Affärsmodeller för media på nätet – iTunes, Spotify, Voddler och Headweb

Som argument för illegal fildelning tas ofta upp att det inte finns några bra tjänster på nätet. Det kanske delvis är korrekt när det gäller film och TV, även om det finns riktigt bra tjänster för film som t ex Headweb. Även SVT Play och TV4 Play är bra, men brister stort i utbud av utländska serier.

Men när det gäller musik så finns det idag faktiskt få ursäkter för att ägna sig åt illegal fildelning. Det finns nämligen två riktigt bra tjänster, Spotify och iTunes Store. Uppläggen är som bekant olika, Spotify kör musiken strömmande, och om man har tur kan man bli inbjuden till ett gratisabonnemang och alltså lyssna på en mängd musik gratis, med korta reklamavbrott. Fast Spotify brister i just mängd, iTunes Store har mer musik, musik som man får betala för och måste ladda ner.

Här är iTunes stora styrka, nämligen nedladdningen och de fria möjligheterna att använda den nedladdade musiken. Kritiker brukar gnälla över att iTunes är belagt med DRM, men iom iTunes Plus så stämmer inte detta längre. Och oavsett så gick det utmärkt att även tidigare bränna iTunes musik på CD, och även spela den på fler datorer än de flesta hushåll har.

Detta är nämligen Spotifys stora brist. Abonnemanget kräver en uppkoppling, och får bara användas på en dator samtidigt. Skall ett helt hushåll lyssna på musik samtidigt krävs alltså flera abonnemang, och då drar kostnaden iväg. Det räcker inte med ett abonnemang, om abonnenten lyssnar på Spotify på jobbet, så får man inte samtidigt använda det abonnemanget i hemmet osv. Och det krävs uppkoppling.

Med iTunes kan man alltså kopiera musiken till flera datorer, och även bränna ner den på CD. CD-skivor som kan spelas i bilen, oavsett hur mobiltelefontäckningen råkar vara, CD-skivor som kan spelas på barnens rum, om dessa inte hade datorer. Musiken kan användas på din bärbara dator, iPod eller iPhone, samtidigt som någon hemma lyssnar på den från hemmets mediacenter. Och iom att den numer är DRM-fri, så kan du även enkelt konvertera den till andra format och spela musiken på andra bärbara apparater än iPod och iPhone. Och du kan lyssna på musiken även när bredbandsoperatören strular eller i fallet mobil Spotify även när det är dålig täckning på mobilen.

Musik är något man återupplever många gånger, och lämpar sig alltså för köp. Här kan man använda Spotify för att provlyssna hela låtar eller skivor (om de finns i Spotify), och sedan köpa dem från iTunes för bättre användning. Och då räcker det gott med ett gratisabonnemang på Spotify, om man nu blir inbjuden.

Efter att ha provat Spotify är åtminstone inte jag imponerad av de begränsningar i användande och utbud som finns. Utbudet är klart bredare i iTunes, och användningen obegränsad. Och 90:- för senaste Kent-skivan är billigare än vad CD-skivor kostade i slutet på 80-talet. Kritiker gnäller förstås över att ljudet är komprimerat och alltså sämre för audiofiler med absolut gehör. Men det gäller även Spotify och allt material som fildelas via t ex Piratebay.

Dessutom kan man ju handplocka enskilda låtar även via iTunes. Exempelvis hittar man B-sidorna på Kents singlar bland storsäljarna på iTunes. Gillar man just Kent är det bara två låtar som inte finns på iTunes, “Håll ditt huvud högt” från deras samlingsbox, samt låten “På drift” som bara släpptes på deras hemsida efter samlingsboxen släpptes. Samtidigt saknas ett antal av B-sidorna på Spotify, ex den suveräna “Nihilisten”. Bara ett exempel i mängden när det gäller Spotifys utbudsbrist. Annat godtyckligt exempel är att Helloweens “Pink Bubbles Go Ape” saknas hos Spotify, men finns hos iTunes. (För den som här vill inflika att Kent och Jocke Berg inte stämmer överens med min ideologiska eller politiska profil, så handlar uppskattandet av musiken kanske om en generationsfråga. Är man född samtidigt som Jocke Berg så finns det en kraft i texterna och musiken oavsett ideologi.)

Och varför skall man betala ett abonnemang på Spotify för att lyssna på musik man redan köpt genom åren och har på CD, och redan har rippat in till sitt mediacenter (i vårt fall en Mac Mini).

Här är ytterligare en brist hos Spotify, nämligen mediacenterstödet. Ett mediacenter skall kunna styras enkelt via en fjärrkontroll, och inte kräva tangentbord och mus. Det kan man göra med musiken man har i iTunes t ex med en Mac Mini och Apples utmärkta fjärrkontroll (med endast föredömliga sex knappar, vilket räcker för alla funktioner). iTunes på mediacentret går också att styra via husets trådlösa nätverk ifrån en iPod Touch eller iPhone via gratisappen Remote. Men för Spotify måste man plocka fram tangentbord och mus, och det går inte heller enkelt att fjärrstyra mediacentret från en iPhone eller iPod Touch.

Fast vill man bara sitta och lyssna på musik på jobbet så kanske Spotify fungerar. Om man nu har ett stillasittande jobb framför datorn…

Slutsatsen är att iTunes är en betydligt flexiblare tjänst med bättre utbud, samtidigt som den har ett konkurrenskraftigt pris jämför med musik på plastskiva. Och att betala under 100:- för en skiva som man sedan kan lyssna på hundratals gånger är knappast speciellt dyrt.

