Detta är en gästartikel signerad läsaren Jonathan Lind och handlar om att återföra tång från havet och använda som gödsel, för att på så sätt minska övergödningen av haven. Se även ett reportage hos SVT Nyheter Halland. Lång referenslista i slutet.
Under dom sista åren har jag intresserat mig alltmer för odling och läst en hel del böcker inom ämnet – alltifrån Magia Naturalis, Bondepraktikan, Mandelmann, Lev som en Bonde, Plocka tång & strandväxter m.m. m.m. Jag har även experimenterat en hel del i min trädgård och bland annat testat att jämföra tång med vanligt naturgödsel.
Förra veckan publicerade jag detta inlägg i min lokala Facebook-grupp:
“Spartips för alla män! (Och för alla som identifierar sig som en flygplansmotor) (Eders undertecknad). Just nu är det gott om ekologiskt, kravmärkt, svanenmärkt, härodlat, närproducerat gödningsmedel från självaste Poseidon. Perfekt för rabatter, grönsaksland och övriga beting! (Varför inte en hemmagjord vinterhatt?)
För att slippa eventuella skadeståndsanspråk är rekommendationen att lägga allt i en hög och låta det utstå lite regn och rusk för att låta salterna rinna av.
Så pausa gymkortet, dra på stövlarna och ut och spring! Mycket nöje 😊”
Inlägget genererade en del kritiska röster om vad som var lagligt att göra, vilket gjorde att mitt intresse väcktes för lagstiftningen kring att plocka och använda uppspolad tång som gödsel väcktes.
…och därefter hörde Sveriges Television av sig.
Här kommer därför en sammanställning av det jag har hittat tillsammans med mina egna reflektioner och tankar, vi kan kalla det en debattartikel.
Tång som gödsel för dina växter
Tång är ett helt naturligt gödselmedel som hjälper våra jordar att få i sig den näring som jorden behöver. Småkryp, fåglar, insekter och igelkottar gynnas av att din trädgård får en näringsexplosion av nyttiga makro- och mikronäringsämnen (Bjerkendahl, 2015).
När tången tillförs till våra trädgårdar binds koldioxid och övergödningen av haven minskar. (Världsnaturfonden WWF, 2021).
Du kan använda tång som jordförbättring (blanda ut med annan jord), för att täckodla (lägg ovanpå jorden) och den kan även torkas och användas i krukor inomhus.
Genom att börja använda tång igen tar vi som folk tillbaka förlorad kunskap och fortsätter med något våra förfäder gjort i generationer.
Varför använda tång?
Ekologiskt
Närproducerat
Främjar den biologiska mångfalden
Bidrar till artrikedom och hjälper maskar, bin, insekter, igelkottar och fåglar
Ekonomiskt “gratis” gödsel
Färre transporter
Minska övergödningen av haven
Minskade koldioxidutsläpp
Vilken tång ska jag plocka?
Gaffeltång, blåstång och knöltång. Undvik grönt ålgräs som innehåller större mängder kadmium.
Vad innehåller tång?
Tång är rikt på makro- och mikronäringsämnen såsom kväve, fosfor och kalium, allt det din jord och dina växter behöver för att må bra.
Var får jag plocka?
På stränder utanför naturreservat/Natura 2000, där ej tångrätt eller tångtäkt råder.
Om tången inte står för en betydande inkomst för markägaren är det fritt fram för vem som helst att plocka (Bengtsson, 1966).
I en något modernare tolkning så skulle man kunna anta att allemansrätten bör råda vid tångskörd för husbehov och att tången skulle kunna likställas med t.e.x svampplockning (Kolvik, 2017)
Vad ska jag inte göra?
Skövla inte en hel strand.
Undvik eventuellt tång om du bor vid Östersjön p.g.a. ökade halter av miljögifter, alternativt använd till växter du inte ämnar att äta (Skärgårdsstiftelsen, 2022).
När ska jag plocka?
Under höst och vinter, när stormarna för in stora mängder tång.
Det gäller att passa på, tången ligger inte kvar på stränderna någon längre tid utan kan snabbt färdas ut till havs igen om vinden vänder.
Gifter?
Östersjötången kan innehålla ökade halter av bland annat kadmium och bly. Efter att Ryssland har sprängt Nordstream-ledningarna kan 30 000 ton senapsgas ha frigjorts från Östersjö-sedimentet, nya mätningar bör inväntas för att få reda på ev. påverkan. (Spolander, 2022).
Västerhavet är dock ett renare hav med mer vattencirkulation och mindre skadlig påverkan av utsläpp från skadliga verksamheter på land.
Potatis och vete är den största källan till kadmium (85%) bland den svenska befolkningen. Men genom att äta en varierad kost som består av både kött, fisk och grönsaker så bör fördelarna överstiga eventuella nackdelar. (Livsmedelsverket, 2017).
