Gjort något åt husets ventilation efter 17 år – men inte direkt några mätbara effekter

Artikeln innehåller reklamlänkar för Kjell & Company.

Efter 17 år i huset har jag gjort något åt husets ventilation, eftersom det brukar bli lite CO2-tungt i biblioteket där jag spenderar större delen av min tid, med huvudvärk och minskad produktivitet som följd när jag går in i bokskrivande under hösten. Jag kan dock inte påstå att det märksa några synliga mätbara effekter, annat än att CO2-toppar har dämpats något och kanske att CO2-nivåerna återställer sig stabilare när man inte är hemma.

Mina Netatmo (reklamlänk) inomhusmätare mäter ju också CO2, även om det finns felkällor med kalibreringen och även verkar mätas lite olika beroende på temperatur – CO2 är väl tyngre än N2 och O2 och kanske sjunker nedåt mer eller mindre vid olika temperaturer och stillastående luft. Eller tvärt om. Eller beroende på luftens fukthalt. Jag vet inte. Det känns iaf som det finns fukt- och temperaturkänsliga felkällor. Även om Netatmo är unik i att mäta CO2, så är det fortfarande konsumentprodukter och inte i laboratorie kalibrerade vetenskapliga instrument.

Jag misstänker ibland att den veckoliga automatiska omkalibreringen blir fel och att bottnar på t ex 550 eller 500 ppm i själva verket är 400 ppm. Netatmo anger också i storleksordningen 100 ppm som feltolerans. Och kanske står inte sensorerna perfekt placerade?

Oavsett så blir det alltid tung luft, trötthet och huvudvärk under hösten vilket sammanfaller med att jag även ska skriva bok. Det gör inte skrivprocessen enklar. Under sommaren kan man köra med fönstret på vid gavel, men till slut går inte det, och då jag sitter vid fönstret i biblioteket blir det även kallt om fingrar och fötter om man öppnar fönstret på vintern. Och jag skriver inte bok på sommaren, utan september – februari, och då böckerna är min huvudinkomst så är det viktigt att det blir gjort.

Så nu tog jag efter 17 år tag i huset, delvis inspirerat av att jag faktiskt borrade hål för Starlink. Har man väl börjat borra hôl i vegga, så kan man lika gärna fortsätta.

Åtgärderna var för det första att faktiskt borra ett hål genom ytterväggen och sätta in en vanlig Fresh-ventil i biblioteket.

Detta är över skåpet med nätverksutrustning, som är varmt och populärt vilket man ser på redaktionsmedlemmens sovande på skåpet, så lite konvektion och viss uppvärmning av den friska luften finns så man undviker kallras.

I övrigt i huset finns det en ventil i allrummet på övervåningen och två spaltventiler i fönster i hall och vardagsrum. Sedan är det ett gammalt hus, så det läcker in på några platser. Frånluft är annars självdragsventil i ateljén och badrummet nere – badrummet uppe har en spaltventil för självdraget – köksfläkten och i synnerhet kaminen vintertid. Numera eldar vi dock inte dagligen, utan bara vid högt elpris sedan värmepumpen installerades. Men när man eldar står kaminen för den absolut största andelen frånluft, och när framåt senhösten murstocken är ordentligt uppvärmd så blir det ett konstant och naturligt självdrag där, vilket även smittar av sig på köksfläkten som går i en av murstockens fyra rör (vilket man hör på att kallrasspjället slår av sig själv av och till under eldningssäsongen)

Badrummet har en K7 från Klimatfabriken, som jag nu ställt om till att köra konstant i tyst läge för att förbättra på självdraget. Det har jag inte gjort tidigare, trots att fläkten installerades för åtta år sedan, utan den körde bara på rörelse-, ljus- och fuktautomatik för att inte konkurrera med kaminen.

Dock saknades det överluftsspjäll in i badrummet så det blev rejält undertryck där inne och lite smällar i dörren om fläkten gick upp i hastighet. Överluft ska sättas i överkant mellan torra rum och i underkant på fuktiga rum där luften också ska gå ut (gammal byggnadsingenjörskunskap), så sagt och gjort blev det installation av detta i badrumsdörren.

Där valdes AirMoves runda dörrventiler. Mycket enkla att installera genom att bara borra genom dörren med en 40 mm träborr, så snabbt gjort.

Man kanske bör ha en bräda under fastsatt med tving när man borrar för att undvika att det går flisor nästa gång, men endast den som tar foton för att lägga ut på en blogg eller kryper omkring på golvet kommer märka detta.

Vi passade även på att måla om husets dörrar från 90-talsträ till vita, vilket även skedde med kyrktaket på övervåningen, men det är en annan historia. Ett enormt lyft att bli av med 90-talslooken iaf.

Det ska vara fyra AirMove för att få tillräckligt med cirkulation så det fick det bli också.

Nu strömmar det konstant luft in genom tilluftsventilerna på bägge våningar och man känner också tydligt hur det strömmar in i badrummet, som nu också torkar ut mycket fortare.

Men jag kan inte säga att det märks på CO2-mätningarna.

Fresh-ventilen i biblioteket installerades av mig den 31:a augusti och överluftsventilerna den 8:e september, så jämför före september med efter september

Vad man kan se är att CO2 sedan installationen gått ner till 400 ppm några gånger, men i övrigt så är det väl bara så att topparna kapats under senaste veckan. Vad som påverkar här är förstås att jag stängt fönstret på sistone, så det är svårt att säga något. Med stängt fönster de senaste dagarna så verkar jag ändå ha ungefär samma luft som runt 4:e september med fönstret öppet. Kanske är gott nog för att kunna jobba fullt produktivt?

Övriga huset bör påverkas av att frånluften går konstant mekaniskt. Fast, nja.

Inten större skillnad där heller. Man kan konstatera att 400 ppm nås fler gånger nu mot andra halvan av september, men det är det där med eventuella mätfel kopplade till temperaturen.

Tydligast effekt märks dock av i allrummet. Fast det beror på att då målades allrummets tak om och fönstret stod konstant öppet för vädring.

Dock blev det på samtliga mätpunkter fler förekomster av 400 ppm, dvs samma CO2-halt som uteluften nu mot andra halvan av september. Vilket dock sammanfaller med att man inte är hemma.

Kort sagt kan jag inte dra några slutsatser om inomhusklimatet förändrats fastän mekanisk fläkt nu går 24/7, trots korrekta överluftsventiler till badrummet, och trots en ventil i biblioteket.

Då drar det ändå märkbart in luft genom ventilen och även genom överluftsspjällen in i badrummet. Men i skrivande stund har jag 661 ppm i biblioteket. Det är nog naivt att tro att man inte ska få högre halt av CO2 när man är i ett rum och placeboeffekten är iaf att jag inte längre behöver vädra och inte får huvudvärk. Eller så fungerar det faktiskt.

En tydlig effekt är dock att det inte luktar instängt när man kommer hem efter varit borta över natten. När man är borta blir luften snabbt fräsch i huset, vilket syns på 400 ppm-mätningarna ovan. Så var det inte tidigare.

Placeboeffekten eller den verkliga effekten finns i alla fall där. Tar jag ett djupt andetag här och nu i biblioteket så känns luften frisk.

Jag kan leva med det.