Idag släppte Mäklarstatistik sin data och Valueguard sin statistik (Schibsted/SvD, Bonnier/DN). Priserna har aldrig varit så uppblåsta och bubblan aldrig så stor, vilket är passande eftersom de svenska hushållens skuldbubbla inte heller någonsin varit så stor.
När det gäller skuldbubblan handlar det om verkliga skulder runt 3 000 miljarder SEK, medan värdet på bostäderna baserar sig på marginalförsäljningen av den sista bostaden och inte på vad hela beståndet kan realiseras till.
För Valueguards statistik ska man komma ihåg att inte ens deras Sverige-index avspeglar något annat än utvecklingen på större orter där man kan nå statistisk signifikans. Det handlar alltså om kommuner som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Borås, Halmstad etc. Hur det ser ut på mindre orter avspeglas inte alls i Valueguards siffror.
Enligt Valueguard är nu priserna på rekordnivåer i allt utom Malmö, med 10.0% ner för lägenheter och 7.1% ner för villor, samt för villor i mellanstora svenska städer, där priserna ligger 1% under toppen. Priserna steg också på alla index utom för villor i Malmö, där index föll 1.0%.
 |
| Lägenhetsprisindex i Stockholm
Källa: Valueguard-KTH |
Svenskarna och bostadsmarknaden verkar alltså vara bortom allt hopp.
Public Service/SR tolkar gårdagens rapport från Finanspolitiska rådet lite annorlunda och läser in att de faktiskt pratar om att det finns en risk för ”bostadsbubbla”. Nej, det finns ingen risk för bostadsbubbla. Vi har en bostadsbubbla. Det finns en stor och ofrånkomlig risk för krasch. Inte nu, men senare och inte en snabb krasch, utan en lång, plågsam och utdragen krasch.
 |
| Villaprisindex för Göteborg
Källa: Valueguard-KTH |
Tänker inte bemöda mig att göra charts över alla delar av HOX index, utan lägger för nöjes skull bara ut Stockholms bostadsrättsindex som steg 0.7% på en månad, samt Göteborgs villaprisindex som steg 2.1%.
En klen tröst får vara att den som lyckas hitta en ännu större idiot som är beredd att köpa (med lånade pengar) på de här nivåerna kan skratta ännu högre än för en månad sedan.
Men mest kommer detta slutar med tårar och en förödad svensk ekonomi för lång tid framöver.
Talentum/Affärsvärlden påtalar att lägenhetspriserna faktiskt fallit i hela landet på 12 månader, men som sagt Two men says they’re Jesus, one of them must be wrong.
33 kommentarer
Komiskt att höra Anders Borgs senaste uttalande om saken. Han sade att det knappast finns någon bubbla eftersom prisuppgången kan förklaras med ökade hushållsinkomster och lägre räntor… Just det, din oskalade ananasskalle, Borg, räntedelen är det som är bubblan!
Komiskt också med Stefan Ingves som vrider sig olustigt med en svättpärla på sin stora panna och talar om hushållens överskuldsättning, samtidigt som han plågas av andra att ändå sänka räntan ännu mer.
Nu är Tysklands tillväxt tydligen negativ också, och räntan är i botten. Så vad ska då göras för att "stimulera" ifall Tyskland fortsatt viker nedåt? Kanske en lag som förbjuder försäljning av bostad till lägre pris än vad den köptes för, skulle inte det lösa hela problemet?
…men, men … Göran Persson sade ju just att vi skulle titta på Tyskland som ett gott exempel på framgångssagan euron???
Våra stor handelspartners Norge, Tyskland, Finland (och även grannarna Baltikum och Ryssland går inte dåligt, fast de är mycket mindre viktiga) har skyddat svensk ekonomi från Sydeuropas kris. Tyskland är spindeln i det nätet, även Norge skulle påverkas av deras nedgång. Kan nämna att den katastrofala tyska energipolitiken är en belastning ovanpå eurokrisen.