Det är även förbjudet att saluföra eller överlåta gödsel som innehåller mer än 100 gram kadmium per ton fosfor (Kemikalieinspektionen, 2022). Samtidigt finns det vissa typer av gödsel som används inom jordbruket idag som inte är testade avseende kadmiumhalten. Du kan t.e.x. mata dina grisar med kadmium-berikad tång och sprida ut det på din åker, utan att förlora din ekologiska stämpel. (Kanske lite överdrivet resonemang, men tång används som föda för djur utomlands, men denna påverkan har jag inte hittat några källor på).
Kadmium kan extraheras ur tången med syra eller genom rötning, men tången förlorar då eventuellt organiskt material och blir en sämre produkt för jordförbättring (Jogbratt, 2011).
En annan lösning skulle kunna vara att öka vårt intag av alger som renar våra kroppar från tungmetaller (Paniagua-Castro m.fl., 2011).
Tång för jordbruket?
Tången kan eventuellt innehålla mer kadmium och gifter än vad som är tillåtet att gödsla med, det finns stora lokala variationer. Tången är dock en möjlig lösning på att “kickstarta” en cirkulär “blå” ekonomi där vi återskapar ett försvunnet kretslopp och låter det som rinner av jorden och ner i haven, återföras till jordbruket utan att bidra till övergödning av haven, samtidigt som vi binder koldioxid. För att klara de gränsvärden avseende gifter som EU satt upp räcker dock inte tången till utan måste blandas ut med övrigt gödsel. Enbart tången skulle högst troligtvis leda till magrare skördar, då det skulle krävas så stora mängder tång för att upprätthålla samma mängd skörd, vilket skulle innebära överskridna gränsvärden avseende gifter. (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2001).
Mer då?
Tången är idag en utgift för de flesta kommuner och det är omtvistat om vad som är lagligt eller ej. Juridiken är snårig och ju mer man läser om vad som gäller desto mindre förstår man (Edvardsson Edin, 2020), (BioMil AB, 2013), (WSP Environmental, 2007).
Efter att ha granskat böcker från 1700-talet till 2000-talet och läst på om nuvarande förhållningssätt upplever jag att kommuner, länsstyrelsen och övriga myndigheter har insett att tången har ett värde, men inte ett tillräckligt stort värde för att nå lönsamhet i en marknadsekonomi då insamlingen är för kostsam (Rudaya & Skantz, 2022). Juridiken är snårig och flera av de lagar som idag reglerar tången ger dig full rätt att plocka tång. Efter att jordbruket gick vidare till effektivare gödselmetoder för 50-70 år sedan vet man fortfarande inte riktigt hur man ska bete sig eller använda denna naturresurs (Granstedt, 1999).
Angående det så citerar jag Naturvårdsverket: “Vi vägleder även andra i hur naturen bör skyddas och hur de skyddade områdena bör förvaltas” och om tången “En eller två nävar tång bör anses vara OK att plocka” (Naturvårdsverket, 2022, avsnittet 6. Är det tillåtet att plocka tång vid havet och använda som gödsel på kolonin?)
Naturvårdsverket ger dig rekommendationer till hur du borde bete dig, precis som Folkhälsomyndigheten gav dig rekommendationer till hur du borde hantera munskydd och vaccin. Mig veterligen har inte Naturvårdsverket en högre hierarkisk roll än Folkhälsomyndigheten. Vi blev inte gripna för att vi inte bar munskydd under Coronapandemin eller höll mindre avstånd än 2 meter till våra medmänniskor. Därför hävdar jag att det orimligt kan vara straffbart att plocka tång från t.e.x. badstränder eller på platser där inte tångrätt eller tångtäkt råder. Undvik även att plocka tång i någon av Sveriges 5 342 naturreservat. Det finns ej heller någon standardiserad definition av vad två nävar kan innehålla för volym eller vikt. Hur långt är ett snöre?
Det finns även en tidsaspekt. En badstrand kommer inte se likadan ut två dagar i rad, så att den naturliga processen för tången är att den sköljs upp på stranden på vintern och ligger kvar över vår, sommar och höst för att sen sköljas tillbaka i havet igen är en myt. Iallafall stämmer inte det här hos mig i Kungsbacka, efter dagliga observationer i 3 års tid. Idag förlitar vi oss också på gruvnäringen i andra länder, Ryssland och Ukraina för att säkra vår inhemska matproduktion. Vi förändrar landskap för att komma åt “ren” kväve, fosfor, kalium, sprider ut det på åkrarna (Johansson, 2022), (Ennart, 2022), (Urwäder, 2022).
Detta borde väl även betyda att kommuners, länsstyrelsens och naturvårdsverkets initiativ att samla in tången, lägga i fina högar med en dieseldriven traktor, för att sen knuffa ut tången till havs igen, bidrar till övergödning från ytterligare en källa? Om övergödningen nu är ett problem – varför tillför man extra näring till haven? (Tyréns, 2019), (KTH Kungliga Tekniska Högskolan, 2021).