Men det är klart, för de som vill provlyssna musik och inte har ett gratis Spotifyabonnemang eller musik som inte finns hos Spotify, så är det alltjämt fildelning som är alternativet.

Däremot kanske Spotifys affärsmodell fungerar för film och TV? En hypad tjänst som just sett dagens betaljus är Voddler, som sägs utlova att bli en Spotify för video.

Det låter bra. Att se ett visst TV-avsnitt gör man oftast inte hundratals gånger, och det sker oftast på enskilda platser i ett hushåll. iTunes motsvarande tjänst finns inte heller i Sverige, åtminstone inte än. Visserligen stödjer iTunes att nedladdade filmer och TV-avsnitt går att ta med sig och titta på via en iPhone eller iPod Touch, men den formen är knappast den största spridningen. Fördelen iTunes är att den inte är streamad, och man kan alltså slippa undan problem med bredbandet och även se på film och TV med lägre fart på bredbandet än vad som krävs för streaming.

Jag utgår nämligen från att Voddler kommer streama, liksom Headweb och andra filmtjänster i Sverige gör.

Man kan antagligen nöja sig med att bara ha Voddler installerat på mediacentret, och till skillnad mot övriga filmtjänster, Headweb undantaget, så kommer Voddler fungera även med Mac och Apple OSX.

Visserligen är PC/Windows större än Mac, men det finns olika användarprofiler. Mac-användare är snyggare. Skämt åsido, så är Macanvändare generellt större mediakonsumenter, och med dator- och Internetvana användare. Bland de som har en PC hittar du oftare folk som aldrig kommer köpa media över Internet, utan bara använder datorn för att läsa Aftonbladet, om den alls är uppkopplad. Så det kan vara ett bra drag att även stödja Mac, vilket t ex Spotify också förstått. Däremot förstår inte SF, CDOn mfl filmtjänster på nätet detta. Deras förlust.

Enligt en förtitt hos mjukvara.se så styr man inte heller Voddler med mus, utan enbart med piltangenterna och space. Det låter alltså som att Voddler är upplagt för att användas på mediacenter, och med rätt anpassningar så borde Mac-versionen stödja Apples fjärrkontroll, åtminstone om Voddler tänkt rätt. För vem vill sitta med tangentbord + mus för att titta på film? Voddler skall vara byggt mha XBox Media Center, XBMC, så att man fokuserar på fjärrkontrollstöd faller sig naturligt. Återstår att se om även XBox-ägare kommer kunna använda tjänsten.

Skärmdumparna i förhandstitten skvallrar dock om att utbudet inte åtminstone initialt kommer vara bättre än Headweb, utan ser ut att vara snarlikt. Man kan alltså misstänka att det är samma progressiva filmbolag som vågat släppa från sig sina filmer. Däremot fick man inte se några skärmdumpar från TV-seriesidorna, så vad som kommer erbjudas där är än så länge höjt i dunkel.

Undantaget det nödvändiga ont som streaming innebär, så ligger Voddler bättre positionerad än Spotify. Konkurrenterna är inte lika överlägsna som i fallet Spotify vs iTunes, och speciellt så lämpar sig Voddler bättre med ett enda abonnemang per hushåll, och verkar även ha ett mediacentertänk.

Återstår att se vad man har för prismodell. Ett månadsabonnemang bör inte kosta mer än t ex betal-TV, men samtidigt är ju en valfrihet i utbud och i tiden värt pengar. Kan iTunes ta 15-25:- per TV-avsnitt i USA, så borde det knappast vara ett problem för Voddler att ta 200:- i månaden för sin tjänst, om utbudet blir lika bra som hos iTunes USA som visar i princip allt utom det som går på betal-TV, även i HD-upplösning. Skillnaden är dock att när man betalt för ett TV-avsnitt hos iTunes USA, så har man det permanent på sin hårddisk.

Skulle någon från Voddler läsa detta så tar jag gärna emot en inbjudan till [email protected] när tjänsten lanseras för Mac OSX, så kan jag återkomma med en recension.

För att runda av, iTunes för musiken du verkligen gillar, Spotify för provlyssning eller Internetradio på jobbet. Om Voddler klår befintliga tjänster som Headweb återstår att se. Lyckas man få ett genombrott för utländska TV-serier, vilket idag saknas lagligt på Internet i Sverige, så kommer Voddler slå stort, åtminstone om man lägger sig rätt i pris.

Jag är naturligtvis sedan tidigare medveten om att illegal fildelning egentligen inte skadar mediamaffian, eftersom fildelare är de största betalkonsumenterna av media, och illegal fildelning ökar försäljningen. Men det var inte heller min poäng. Återstår också att se vad som blir av Pirate Bay i framtiden och om mediamaffian förr eller senare kommer till insikt. Kanske är det potentiellt bra tjänster som krävs, men det är lustigt att just mediamaffian själva inte klarar av att ta fram bra tjänster. Så länge tar sig jakten på kunderna och propagandan sig allt absurdare former.

Oavsett vad som händer med Pirate Bay, så finns ju alltid Google för den som vill fildela. Men undantaget väldigt nischad eller ovanlig musik så finns Spotify och iTunes, och förstås laglig fildelning eller nedladdning på artisterna och kreatörernas egna initativ.