Alliansregimen lanserar det sk lågstadielyftet, som innebär att man skickar 2.3 miljarder till kommunerna, som lovar att dessa pengar ska gå till lågstadiet. Bland annat ska klasserna bli mindre, men det är kommunerna och skolledningen som styr detta, då skolan är kommunal.
När ska skolpolitiken sluta vara en fejkad riksdagsvalfråga? Så länge skolan inte är statlig är alla “statliga” satsningar meningslösa och partiernas skolpolitik på riksdagsnivå är helt meningslös.
2.3 miljarder kommer nu gå till interna hyreshöjningar för lågstadieskolor, så att pengarna kan flyttas runt i de kommunala budgetarna för att fylla i hålen i diverse arenabyggen och andra kommunhybrisprojekt.
Om inte annat så skär man ner motsvarande på skolan via “nödvändiga besparingar” och skolans kommunala budget påverkas inte alls av “lågstadielyftet”. Trots allt har vi kommunalt självbestämmande och staten kan inte via “lågstadielyftet” förbjuda kommunen att spara in på skolan i övrigt.
Sedan har vi det där med “mindre klasser”. Ok, en skola har en lågstadieklass med 22 elever. Hur ska den göras mindre? Ska sju elever flyttas till en annan skola? Eller ska det bli två klasser med 11 elever i varje, dubbla lokalkostnaden, dubbla personalkostnaden? Knappast. Ska klasserna bli mindre måste mindre, lokala, skolor läggas ner och alla lågstadiebarn koncentreras till ett fåtal skolor i kommunen? Är stora koncentrationsläger av centralskolor med tjogvis med klasser bättre för eleverna, än lokala små skolor med ett fåtal klasser?
Nej, ska skolpolitik föras på riksdagsnivå och partierna ska övertrumfa varandra med vem som satsar mest på skolan så måste skolan förstatligas först. Innan det sker har riksdagspolitiken ingen trovärdighet inom skolan.
Vem vet, snart går väl riksdagspolitikerna ut och lovar att satsa pengar på sjukvården. Fast den är en fråga för landstingen och inte riksdagen. Å andra sidan finns det en massa kommunala politiker som låtsas gå på val i försvarsfrågor, polis och rättsväsende mm som inte kommunen har ett dugg med att göra…
Oavsett är det bara att konstatera att inte en enda statlig “satsning på skolan” har fått upp svenska elevers skolresultat under de senaste PISA-testerna. Där skolan fungerar är det inte tack vare riksdagspolitiken, utan tack vare kompetent skolledning, kompetenta lärare och kompetenta kommunpolitiker. Inte tack vare Jan Björklund, utan trots Jan Björklund.
25 kommentarer
Riksdagspolitikerna vet att valboskapen sväljer såna här förslag. Folk tror att staten fortfarande har ansvar för skolan och omsorgen…
Jupp, och så undrar valboskapen varför det inte blir bättre…
@Steffe
Det är därför det är så utomordentligt bra att Cornucopia? påpekar detta förhållande gång på gång på gång.
"Opinionsbildning handlar om repetition"; Okänd moderatpolitiker medverkande i Agenda.
Den enda rimliga lösningen på sikt är givetvis att skolan återförstatligas.
Eventuellt kan det kanske hjälpa en bit på vägen med engagerade föräldrar och motiverade elever.
Lite lugn och ro i skolsalen?
Ja, generna kan man väl ej än göra mycket åt.
Spelar ju ingen roll i Sverige, förstås.
I det landet är ju alla lika.
Väldigt bra inlägg.
Populismen och lurendrejeriet från våra folkvalda nådde onekligen nya höjder idag.
'När ska skolpolitiken sluta vara en fejkad riksdagsvalfråga? Så länge skolan inte är statlig är alla "statliga" satsningar meningslösa och partiernas skolpolitik på riksdagsnivå är helt meningslös.'
En sanning med modifikation – det finns egentligen två förutsättningar för att staten skall kunna besluta saker och det blir så även om det gäller förehavanden som inte "staten äger". Bägge formuleras i lag – dels skall man ha en lag som säger att så skall ske och dels att man har en lag som ger incitament till att så skall ske.
Det vi har är alltså avsaknad av disciplinära åtgärder mot kommuner som inte gör som staten säger (å andra sidan sådana är ett avsteg från kommunala självbestämmandet).
Å andra sidan om staten vill bestämma över verksamheten så vore det mer lägligt att bedriva den i statlig regi och låta kommunala självbestämmandet gälla områden där staten inte vill bestämma vilka områden nu det blir. Konsekvensen av att staten vill bestämma över alla kommunens uppgifter blir alltså att man borde avskaffa kommunerna och landstingen så som de ser ut nu och istället organisera dessa som lokala "kontor" för staten.