Vidare kan det finnas stöd för att tångodlingar borde införas på stor skala i havet då tång binder koldioxid och skulle kunna hjälpa oss nå koldioxidneutralitet, om riksdag och regering anser att klimatförändringarna är på riktigt och att det är något vi borde göra så bör frågan åtminstone undersökas. Hörde jag ett “Vi ska tillsätta en utredning?”
Om allt ska förbjudas, precis allt, så bör Naturvårdsverket öppet erkänna att vi som art passerat gränsen för att klassa oss som varelser av naturen och att vi inte längre kan leva på det naturen ger utan att krossa berg, drömmar, skövla samers jaktmarker eller att vi som svenskar inte längre klarar oss utan en import från krigszoner med skygglappen på.
För en annan, som ihärdigt stått på sidan och tittat på och försökt finna sammanhang, kan det vara lätt att undra vad vi idag gör annorlunda jämfört med hur vi gjorde igår. Att plocka tång är verkligen inte svaret på allt, men det fungerar bevisligen mycket bra och skulle absolut kunna vara en lösning för alla med krukväxter i lägenheter eller för kustnära småhushåll som vill bli självförsörjande på en viss gröda eller bara vill öka sin egen lilla jordplätts livskraft, minska sitt avtryck, hjälpa maskar, bin och igelkottar m.fl. – helt ekologiskt, utan kostnader eller större transporter.
Med detta sagt så föreslår jag en Tångrevolution. Börja plocka tång och använd som gödsel! (förutom i naturreservat eller där tångrätt eller tångtäkt råder), gå in på din kommuns hemsida om du är osäker vad som gäller lokalt, genom att göra detta kan vi minska vårt klimatavtryck och skapa mer liv i våra egna trädgårdar, vilket gynnar den biologiska mångfalden genom att främja permakultur vilket går helt i linje med Naturvårdsverkets egna mål.
För att förändra nuvarande lagstiftning så behöver vi bli många som ser tångens värde. Sluta därför att handla gödsel i affären. Agera cirkulärt, klimatsmart och ekonomiskt. Pausa gymkortet och ta med dig en back eller skottkärra till stranden. Tiden är nu.
Källförteckning
BioMil AB. (2011). Hantering av alger och tång från Hallands stränder : en förstudie. https://docplayer.se/46182778-Hantering-av-alger-och-tang-fran-hallands-strander-en-forstudie.html
Bengtsson, B. (1966). Allemansrätt och markägarskydd. (2., utökade uppl.) Stockholm: Norstedts. https://juridikbok.se/book/407292
Bjerkendahl, C. (2015). Tångodlad potatis : nyttigt eller skadligt? [Kandidatsuppsats, Högskolan i Gävle]. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:882710/FULLTEXT01.pdf
Edvardsson Edin, A. (2020, 22 november). Tångstädningen krossade budgeten. Hallands Nyheter. https://www.hn.se/nyheter/varberg/t%C3%A5ngst%C3%A4dningen-krossade-budgeten-1.37381526
Ennart, H. (2022, 18 oktober). Putins krig hotar svensk matproduktion. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/0QQ4oE/putins-krig-i-ukraina-hotar-svensk-matproduktion
Granstedt, A. (1999). Växtnäringens flöde genom jordbruk och samhälle: vägar att sluta kretsloppen. Centrum för uthålligt lantbruk – SLU. https://pub.epsilon.slu.se/3557/1/ekolantbruk29.pdf
Jogbratt, A. (2011). Kadmium som begränsande faktor för användande av tång som biogassubstrat : en laborativ undersökning. [Kandidatuppsats, Högskolan i Halmstad]. http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:426599/FULLTEXT01.pdf
Johansson, M. (2022, 15 mars). Jordbruksverket om höga gödselpriser : “Mycket kommer från Ryssland och Ukraina”. SVT Nyheter Sörmland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/jordbruksverket-om-hoga-priser-pa-konstgodsel-mycket-kommer-fran-ryssland-och-ukraina
Kemikalieinspektionen. (2022, 1 februari). Svenska regler om kadmium i gödselmedel. https://www.kemi.se/lagar-och-regler/regler-som-endast-galler-i-sverige/nationella-begransningar-och-forbud/kadmium-i-godselmedel
Kolvik, A (2017). Tång på framtidens tallrik : Rättsliga förutsättningar för en ekologiskt hållbar tångskörd [Masteruppsats, Göteborgs Universitet]. Gothenburg University Publications Electronic Archive. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/55458/gupea_2077_55458_1.pdf?sequence=1
KTH Kungliga Tekniska Högskolan. (2021, 6 december). Marine bioeconomy for circular nitrogen and phosphorus flows in Sweden : alternatives, hurdles and policy tools. https://www.kth.se/en/seed/forskning/ali/pagaende-forskningsprojekt/marine-bioeconomy-1.922864
Livsmedelsverket. (2017). Kadmium i livsmedel : riskhanteringsrapport. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-15-del-1-kadmium-i-livsmedel-riskhanteringsrapport.pdf
Länsstyrelsen Västra Götaland. (2001). Alternativ användning av marina fintrådiga alger : Rapportnr: 2001:41 Projektnr: EU Life algae LIFE96ENV/S/380
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:879674/FULLTEXT01.pdf
Naturvårdsverket. (2022, 2 november [datum då sidan hämtades]). Frågor och svar om allemansrätten. Avsnittet 6. Är det tillåtet att plocka tång vid havet och använda som gödsel på kolonin? https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/for-dig-som-arbetar-med-fragan/fragor-och-svar/
Paniagua-Castro, N., Escalona-Cardoso, G., Hernández-Navarro, D., Pérez-Pastén, R. & Chamorro-Cevallos, G. (2011). Spirulina (Arthrospira) protects against cadmium-induced teratogenic damage in mice. Journal of medicinal food, 14(4), 398-404.
