den säger inte alls så för att aktieägarna ska få vinster och de anställda bonusar, utan för ditt eget bästa.
