Skogspriserna i skogsbubblan steg enligt LRF Konsult under 2014 igen, men nådde fortfarande inte 2012 års priser. I södra Sverige kostade 2014 skog 538:- SEK per m3sk, mot 551:- SEK år 2012.
Nettot vid gallring av skog kan ligga på 150 – 200:- SEK per m3f, och vid slutavverkning 300 – 400:- SEK. Skogspriser över detta är alltså definitivt en bubbla och kan inte motiveras företagsekonomiskt. Istället förväntar sig skogsägarna att det finns en greater fool och att priserna ska stiga så man kan sälja dyrare än man köpte. En klassisk bubbla.
 |
| Datakälla: LRF Konsult |
LRF Konsult, som i form av mäklare alltid tror på stigande priser, skriver:
“Bedömningen av skogsmarksprisernas riktning under 2015 är en svag uppåtgående trend. Den låga räntan är en stor orsak till denna tro, liksom att skogsägarna själva tror på stigande priser (Källa: Skogsbarometern 2014). […] Om konjunkturen tar fart med bl.a. stigande virkespriser som effekt kommer skogsmarkspriserna påverkas än mer i positiv riktning.”
Man kan alltså köpa skog i södra Sverige enligt devisen “betala 200:- SEK, få 100:- SEK”, eller i en del fall “betala 200:- SEK, få 50:- SEK”. Istället måste man tala om andra värden, som känslan av att gå i sin egen skog, kunna jaga på sin egen mark etc.
Skogsbubblan kan däremot sägas ha spruckit i Norrland, där man numera kan köpa en hundralapp för en hundralapp, och möjligen handlar uppgången i söder bara om en sista bulltrap innan kraschen.
 |
| Marknadsbubblans anatomi. |
Samtidigt gäller annan lagstiftning i skogslänen. Utomsocknes kan inte nöjesköpa skog där hur som helst, utan man behöver i princip bo lokalt. Därav blir det förstås mindre spekulation, speciellt när det också föreligger utflyttning från skogslänen. I södra Sverige kan tvärt om vem som helst köpa skog, inklusive boende i utlandet.
En bedömning kan vara att det fortfarande inte är försent att sälja sin skog under 2015, även om priserna var bättre 2012. Tittar man på graferna hos LRF Konsult så påminner dessa starkt om marknadsbubblans anatomi, med en bulltrap efter att bubblan toppade 2012. Skogsnäringen kan inte direkt sägas ha framtiden för sig, även om dess död utropats många gånger förr. Lågförädlade produkter som biobränslen är knappast en räddning, även om man numera även kan framställa plast och textilier ur skog, vilket är betydligt mer förädlade produkter, om än i liten skala.
13 kommentarer
I ärlighets namn så ska man ta upp ev jakträtt som ett värde >0, men den är ju sällan värd mellanskillnaden…
Det är väl åtminstone 20% av priset som är ren luft, eller känslan av att "äga något"
Flera pappersmaskiner (tryckpapper) har stängts ned de senaste åren, bl.a. SCA Ortviken där jag själv arbetat en gång i tiden har stängt ned PM2 om jag inte minns fel. Stora Enso, Holmen har också stängt pappersmaskiner. Kartong och hygienprodukter går väl hyggligt, men för tidningspapper och annat tryckpapper är trenden obönhörligen nedåt. Läsplattor mm tar över allt mer. Detta har också bidragit till lägre elpriser i Sverige. /Mats L/
Jag har funderat på priset för skog.
Säg att priset på skog som färdig för slutavverkning kostar 1000kr per hektar.
Vad kostar då kalhygget efter att skogen slutavverkats per hektar?
Den kan väl knappast vara gratis?
Att priset är högre än vad man kan få för skogen som växer på marken för tillfället är väl inte så konstigt heller?
En rimlig kostnad bör ju vara relaterad till det värde som fastigheten kan generera. Efter återplantering, hur stor tillväxt kan man få etc
Det där har jag också funderat på.
Allt sådant måste sättas i förhållande till alternativ förräntning. Skog växer inte ränta-på-ränta, utan som en S-form. Man kan oavsett få bättre avkastning än skogens tillväxt nästan var som helst för annan tillgång. Priserna kan bara motiveras med greater fool-theory.
Angående jakträtt. Om något jaktlag arrenderar denna, vad bör man ta? Har fått några kilon älgkött tidigare.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I Skåne/Blekinge får du lätt 300-500 kr per hektar och år.
Ok, tack för återkoppling. Är i dalarna. Men då verkar som man kan förhandla upp priset.
Fast trevligt med kött utan att behöva göra jobbet. 😉
Det här med lagstiftning i skogslänen om utomsocknes: är inte den verkningskös eftersom det saknas sanktionsmöjlighet? Alltså, det är förbjudet enligt lag att göra X men om du ändå gör det så händer absolut ingenting.
Värdet på skogsmark varierar från köpare till köpare alldeles beroende på vilka möjligheter fastigheten ger köparen. Några köper för att få möjlighet att växla ut tjänsteinkomster som kapitalinkomst och slippa tjänstebeskattning. Andra ser möjlighet att stycka tomter eller ställa om skogsbruket till intensiva skötselformer med hybridasp eller poppel. Att hugga skogen och sälja som ved ger mycket bra utväxling. Sedan finns det de som köper obligationer med negativ ränta och då är inte några procents tillväxt (avkastning fy skam). Mark är en realtillgång.
Prissättningen på skogsmark tar dock väldigt lite hänsyn till avkastningsförmågan (boniteten, tillväxtförmågan per år).
Det är dock svårt (omöjligt) att få bra avkastning på skog om man säljer på traditionellt vis. Med massavedspriser på 230-250kr/m3fub skall dras gallringskostnader på 100-150kr/m3fub. På slutavverkningar kan man komma ner till 70-90kr m3fub som alltså skall dras från "listade" priser. Man kan förstås få tillägg och avdrag från prislistorna. I framtiden behöver oljeprodukter ersättas av biobaserade produkter, då kan innehav av produktionstillgång vara värdefullt, det tillverkas ingen ny mark.
Min uppfattning är att mark alltid har uppfattats som dyr.
Brukar man inte säga att skogskonjukturen brukar ligga 2-3 år före övrig ekonomi?