https://doi.org/10.1089/jmf.2010.0070
Rudaya, L. & Skantz, M. (2022). Biogödningsmedel från sjögräs och tång : ekonomiska förutsättningar att ersätta handelsgödsel. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1689980/FULLTEXT01.pdf
Skärgårdsstiftelsen. (2022). Skydd under ytan. https://skargardsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2022/03/slutrapport-skydd-under-ytan-2022-c.pdf
Spolander, J. (2022, 29 oktober). Kemiska stridsmedel nära platserna där Nord Stream sprängdes. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/kemiska-stridsmedel-nara-platserna-dar-nord-stream-sprangdes/
Tyréns. (2019, 29 april). Minskad övergödning när musslor, alger och tång plockas upp ur haven. https://www.tyrens.se/sv/aktuellt/nyheter/minskad-oevergoedning-naer-musslor-alger-och-taang-plockas-upp-ur-haven/
Urwäder, J. (2022). Vårt jordbruk är beroende av konstgödsel och fossil energi : finns det något alternativ? Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10014339
WSP Environmental. (2007). Torekov : åtgärder för att minska problem med tång på stranden. https://www.torekov.se/assets/docs/atgarder_for_att_minska_tang_pa_stranden.pdf
Världsnaturfonden WWF. (2021). Ökad cirkularitet och minskad övergödning : potentialen i svenskt lantbruk och livsmedelskedja. https://pub.epsilon.slu.se/26868/1/johansson_m_et_al_220201.pdf
57 kommentarer
Kan man käka det oxå ? Recept ? Fried rice med chicken och tång kanske ?
Vet att Naturhistoriska i Göteborg har föreläsningar om mat från havet, och då alltså inte bara fisk. All mat vi tar upp ur havet innebär att man minskar övergödningen och åtför gödningsmedel till land. Finns ju en del alger att köpa på ICA faktiskt, som kan göras till en god algsallad och servera till exempelvis lax tillsammans med ägg och wasabi.
Käkade även lokalt skördad tång till någon maträtt på Marstrand i somras vet jag.
Tången är markägarens egendom och ingår inte i allemansrätten. Det dyker snart upp några som vill tjäna pengar på detta i stor skala. Det ju också diskuterbart om bärplockningsföretag får rensa skog på bär.
Ja bär företagen borde nog ha avtal med markägaren, märkligt om det inte finns prejudikat om det, och då kan man nog också hävda att bären inte längre ingår i allemansrätten som avser att man till husbehov får nyttja mark så länge det inte är till men för markägarens ekonomiska intressen. Finns enl mig ingen anledning att tång skulle ses på annorlunda än bär/svamp?
Kan inte annat än instämma till fullo med skribenten.
Att tjäna pengar på detta görs redan världen över. Tång och alger är ett av de populärare tillskotten i olika former av växtnäring som skall få fart på din gräsmatta, skapa liv i jorden etc. Viktigt att tänka på om man köper flaskorna är att alger och tång innehåller mycket hormoner och du kan övergöda, även om det är svårt.
Själv kör jag på vanlig västkust-tång, varm- och lövkompost. Försöker den vägen bygga naturlig näring, liv och humus i jorden. Lämnar alltid kvar gräsklippet, komposterar all mat i bokashi och skickar ut i trädgården o.s.v.
Ganska lätt när man fått rutin, och framförallt tacksamt eftersom det kostar några tusen i investeringar eller byggmaterial och ger dig gratis jord, gödsel och en jäkla massa ny kunskap. Då och då köper jag tång från en handlare och fyller på med. Lite räcker en lång väg. Undviker dock koncentrat som rest jorden runt.