Det finns ju aldrig sanktionsåtgärder i dessa lagar, så kommunerna kan skita fullkomligt i att tillämpa dem.
@Cornu
Precis, riksdagen kan bestämma om de verkligen vill, men de nöjer sig med en halvmesyr…
Lagstiftningen kan t ex vara "om kommunen inte följer detta så hålls ALL kommunalskatt inne till kommunen anses uppfylla lagrkaven" eller något annat slagkraftigt.
Tillägg: sen är jag inte så övertygad om att det kommer något egentligt lagförslag (dvs halvmesyr) utan man bara kastar pengar på problemet…
@Cornu
Min ide är mer att verksamheter som riksdagen har beslutat om bedrivs i statlig regi. Konsekvensen av detta blir att det blir rätt lite som bör bedrivas av landsting och kommun som det ser ut i dag (enbart frivilliga åtaganden som att bygga badhus och andra monument – vilket gör att man frågar sig ifall de bör ha beskattningsrätt alls).
Mindre kommuner
Folk mer delaktiga i vad som sker på lokal nivå
Börja snarast en sådan nedskalning.
Få med så många som möjligt i verksamheter.
Engagemang och ansvar.
Och jag?
Äh, jag gnäller väl som vanligt…
Sammanblandningen stat/kommun blir inte mindre genom den gemensam valdagen.
Korta den kommande mandatperioden för riksdagsval med två år och därefter återgång till vart fjärde. Då vi får val vart annat år, varannan gång riksdagsval, varannan kommun- och landstingsval.
Bra synpunkter. Dessutom kan det ge en regering bra feedback mellan riksdagsvalen…
Åke M: jag gissar att du inte själv har erfarenhet av att vara fritidspolitiker ett valår. Endast så blir ditt förslag begripligt. De flesta politiskt aktiva lägger gärna en sommar vart fjärde år på ideellt valarbete, men att de skulle göra så vartannat år är faktiskt att begära väl mycket av folk. Dessutom skulle deras familjer ha synpunkter.
Jo, men åter, valet avgörs inte av er eller valstugor, det avgörs av internet. Personalstyrkan måste vara kunnig och effektiv och det är få som orkar med tragglandet som fritidspolitiker.
Här verkar dock ledningen få bra betalt, samma ansikten bestämmer.
En kommentar angående "mindre klasser". Läste precis Malcolm Gladwells bok David Goliath där han tar upp forskningsresultat som visar att man inte får bättre resultat (snarare sämre) med små klasser:
"Paying for the advantage of smaller class sizes is shown in the research produced by Gladwell to become a positive disadvantage for kids if the numbers fall below a certain level – between 18 and 24 seems optimum. A very small class, of 12, say, produces outcomes no better than a class of 30 – and is probably harder to teach."
http://www.theguardian.com/books/2013/oct/06/david-goliath-malcolm-gladwell-review
@Henrik Johansson
Och hur stora är klasserna nu? Om 18-24 är optimum så är ju frågan vilken åtgärd (större/mindre/oförandrade klasser) som bör vidtas beroende på hur stora klasserna är.
Henrik, bah, forskning? Nu pratar vi politik, de handlingskraftigas konst att lura väljarna att man gör något.
I min erfarenhet är lågstadieklasserna just 18 – 24 elever idag.
Man borde avskaffa skolan, 1800-tal som så mkt nu med IT åldern.
Men i överigt, om man nu gillar 1800-talsskolan, om man inte blir en pre-folkhemsfundamentalist då de gamla bibelstudeiklasserna ska förbli, så håller jag med helt. Spot on idag Cornu!
Alltjämnt så finns det behov av att kunna räkna, läsa, skriva och ha kännedom om samhällets funktion (IT-åldern gör ingen skillnad), IT-åldern ger dessutom större behov av kritiskt tänkande och källkritik.
Dessutom finns så mycket annan utbildning som är bra att ha (isht i IT-åldern).
Nej, men det får du väl via din dator?
När vi hade vårt underbara DDR-Sverige, när Sverige var sossesvenskt så hade de ibland utsändingar från UR på dagarna. I Austrailen gick där barnen på landet i skola via en radio.
Vet inte om de blev urbota korkade? Och själv pissar jag på iden om läxor när lektionen kunde räckt det mkt mer. Så enkelt att ge läxa. (menar inte genomläsningar och plugg inför prov, vanan)
@Dr. Parasit
Du menar att man skall lära sig läsa mha datorn? Jo det skulle ju kunna funka för endel och i vissa fall, men det finns ju exempel där underhållning med "moderna hjälpmedel" inte fallit så väl ut.