Bloggaren Stefan Karlsson resonerar kring vad som kan ligga bakom Tysklands svaghet i statistiken. Det kanske är lite bättre än det ser ut. Arbetslösheten minskar t.ex. De har nästan uppnåt den svenska alliansregeringens gamla mål om 4% arbetslöshet… Han påpekar förresten på sin svenska blogg att högre bostadspriser också leder till ökad skuldsättning, det går åt båda hållen, så klart.
Lägre ränta -> Större lån -> Högre bud -> Högre lån tagna av andra för att kunna bjuda över. Bubbelmekanismen an das Werk!
Vet inte alla redan att vitsen med syntetisk lågränta är att öka förmögenhets-effekten? Det har både Greeenspan och Bernaken sagt offentligt i utfrågningar. Konstigt att inte vår Riksbank tycker samma sak eftersom de jobbar identiskt med stimulering av den aggregerade efterfrågan som i sin tur bygger på känslan av rikedom. Om vi har det bättre än amerikanerna, dvs har högre disponibla inkomster så borde logiskt sätt vår ränta vara motsvarande högre? Det verkar som vanligt att Riksbanken inte är självständig eftersom den ständigt viker sig för vad media trumpetar ut från särintressena.
Bara årets löneöningar för en familj betalar räntan för ca halvmiljonen. Dessutom behöver man ju inte längre belata tillbaka vad som lånas, alltså har man redan boendet kan man ju dra till thailand en månad eller så.
Ja så är det ju faktiskt med den här låga räntan.
Ett par som får löneökning på 500 kr var efter skatt, totalt 1000 kr. Som väljer att lägga allt det på ränta på bolånet kan låna 700 000 kr extra. Jag har räknat med 2,5% ränta (inga problem om man har goda förutsättningar och förhandlar), vilket blir 1,75% efter räntebidrag.
Det visar hur sjukt det blir med så här låg ränta…
Jag antar att du var ironisk, men en hel del resonerar faktiskt så – att man kan lägga hela löneökningen på boendet – att det skulle leda till att man i det långa loppet skulle betala större delen av sin inkomst i räntor verkar få förstå.
He who understands interest — earns it. He who doesn't understand interest — pays it
Fast vad är det som kommer att punktera bubblan till slut då? Jag kan inte se något konkret scenario inom överskådlig tid.
Inte statsskuldkris som i Sydeuropa.
Antingen går alla våra banker plötsligt i konkurs, igen, p.g.a. utländska kreditförluster på ett par procent, vilket räcker för att eliminera allt deras egna kapital. Eller så kollapsar bostadsprisbubblan så att alla våra banker plötsligt går i konkurs, igen.
Vad "utlöste" krachen i USA?
För att en bubbla ska spricka krävs inget mer än bara tid.
Svenska statsfinanser ser goda ut med låg skuld/BNP och budget överskott så att den minskar ytterligare. Men Irlands statsfinanser såg ännu bättre ut innan alla deras banker gick i konkurs, igen, och staten räddade dem. Nu är Irländska staten hopplöst bankrutt. När det väl smäller till så går det mycket fort.
Gissningsvis att Borg öppnar plånboken och börjar spendera, eller att något går snett hos någon av storbankerna(som i USA?).
Det som punkterar bubblan är att när hushållens lånetillväxt till sist tvingas ned. Då finns det inga nya lån att köpa bostäder för i dessa prisnivåer.
Tror det är dansk-effekten som driver ner priserna i Malmö.
Men det är skönt att de sticker tillbaka dit de kom ifrån, danskjävlarna. Istället för att stå i gathörnen hela dagarna, röka, dricka, antasta våra kvinnor och prata obegripligt.
En gång träffade jag en dansk när jag reste i Ryssland, och han började orera om vilka dåliga människor ryssarna var. När vi kom in på medellivslängden menade han på att det faktum att ryska män levde till 60 års ålder var ett bevis på vilka dåliga människor de är.
Då påminde jag honom om att förhållandet var detsamma mellan Sverige och Danmark (svenskar lever längre), och att vi av den anledningen såg ner på hans låtsasland precis som han ser ner på ryssen.
Stämningen blev något kylig.