Kanon för den som har trött jord eller gamla fruktträd som behöver näring att hämta på både bredden och djupet.
Vill man börja hobbypilla lite har Hozelock släppt en trevlig fermenteringshink samt en behändig snabbkompost som nästan inte kostar nåt och går att köra nästan året om.
https://vgrfokus.se/2019/06/rawfood-det-asiatiska-koket-och-svensk-tang/
Man vill nog ha lite fräschare att äta en den som ligger uppspolad på stranden dock. Men det går säkert att lösa båda vid en tur..
Min favorit är Sjögräschips, sen används ju nori till dina klassiska sushi och onigiri, så svårt att äta är det inte..
Går alldeles utmärkt. Jag har en bok som heter “Plocka Tång & Sjöväxter” som jag fick på ett seminarium med en av bokens författare på konferens-resa för någon månad sedan.
Hon gick igenom de vanliga olika tång-sorterna vi har i Sverige, och när/var/hur man kan samla in och bereda dem på olika sätt för matlagning.
Går alldeles utmärkt att äta tång.
I många delar av Asien, tex Thailand, köper man torkad tång. Finns i varenda mataffär på tex 7/11.
Om man plockar själv skulle jag lägga tången i en lösning av ättika och vatten i en halvtimme före konsumtionen.
Tack för ett bra inlägg och sammanställning. Insamlandet av tång av kommuner och andra vid t ex badplatser borde tillgängligöras för allmänheten/jordbrukare, men för att det skall ske krävs nog att naturvårdsverket (och säkert andra myndigheter) explicit utfärdar råd att så kan/bör ske.
Intressant , för att samla tång effektivt så måste man rimligen ha med motorfordon och vagn . Terräng körnings lagen förbjuder väl det ?
finns det intresse att tillvara ta det så borde kommunen kunna lägga det man oftast samlar upp för att göra stranden bad vänlig tillgängligt för allmänheten. Men blir väl en massa problem med att det måste testas och garanteras saker
Markägaren, eller den han gett i uppdrag, får köra för att sköta, underhålla och skörda på sin mark. Allmänheten eller andra får gå, cykla eller färdas på flytetyg enligt allemansrätten.
Glöm inte hemfridzonen i er iver att hävda allemansrätten.
Märkligt nog är det fritt fiske i havet men de som äger strandtomter vid havet har inte ens fiskerätten kvar när fiskeförbud inrättas i havet.
https://fiske.zaramis.se/2021/02/03/garnfiskeforbud-i-nordvastra-skane/
Vanlig metod i Japan, reportage från BBC httpx://www.youtube.com/watch?v=deZja5i_B3o
byt ut x till s
Gärna tång, det används ju redan liknande i en del japansk mat, och låter betydligt aptitligare än insekter, som också är trendigt nu.
Den vanligaste ätbara tången lär vara Kelp som jag förstår det. Det är en sort med långa, breda blad .
Detta är ju gammal skåpmat. Bönderna i halland hade tångrätt, dvs. rätt att hämta tång från kusten, som gick i arv. Det gick utmärkt att hämta med häst och vinkelaxelkärra och grep.
Tång som föda är föga intressant då de proteiner och andra makronutrienter som finns i tång har lågt biologiskt värde. För mikronutrienter är det ok.
Vass är en annan underutnyttjad resurs.
I Skåne har tånghämtning att använda som gödsel på fälten använts sedan urminnes tider. Åtminstone när jag växte upp kom man med traktor och vagn och med en skopa av greptyp samlade man ihop tången från badstranden och körde ut den på fälten.
Jag kan föreställa mig att det borde vara OK att hämta en spann eller två vid badplatsen utan att t ex komunen knorrar. Är det en strand som någon annan äger gäller naturligtvis att fråga först.
Det var väl delvis det gamla sortens strandskydd, “tångvägar” som säkerställde att alla kunde hämta.
Du borde ha en lusing för “hovtång” 😉
Tångvägar är nedfarter till “allmänningar”
Stranden var så “värdelös” att bönderna inte brydde sig om att tilldela vilken strandbit som tillhörde vilken bondgård men för att alla som hade del i allmänningen markerades tångvägar ut.
Blev viktigt senare när kusten började bebyggas men uttrycket allmänning innebär inte att vem som helst får göra vad som helst.
Hovtång? Cal Gustf har redan fått 18 mille extra till sin jubileumsfest, ska hovet ha vårat sjögräs också?
Det är väl lämpligt att prata med markägaren om att plocka tång och inte bara köra på med argumentet “det ingår typ i allemansrätten” bara för att det inte uttryckligen står att det inte ingår i allemansrätten, och sedan bli allmänt obstinat, skriva ett gästinlägg på en populär blogg, ta med en referenslista, när kommunen (som uppenbarligen är markägaren i det här fallet) försöker stämma av med Länsstyrelsen vad som gäller.
