Med anledning av aktualiseringen av bostadsbubblan så kanske man skall ta en liten titt på prisutvecklingen.
För storstadsområdena och riket i övrigt ser priserna på bostadsrätter ut enligt följande år 2000-2008, vilket är det data man kan få från SCB för tillfället:
Ett tydligt samband blir ganska snart uppenbart för var och en. Nämligen att även om den procentuella förändringen skiljer sig mellan de olika storstadsområdena, så har prisökningen i absoluta tal varit nästan exakt likadan mellan Stockholm, Malmö och Göteborg.
Riket i övrigt har förstås inte visat på samma uppgångar i absoluta priser, men mellan de övriga är korrelationen mycket stor, 0.97-0.99 om inte Excel skojar med mig.
Vill man göra någon relativjämförelse mot inflationen så får vi titta på de procentuella uppgångarna. År 2000 sätter vi både priser, KPI och penningmängden till 100. Då ser grafen ut enligt nedan.
Normalt följer priserna för bostäder KPI-inflationen, vilket är vad som bäst följer folks löneutveckling. Går den över detta handlar det om en bubbla. Se t ex ett tidigare inlägg från förra året.
Gör vi dock ett avsteg från detta och accepterar att det är tryckandet av nya pengar, penningmängden, som driver upp priserna, så blir slutsatsen en annan. Då ser vi nämligen att priserna i Stockholmsområdet någorlunda följer penningmängden, men att priserna i så fall är i en bubbla i resten av Sverige. Hela riket, utom just Stockholm, där det är sedelpressarna som driver priserna. Fast detta gäller fram till 2008, och medräknar det prisfall man fick se förra året. Nu när priserna tar fart igen så lämnar nog även Stockholm M3-kurvan.
Det tål att disktueras om det faktiskt kan vara på det här viset? Vi har inte en bostadsbubbla i just bostadsrätter i Stockholm, men väl i resten av landet? Minst sagt intressant i så fall och går tvärt emot normalt tänkande. Även det faktum att priserna stigit lika mycket i absoluta tal i Stockholm som i Malmö och Göteborg är intressant.
Men jag lutar mot att all prisutveckling bortom KPI är en bubbla, och alltså även då i Stockholm.
En sak är dock säker. Alla skulder skall förr eller senare betalas i någon form.
4 kommentarer
Här är lite info jag grävde fram tidigare i år. Den ytterligare parametern jag räknade in var löneökningarna i nominella termer (då nominella löner och nominella bostadspriser tar ut varandra)
Ser man till lönerna så är är ökningen på fastighetspriserna inte direkt i proportion till varandra…
år prisökning löneökning~
2001 1,0948 1,03
2002 1,0687 1,04
2003 1,0698 1,035
2004 1,1070 1,03
2005 1,1085 1,025
2006 1,1213 1,03
2007 1,1157 1,03
2008 1,0272 1,04
Differens senaste 8 åren: ~5% större prisökning på fastigheter än på löner, 2008 är första året där löneökningen var högre än prisökningen på bostäder.
löner: http://www.scb.se/Pages/ProductTables____10964.aspx
och det är då fastighetspriserna, inte bostadspriserna (även mo de brukar ligga nära varandra)
Men hur är det med de klassiska marknadskurvorna ?
Dvs. Tillgång vs efterfrågan då ?
Iaf i Stockholm så har det byggts på tok för lite för den mängd människor som har flyttat in…
Åtmindstonde under 90-talet – nu börjar det väl bli lite bättre, men iom krisen så slog man igen en hel del planer också…
/K
Eftersom pengar skapas genom att skuld upprättas så är ju frågan vad som är hönan och ägget egentligen här.
Är det den ökande penningmängden som drivit upp bopriserna eller är det bubblan i bostäder som tvingar folk att låna mer hela tiden som gör att penningmängden ökar?