Vad gäller läxor så får man isf ställa det mot alternativet att lägga samma tid i skolan (hopsan nu menar du i ena stunden att studier i skolan är överreklamerat och sen att studier i hemmet också är det) – om du behöver träna på matten 10t så kan du antingen vara i skolan i 10t, vara i skolan 5t och få läxor motsvarande 5t eller bli hemskolad 10t. Och egentligen slutar inte det i rena övningar – detsamma kan ju gälla även genomläsning och "plugg".
I Finland är skolorna kommunala och skolpolotik statlig. Där är resultaten goda.
Du förenklar.
@adde
Paragraf 118 i grundlagen kan förklara varför kommunala tjänstemän följer skolpolitiken:
"Ansvar för ämbetsåtgärder
En tjänsteman svarar för att hans eller hennes ämbetsåtgärder är lagliga. Tjänstemannen svarar också för sådana beslut i ett kollegialt organ som tjänstemannen i egenskap av medlem av organet har biträtt.
En föredragande som inte har reserverat sig mot beslutet svarar för det som har beslutats på föredragningen.
Var och en som har lidit rättskränkning eller skada till följd av en lagstridig åtgärd eller försummelse av en tjänsteman eller någon som sköter ett offentligt uppdrag har, enligt vad som bestäms genom lag, rätt att yrka att denne döms till straff samt kräva skadestånd av det offentliga samfundet eller av tjänstemannen eller den som sköter det offentliga uppdraget. Här avsedd åtalsrätt föreligger emellertid inte, om åtalet enligt grundlagen skall behandlas i riksrätten."
Det blir alltså mindre kul att som ämbetsman besluta att man skall bedriva skolan på annat sätt än vad riksdagen föreskrivit…
@adde 13:42
Jag tror också att ett återförstatligande är ett delsteg i rätt riktning. Men det är absolut inte allt. Det räcker inte för att vi åter ska få lysande skolresultat i PISA-hänseende.
Finland med sin kommunala skola tappar också, fast från en högre kunskapsnivå jämfört med Sverige, enligt PISA-mätningarna i matematik. Men det har inte med kommunalisering att göra. Det finns en annan förklaringsgrund.
Både Finland och Sverige har på senare år haft en rätt så likartad typ av invandring. Mestadels handlar det om flyktinginvandring ( även om det i Sverige kallas arbetskraftsinvandring) från kulturer där analfabetism, inavel och förakt för det västerländska och bokliga bildningsidealet är spridd. Länderna har fått grupper av elever som har en markant lägre prestations- och kunskapsnivå jämfört med elever utan invandrarbakgrund. Detta dra ned den allmänna kunskapsnivån och medelresultaten i PISA, ty för att bibehålla den enhetliga skolan måste en anpassningen ske nedåt till förmån för de svagpresterande grupperna.
http://www.mecd.gob.es/dctm/inee/internacional/pisa2012/pisa2012voliiinternacional.pdf?documentId=0901e72b8178af64
Totala matematikresultatet (Mean score) PISA 2003, PISA 2012 och poängförändring (Score diff.) enligt Table.II.2.8b:
Finland:_____544_____519_____-26
Sverige:_____509_____478_____-31
Under perioden 2003-2012 har demografin bland eleverna förändrats under tryck av förd invandringspolitik i de bägge länderna. Elever utan invandrarbakgrund (non-immigrant students) definieras som inrikesfödda med åtminstone en inrikesfödd förälder. Övriga är elever med invandrarbakgrund (immigrant background), antingen 1:a eller 2:a generationens invandrarelever.
Matematikresultatet för elever utan invandrarbakgrund (Non-immigrant) i PISA 2003, i PISA 2012 enligt Table.II.3.6b, samt poängförändring (Score diff.):
Finland:_____546_____523_____-23
Sverige:_____517_____490_____-27
Enligt Table II.3.6b var andelen elever utan invandrarbakgrund (Non-immigrant) för 2003 och 2012 enligt följande. Kolumn fyra motsvarar %-differensen:
Finland:____98,1 %____96,7 %____-1,5 procentenheter
Sverige:____88,5 %____85,5 %____-3,0 procentenheter
Medan Sveriges invandringspolitik främst går ut på att profilera sig som arabvärldens socialkontor, attraherar Kanada i huvudsak studiemotiverade sydostasiater, vilket märks resultatmässigt i följande diagram. Lägg också märke till poängskillnaderna mellan de olika befolkningsgrupperna i Finland och Qatar:
http://img585.imageshack.us/img585/4227/g7jo.png
Det är resultatet av den förda invandringspolitiken, som är den stora boven bakom de sjunkande PISA-poängen i både Finland och Sverige. Om man som skolpolitiker inte vill kännas vid massinvandringens och invandringspolitikens destruktiva verkan, ska man inte fatta beslut som rör den uppväxande svenska generationens utbildning och kunskapstörst, utan hålla sig till Lego i fortsättningen.