Jag har pratat med en hel hög med markägare, ingen är intresserad av tången på stränderna då den är för kostsam att plocka upp. Allemansrätten hänvisar mer till seder än till lagar och går ju emot viss annan lagstiftning. Om tången nu inte används av markägarna, eller av bönderna längre, så kan väl vi privatpersoner använda den, hjälpa haven på traven. Vilket privatpersoner verkar ha gjort mer eller mindre sen bönderna gick över till mineralgödsel för 50-70 år sedan. När blir då en sed en sed? kan man inte hävda att något som gjorts i 70 år är en sed och borde ha företräde före en lag från 1890?
”sen bönderna gick över till mineralgödsel för 50-70 år sedan.”
Vilket även förklarar övergödningen av havet som leder till att blåstången kvävs av algpåväxten.
Vi har knappt någon tång kvar längs kusterna utan det är ”lösdrivande” tång som ofta är i form av ”slick” (död tång som varit en runda på land och nu driver runt i förmultnad form).
Inte bara att man slutade tömma havet på tång utan man började gödsla den!
För kommunerna är tången som de rensar från stränderna ett avfall som enligt lagen är miljöfarligt avfall. Märkligt nog är det inget lagbrott att på hösten skjuta ut den förmultnade tången som är en formlig kvävebomb.
Rimligtvis borde den användas inom biogastillverkning.
Ben Dover och alla andra.
Bönderna hämtade aldrig färsk tång utan tången bars upp, så att vågorna inte nådde den. Innan höststormarna hämtades den när den förlorat 90% av sin volym (lakvatten med hög kvävehalt).
Många anser att svingödsel är parfym jämfört med halvt förmultnad tång. Även hälsovårdsnämden hade på 60 talet invändningar mot lukten och förbjöd helt sonika användandet.
Så nog tusan växer det som vansinnigt i tången (inga problem att ta död på växter so sätts i ren tång)
Det finns ett amerikanskt företag som heter Carbonwave och som skördar sjögräset sargassum från stränder i Mexiko. Sedan förädlar de sjögräset till olika produkter, bland annat ett flytande biostimuleringsmedel – nåt sorts komplementgödsel – som heter Sarga. I sin förädlingsmetod tar de bort gifter och tungmetaller, så Sarga ska vara rent från föroreningar. Enligt företaget självt så får odlaren högre avkastning per odlad yta och behovet av kvävegödsling sjunker.
Har testat att lägga tång i rabatterna den tyckte bara den låg och rostade. Inte växte det bättre heller.
Eller ska man inte använda hovtång?
Där knep du nog jumboplasten.
Jag har provat sidavbitare, men det ger heller inget…
Skämt å sido, vi har har förflyttat tång på en mikrostrand för att hålla stranden öppen, och noterat att växtligheten där vi dumpat tången verkar frodas. Hört att vissa växter (potatis) inte gillar salt, men östersjön är ju söt.
Nej, vattnet i Östersjön är inte sötvatten. Det är bräckt vatten. Smakar klart salt.
Det låter intressant och säkert vettigt. Men jag har en sommarstuga på insidan av Orust. Där har i stort sett all Blåstång försvunnit på grund av övergödning. För 25 år sedan fanns det rikligt med tång. Jag har seglat i massor av år efter kusten och det ser lika ut hela vägen upp mot Strömstad. Man kan möjligtvis se en återhämtning i yttersta kustbandet. Ännu värre är det med ålgräset (lekstuga för fisk). Då känns det konstigt att vi ska plocka tång för att odla när det knappt finns någon tång på Västkusten.
Det finns försök med att plantera ålgräs https://www.sttidningen.se/nyheter/tj%C3%B6rn/%C3%A5lgr%C3%A4set-har-f%C3%A5tt-f%C3%A4ste-i-lyckat-projekt-mellan-tj%C3%B6rn-och-orust-1.61487963
Tyvärr väldigt omständligt och dyrt. Jag tror vi måste komma åt problemet med övergödningen av vår skärgård innan vi kan börja skörda något från havet.
Jag ser att du är rejält påläst och kan dina saker. Men det räcker med en tur med båten för att se att det finns nästan ingen tång.
Jag bor numera i Halland och har mängder av tång på stränderna nu efter alla höststormar. Går knappt att komma fram till vattnet utan att klampa runt i 3 till 10m brett “tångband” som ligger utefter hela stranden… Uppväxt i Bohuslän på kustremsa med klippor och där har jag i princip aldrig sett tång…
Vad jag sett så finns det med andra ord stora lokala variationer, vidare kanske man ska undvika att plocka tång på en plats där det under lång tid legat tunga industrier? Stenungssund eller t.e.x. hela Östersjön?
Övergödningen kommer vi dessutom åt genom att plocka tång, då tången binder t.e.x. kväve, fosfor och kalium som åkrarna släpper ut och som genom grundvattnet tillförs haven.
