Ännu en villatillverkare har satt sig själv i konkurs. Denna gång handlar det om Bollebygdhus mellan Göteborg och Borås, som inte klarade av att leverera hus till priser som kunderna efterfrågade. Man skyller förstås på bolånetaket (Public Service/SR).
Att anpassa produktutbudet till efterfrågan verkade det alltså aldrig vara tal om. Från en omsättning på 70 hus och 103 MSEK, med 1.2 MSEK i vinst 2012, levererade man endast 15 hus under 2013. Ett alternativ hade förstås varit att tagit fram billigare hus till attraktivare pris och på så sätt hållit sig kvar på marknaden.
 |
| Åldersgrupper för bostadsköpare
i åldern 20 – 40 år 1968 – 2030 |
De husbyggare som överlever den aktuella konsolideringen på villamarknaden kommer gå ur den senaste tidens stålbad som stora vinnare. Demografin vänder uppåt igen efter år 2016, med allt fler vuxna i husbyggaråldern 31 – 40 år, när 90-talets babyboomers ska uppleva villaidylldrömmen om villa, Volvo och vagga. Samtidigt kommer efterfrågan på små lägenheter att falla när antalet yngre vuxna minskar snabbt. (Inte bara ungdomsarbetslösheten kommer lösa sig automatiskt under nästa mandatperiod, när ungdomskullarna faller, utan även bristen på ungdomsbostäder.)
Att enbart skylla på bolånetaket är en mycket förenklad världsbild. Det är förstås tacksamt att i ilskafasen peka ut en syndabock, i det här fallet politikerna, och inte problematisera med att husbyggarna bygger för dyra hus som ingen vill ha på för dyra tomter och små tomter i oattraktiva lägen, samtidigt som villaidealet antagligen hoppar en generation. Dagens barnfamiljer har ofta sett hur deras föräldrar slavade under underhåll och gräsklippning och vill hellre förverkliga sig själva än klippa gräset.
Men det är förstås bekvämt att skylla på politiska beslut istället för skyhöga nybyggnadspriser och ändrade preferenser, samt dålig demografisk utveckling. Nästa års konkurser kommer skylla på informationen om amortering…
11 kommentarer
Snarare än att anpassa mixen av produktutbud handlar det väl om att ha för höga investeringar och kostnader. Värdet av bolagets tillgångar och sannolikt lån gör att inkomsterna inte räcker till att betala både anställda(hur få kan man vara) och banken.
Hjältevadshus tredubblar sina marknadsandelar – nu blir det tvåskift i fabriken.
Hur ser det ut i andra länder i Europa med husbyggare? Finns det prisvärda hus att köpa i Tyskland där det inte är lika uppdrivet som i Sverige? Eller blir frakten orimligt hög?
Samma som med hus som med byggvaror?
http://cornucopia.cornubot.se/2012/08/svenska-byggvaror-kostar-halften-i.html
Det är nog tveksamt att dessa hus klarar alla svenska krav hur korkade de än må vara för att inte tala om alla kommunala särkrav. Alla nybyggda villor ska vara efter svenska mått handikappanpassade som exempel
Tyskarna är rätt långt framme med sina energisparlösningar – de är jämförbara med våra. Men då tror jag deras kåkar kostar ungefär som våra också. Treglasfönster i aluprofil är inte gratis, och när altandörren väger 120 kg blir det inte heller gratis att montera skiten.
Min far pratar om att köpa ett trähus från Finland i byggsats. Ser bra ut enligt ritningarna och verkar bli aningen billigare, även inkluderat helikopterfrakt ut i skogen.
Ja Hjältevadshus är "väl" en lågprisbyggare som haft volym som riktmärke hela tiden? Men bra om man till sist klarat att bygga med nöjda kunder. Att gå från median eller kvalitetsbyggare till deras volymtänk är sannolikt inte möjligt på kort tid. Marknaden har krymt och då måste flera tillverkare helt enkelt försvinna.
Klippa gräset, så gammalmodigt. Det finns ju robotar som gör det jobbet idag.
Robotar, så gammalmodigt. Det finns ju Roundup.
"Samtidigt kommer efterfrågan på små lägenheter att falla när antalet yngre vuxna minskar snabbt."
Om du bara tittar på demografi isolerat och helt bortser från en betydligt starkare och snabbare trend i form av urbanisering och parallell nedmontering av landsbygden, ja.
Är väl lika bra att marknaden tuktar villamatteproduktionen. Hela bo-i-villa-idealet är sinnessjukt ur hållbarhetssynpunkt och bara möjligt på grund av 1900-talets tillfälliga oljepremie. I framtiden finns det plats för tre levnadsformer: lantbrukshemman, tät storstad med sysselsättning i industri-, handel- och tjänstesektor samt tät småstad med uppgift att serva lantbruksbefolkning.
I den andra änden måste givetvis dagens hela planprocess, bruksvärdesprincip, byggnormsuppsättning och oligopolindustriell ägandestruktur i städerna skrotas och ersättas med en återgång till tät stadsplanerad kvartersstad med många små byggare och hyresvärdar. Dessa gör i så fall spontant det mesta för att tränga ihop maximalt med människor i flerbostadshus på begränsade tomtytor för att således få ekonomi i byggande och fastighetsförvaltning.