@ belii
Du har rätt, det finns fortfarande luft kvar i Malmös fastighetsmarknad från dagarna då danska pengar pressade upp priserna. Då ska man komma ihåg att fallet dämpats med sänkta räntor. Det som händer nu i Danmark och Nederländerna, kommer hända i Sverige också.
Jag vill gärna upprepa detta ifall någon missade det:
”När det gäller skuldbubblan handlar det om verkliga skulder runt 3 000 miljarder SEK, medan värdet på bostäderna baserar sig på marginalförsäljningen av den sista bostaden och inte på vad hela beståndet kan realiseras till.”
Danskarna har roligare när de lever så det kanske går jämt ut 😉
Purjolöken,
För att utveckla vad skillnaden mellan marginalpris och skuldstock innebär, vill jag såga den ännu vanliga föreställningen om att även skuldkostnaden följer ett slags marginalpris(!) i form av inflationen. Föreställningen om att högre inflation urholkar skulden så att det kvittar.
Men vad som verkligen händer när pris- (t.f. av den föregående penningmängds-) inflationen stiger är följande:
1) Bolånegivarna plussar på förväntad infaltion på sin låneränta, vilket ger högre räntekostnader för hushållet när lånen löper ut och ska förnyas.
2) Den ovan höjda räntan får bostadspriserna, hushållens "förmögenhet", att krascha.
3) Priserna på sånt som mat, kläder, transporter m.m. hushållsutgifter stiger.
4) Bara i den mån man är i en bransch vars löner stiger relativt tidigt som svar på stigande varupriser, så kan man få kompensation för inflationen. Men löntagaren är alltid i efterhand där. En del är låsta av fleråriga fackliga avtal.
Som ekonomistudent lär man sig reflexmässigt att "justera räntan för "inflationen", som om alla priser steg och sjönk lika mycket, ojojoj vilken övning i nonsens!
So what? I Sverige får vi inte pension före 65 och den åldern ska höjas. Jag trillar hellre av pinn vid 60 och vet att jag levt livet fullt ut. Någon pension behöver jag heller inte spara ihop.
Jämför man samhällsklimatet mellan de båda länderna så hade jag flyttat till Danmark imorgon. Vi får se, jag tänker inte bli gammal i Sverige ivarjefall…
Är du säker på att du känner likadant när du fyller 60?
Det finns säkert en massa rockstjärnor som lovat sig själva att de ska dö vid 28 som Hendrix och Joplin, men lik förbannat står dom där och kör avskedsturné vid 65.
dagens inflationsrapport kan få räntorna i Svedala att hicka upp över det långsiktiga motståndet kring 1,8%(10 år).
Köpsignalen kom redan i februari kring 2% så nu lär det bli åka av över 2%. En global ränteuppgång ökar intresset för aktier ännu mer. Frågan är vad som skall punktera uppgången i sommar? Bara vinsthemtagningar? Eller räntechocker? Statspapper-flykt? Pensionskapitalet har till stor del hamnat i tyska papper. Kolla den tyska räntan. 10-årig Bund på väg att bryta uppgången(pris) innevarande vecka.
http://se.investing.com/rates-bonds/euro-bund-advanced-chart
Bund < 142 = bekräftelse på längre ränteuppgång! Nu 144,72(juni-termin)
nyss fick vi säljsignal för Bund 144,62(pris). Nästa större säljsignal för priset är 144,40 vilken får anses mer viktig eftersom man där kan förvänta sig en första bifurkation(snabbare nedgång av priset).
en köpsignal(priset) erhålls vid brott uppåt 144,92. Priset för sig i en typisk triangel-formation där utbrott nu avgör riktningen.
happ…det kom svagare statistik än väntat i USA så det blev räntefall istället….trenden har dock inte vänt ännu!
När jag tittade på detta för 1,5 år sedan var slutsatsen rätt given; det kommer inte att hålla, det är bräckligt, och vid det krack som måste komma kommer bankerna vara bortom all räddning.
Och se på fan, nu har vi alltså lyckats ta oss ännu längre ut på samma gren. Vi är inte i vidare form, mer i stil med en före detta programledare för Så ska det låta än en löpare, och grenen är den där smala, som inte haft gröna blad på fem år och är svårt svampangripen. Men ändå lyckas vi klättra ut längre. Man börjar bli lite fundersam hur så många fortfarande slåss om att lägga tio årslöner på sitt hus, har det blivit permanent ?