Runt Varberg har jag ingen koll. Men finns det mycket tång så antar jag att vattnet mår bra. Och om det finns mycket tång uppblåst på stränderna är det bra att ta reda på det enligt artikelförfattarens anvisningar. Bättre än att det åker ut i havet igen.
Borde också kunna gå att torka, pressa och sedan elda med den…
Nix
Torkad tång brinner vedervärdigt dåligt (ryker dessutom)
“Rötning av tång/alger visade på en oväntat låg biogasproduktion
jämfört med tidigare undersökningar. Den låga biogasproduktionen kan
bero på dålig näringssammansättning, hämmande halt av toxiskt ämne
eller på att materialet var delvis nedbrutet vid insamlingstillfället. Det
har i tidigare undersökningar visat sig vara viktigt för
biogasproduktionen att tång/alger samlas in så färska som möjligt. ”
https://www.ystad.se/globalassets/dokument/sam/osorterat/ystad_gras_tang_rapport_10_mars.pdf
Jag har länge funderat på att odlad och insamlad tång borde vara väldigt bra råvara till biogasproduktion och gödning. Jag blev besviken när jag såg denna undersökning från Ystad. Men, läs hela! De refererar till tidigare tester som gett mycket bra resultat! Mer forskning och försök borde göras!
Naturligtvis bakom en betalvägg och troligen återigen förbjudet.
“För första gången på väldigt länge låter vi lantbrukarna runt omkring Torekov ta del av tången för att sedan sprida ut det som gödsel på åkrarna.”
https://www.hd.se/2006-11-09/tangen-blir-ekologiskt-kretslopp
Återpostning pga av bannat ord.
Naturligtvis bakom en betalvägg och troligen återigen förbj|udet.
“För första gången på väldigt länge låter vi lantbrukarna runt omkring Torekov ta del av tången för att sedan sprida ut det som gödsel på åkrarna.”
https://www.hd.se/2006-11-09/tangen-blir-ekologiskt-kretslopp
Tång är markägarens egendom.
Det är ju bra om man frågar först.
Är det kommunens mark borde de publicera på deras hemsida vad som gäller.
En kommun som inte uppmuntrar folk att plocka tång på kommunala badstränder är inget annat än korkat förstås.
Visst vore det bra om boende runt våra kuster började gödsla sina trädgårdar med tång.
Ett gram kol i marken binder upp till tio gram vatten.
Det kan vara bra att tänka på.
Om inte annat är det karaktärsdanande att gödsla och att sköta om sin trädgård på ett mer fossilfritt sätt.
” Tång är markägarens egendom ”
No, Tång kommer från havet, och har ingenting med markägaren att göra, alltså fritt att ta med om man vill —–
Skulle säga nja på det, men man har ju inte fiskerätt med marken vid havet så man skulle nog kunna argumentera att något liknande gäller för tång
Det är fritt att fiska i havet, och fritt att gå längs stränder enligt allemansrätten.
Enskilt vatten sträcker sig i allmänhet trehundra meter från strand å en strandfastighet.
strand å -> stranden på
Häromkring Smögen finns det kommersiella intressen.
Dels en helt nybyggd algodling nära Abba, dels Smögenbryggarn som använder fingertång i öl (SnIPA haha) och i samarbete med Kustcharken i ölkorv. Emellanåt har Hamnbageriet även tångfralla gjord på sockertång, men tillgången verkar knipa. Islänningarna säljer torkad sockertång som godischips. Faktiskt inte dumt passar i fiskgrytor.
Det finns några invasiva arter, långa snören som snärjer in sig i propellrar och gärna borde avlägsnas.
Man borde ha blivit littorinabotanist, då hade man vetat bättre.
Under säsongen lägger Malmö stad många resurser på att forsla bort tång från ribersborgstranden. Det samlas i någon undangömd, dock gigantisk hög där det ligger och ruttnar. Borda vara enkelt att få tillstånd till att plocka, och använda det…
Är det inte en massa salt i tången? Saltet vill man väl inte ha på åkrarna?
Traditionellt skall den ligga och sköljas rent med regn ett tag först.
Tången i sig innehåller inte så mycket salt.
Jag lägger allt i en lämplig hög i trädgården och låter ett par rejäla regn och rusk-oväder skölja tången först… Man kan även spola av det med vattenslangen men det känns kanske lite onödigt =)
Bönderna förr gjorde på samma sätt, samla in, lät ligga på avskild plats, väntade ett par månader för att sen sprida ut…
Såg inslaget på TV för ett litet tag sedan, kul att hitta en artikel i ämnet här på bloggen. Tack för en viktig och informativ artikel!
Odlar själv för husbehov och ser också vikten av att ta reda på de lokala resurserna, även ur ett nationellt självförsörjningsperspektiv. Den fosfor som idag grävs upp ur marken för att gödsla våra åkrar är ändlig, så det är ytterst angeläget att återanvända den (samt övriga näringsämnen). Tidningen “Forskning och Framsteg” har en bra artikel i ämnet. Bristen på fosfor kan orsaka störningar globalt och ytterst leda till svält. Hög tid att börja sluta kretsloppen i matproduktionen igen, istället för att skicka ut näringsämnena i våra vattendrag och hav.
Även om jag själv bor i ett skogslän och har långt till närmsta havsstrand, så vet jag som kålälskare att kål frodas ypperligt när den gödslas med tång. Fortsätt hämta tång Jonathan och lycka till med odlingarna!
På 70 talet var det som en regnskog med blåstång i Stockholms skärgård, och vid varje oväder så slets tång loss och flöt upp på stränderna i massor.
När man kom ut till sommarstället på ön på våren så visste man vad som väntade en liten parvel…
Kratta o skottkärra iväg till komposten som min morfar sedan använde till potatislandet med gott resultat.
Nuförtiden är det inte mycket tång som flyter upp för det finns knappt något kvar av regnskogen.
Intressant!
Men siffror då?
Hur mycket näring (Uttryckt i NPK?) är det i tången?
Och hur många kg tång/kvm krävs för att vara i rimlig närhet till en “normalgåva” för årlig gödsling?
Och hur skalar detta, handplockning, ligga ute för att sköljas av med regn, återtas, föras ut på åker osv.
För husbehov kanske det funkar men vi föder inte befolkningen med småskaliga trädgårdsland.
Det fungerar bra i liten skala.
Om stranden är jämn och hyfsat bred då ska det fungera i större skala också.
Det är inte svårare att skörda tång än det är att skörda ensilage/hö.
Eftersom fossil- mineralgödsel har stigit kraftigt de senaste åren så kanske det redan nu är lönsamt för större lantbruk att skörda tång.
Särskilt mycket kväve är det inte i tång.
Men å andra sidan är behovet lite olika beroende på vad man odlar.
Dessutom kommer betesdjurens gödsel vara den viktigaste källan för kväve i ett mer fossilfritt lantbruk.
Det kanske är lika bra att redan nu återställa antalet kor som vi hade för hundra år sedan?
I inlandet har det varit mycket diskussioner om att skörda “vattenpest” (invandred sötvattensväxt som även personer utan SD-läggning får tycka illa om). Den är extremt bra på att ta upp näring (även från bottensedimen), så det är väldigt lockande att skörda skiten och göra bio-gas och gödning av det.
Men jag tror inte att det finns någon organiserad skörd. Kanske för att den växer av bara xxx när den kommer till en sjö, men sen verkar den “tappa sugen” lite grand.
Instämmer med inläggets författare. Fattar inte varför inte fler tar tång. Familjen har en stuga på västkusten, mormor och morfars gamla hus. Morfar hämtade tång i skottkärra för gödsel varje år. Finns tom avtalat i tomtkontraktet att det är en rättighet. Nyare tomter har inte detta då ingen var intresserad av detta from 50-talet. Jag tog över morfars vana, hämtar själv ett 15-tal skottkärror per sommar. Använder det direkt som täckmaterial runt bärbuskar, rabarber och fruktträd. Jorden är oduglig och nästan 100% sand, men tången räddar det hela. Går säkert att använda i grönsaksodling trots salthalten. Västkustens regn sköljer i bort saltet så inget stort problem, kanske skulle det vara ett problem på ostkustens torraste delar och möjligen för de saltkänsligaste grönsakerna.
Enda nackdelen är att tången tyvärr innehåller betydligt mer plast numera än när jag var barn och hjälpte morfar. Det är också tungt att dra skottkärran på sandstranden, men jag ser det som vardagsmotion. Dessutom bara en kortare sträcka. Så fort man når en kompakt stig eller väg är det inget större arbete.
“En badstrand kommer inte se likadan ut två dagar i rad, så att den naturliga processen för tången är att den sköljs upp på stranden på vintern och ligger kvar över vår, sommar och höst för att sen sköljas tillbaka i havet igen är en myt”
Stämmer helt, gäller att passa på när tångtäkten är full. Nästa dag kan den vara borta.
Tydligen vanligt att täcka potatisodlingen med tång förr i tiden.
Två av de uppräknade anledningarna att använda tång som gödnings medel, närproducerat och minskade koldioxidutsläpp, innebär en liten målkonflikt. För att minska koldioxidutsläppen mätbart mycket behöver man ersätta traditionell gödning med en j*vla massa tång, som måste transporteras långa sträckor. Då är det inte längre närproducerat.
Men att någon som bor vid havet tar tillvara tång och gödslar nära stranden ökar förvisso inte koldioxidutsläppet, så det är inte dåligt att göra så.