Det onormala har blivit normalt. Nya får ska luras in i fållan med motivationen "det är billigt nu". Folk som inte kan eller intresserar sig för historia, politik, samhällsvetenskap, psykologi samt innehar den naiva genen kommer att krossas om några år när verkligheten går upp för dem. Svenska politiker värnar inte om folket – hade de gjort det hade Sverige inte sett ut som det gör. Vi hade inte haft massinvandring eller utförsäljning av allmännyttan – vi hade heller inte haft partiska politiker som sålt sig till världens globalister eller företag. USA är det nya Ryssland, frågan är vad det nya Sverige motsvarar?
Tycker ni att det är rimligt att staten lånar upp en extra valutareserv(100 Mdr) i dollar för att rädda banker som "tvingas" låna upp dollar(utländsk valuta) för att bolånecirkusen(prisuppgången) innebär att kapital saknas inom landet? Med "rädda bankerna" menas att en turbulens på finansmarknaden kan störa tillgången på dollar(brist) och swap-priser i dollar och att dollar då finns i lager(mot ränta)som kan lånas ut billigt. Riksbanken kan ju inte trycka andras valutor.
Om man ser boendefinansieringen av idag som en investering i bostäder så anser jag det befogat. Men då kan det inte samtidigt föreligga några problem med storleken på skulderna. Boende-köparna gör bara samhället en tjänst och då kan vi se Riksbanken som en samhällsgarant för ett stabilt byggande till rimliga priser!
Personligen ser jag problemet på följande sätt. Risken att en ny finanskris drabbar dollarn igen är mycket stor. Däremot kan man diskutera risken för en ny finanskris i sig. Risken bör mao då regleras bort. Riskpremien för att öka boendeskulderna upplevs av många som för hög. Är det då inte rimligt att då även reglera bort bankernas fortsatta upplåning i dollar istället för att Riksbanken lånar pengar och betalar ränta. F.n anser jag det bättra att låna i en svagare valuta som euron. Räntan är något högre men tillgången på euro borde inte vara något problem eftersom en ny finanskris inte innebär att kapitalägare söker skydd i en av världens mest vanskapta valutor. Dollarn är reservvaluta som alla söker skydd i när det blåser.
Nej, det är inte rimligt att staten räddar banker.
Bankerna borde bära sina egna försäkringskostnader på ett eller annat sätt, antingen genom att betala en försäkring på fria marknaden eller via Riksgälden, men då borde de ju få betala Riksgälden för dess lånekostnader så att säga.
@belii; Ja som jag säger och även Borg så måste bankerna betala detta. Men jag vill gå mycket längre eftersom hjälpen är subventionerad på lång sikt och så direkt knuten till bankernas dollar-beroende. Något de var även 2008 under krisen. Liksom pengar för att hjälpa svenska banker i Baltikum och på Island för att nämna några problem.
Vitsen med marknader är att hela kostnaden bärs utan subventioner. Först då vaknar ledarna upp och tvingas reformera systemet. När kunderna, låntagarna tvingas betala för chockräntor etc. Nu diskuterar man Riksbankens extra-reserver men reformer som syftar till att förhindra att problemen uppstår duckar man för. Man skyller på systemet fast man är en del av det.
Det känns lite som under Telekom- och IT-eran (framför allt den sista uppgångsvågen mellan oktober 1999 – mars 2000), där man liksom inte trodde att det kunde gå ner. Det fanns alltid någon som var beredd att betala ännu mer för Framtidsfabrikens, Icon medialabs med fleras aktier, trots att den senare steg cirka fyrtio gånger mellan oktober 1998 och februari 2000 (om jag minns rätt).
Än är vansinnet inte slut… …Någon dåre betalade(lånade) uppenbarligen 11.5 millar för en lägenhet vid Lomma strand…
http://www.strandlomma.se/prislista.html
Smålänningar kan sälja sand i Sahara vet du.