Dags för lite fredagsmys, och med anledning av morgonens artikel om AI-bubblan tänkte bloggen att alla vi gamla tanter och farbröder som var med på IT-bubblans tid (dvs 45+ år gamla) ska dela med oss av våra bästa minnen (och lögner eller självbedrägerier) från den tiden.
Själv var jag ju 29 – 30 år på den tiden och förstås med det ego som en man runt de 30 hade, dvs bäst på allt samt förstås osårbar.
Det inkluderade att jag fick en plötslig insikt att det hela var en enorm bubbla och sålde allt – alla aktier, alla aktieindexfonder, alla aktiefonder osv i början av mars månad år 2000. Tyvärr har jag inte kvar aktieavräkningsnotorna och kan kolla exakt datum, men jag hittade ett papper för när fonderna gick till avslut, vilket var den 7:e mars. Nasdaq Composite-indexet toppade den 10:e mars.
Jag kan således skryta med att jag sålde exakt på toppen. Eller på några dagar när iaf.
Så långt allt bra.
På den tiden var det mesta i vanlig VPC-depå, dvs med 30% skatt på vinsten, men jag hade även en del i en kapitalförsäkring via Akelius på Cypern. Detta var innan alla erbjöd kapitalförsäkringar i Sverige och innan investeringssparkonto var påfunnet, så varenda affär skulle redovisas i deklarationen och anskaffningsvärde skulle löpande räknas ut för att fastställa skatten. Några automatiska deklarationspapper fick man inte heller från sin Internetnmäklare på den tiden och oavsett om man hade samma aktie via flera olika mäklare så fungerade inte de pappren ändå eftersom det var det totala innehavet som skulle användas för uträkningarna.
Nåväl. Senare samma vår tyckte jag att det rasat tillräckligt mycket och köpte tillbaka allt. Och sedan satte förlustaversionen in, dvs oviljan att sälja med förlust.
Året därpå skulle deklarationen in och sedan kom beskedet.
Jag skulle betala de där 30% i skatt på vinster jag fått av att sälja exakt på toppen, med pengar jag inte längre hade eftersom jag sedan suttit med ner utan att sälja. Jag fick således sälja det sista jag hade för att betala skatten och eftersom jag var typ en av de typ 20 största aktieägarna i guldgruvebolaget Riddarhyttan så kraschade jag den aktien när det kom ett besked om nyemission och jag sålde för att få råd att betala min skatteskuld.
I slutändan förlorade jag ca 95% av alla mina pengar när skatten var betald jämfört med toppen på IT-bubblan.
Jag kom undan lindrigt sägs det och hade kvar typ 200 000:- SEK. Jag identifierade peak oil och råvarubristen som nästa stora grej och resten är historia. Den gången sålde jag sedan allt 2006 och köpte gården, vis av erfarenheten från år 2000 – 2001 att lätt fånget är lätt förgånget. Minns att jag lyssnade på en podd med redogörelsen för Bear Sterns krasch mer eller mindre lajv där våren 2007, vilket inledde finanskrisen medan jag byggde fårstängsel. Den gången var jag inte med ner iaf och har inte varit med ner på varken skuldkrisen, coronakrisen eller Ukrainakrisen pga att konjunkturmodellen stoppat ur mig innan dess.
Ett andra minne var när min dåvarande arbetsgivare, IT-bolaget Cybercom, hade någon form av kickoff i Stockholm typ maj-juni år 2000, dit alla konsulter från alla bolagen runt om i Sverige flugits in. Var typ första gången någonsin jag flög inrikes och vi bodde på något sunkhotell nära Bromma flygplats minns jag.
Jag kom på kickoffen med sin fria sprit att samspråka med en IT-bolagsanalytiker från Hagströmer & Qviberg tror jag. Hon hette Emma (eller något sådant) och var 25 år gammal, direkt från Handels. Samma kväll gick bolagets koncern-VD upp på scenen och sade “vi ska bli tio gånger så stora”, vilket han tydligen bara sade på allmän feeling och som saknade all form av fundamenta bakom. Det hela återgavs morgonen därpå i nyheterna av den samlade finanspressen, som likt analytiker som 25-åriga Emma (eller något sådant) var inbjudna till kickoffen, och aktien steg typ 10x i pris nästa dag. Typ. Så gick det till under IT-bubblan.
Nog om IT-bubbleminnen för min del. Nu är det er tur, alla tanter och farbröder som var med på den tiden. Skriv av er nedan. Och tänk alla framtida upplevelser och berättelser om AI-bubblan vi kommer få ta del av! Härliga tider!
Med det önskas härligt fredagsmys!
85 kommentarer
Jonas Birgersson som på scene kaster en tegelsten genom en glasruta och säger “Bricks break Windows”
Letar jag bland gamla osorterade papper kanske jag kan hitta mitt anställningskontrakt från Framfab. Lågt anställningsnummer från någon gång 1996/97. Redan mitten av -98 bytte jag dock till ett annat (systemutvecklings)bolag och hade sedan inte tid med några vidare äventyr inom bubblan p.g.a. fullt med jobb tills bubblan hade spruckit för länge sedan.
Var på krogrunda med “Birger” en gång. Det var en upplevelse, men det som hände på krogen stannar på krogen.
Jag minns aktieoptioner som var värda 6MSEK, men när jag väl kunde ”vesta” dem så hade aktiekursen precis rasat under ”strike price”
Jajamänsan, “been there, done that” som det brukar heta.
Var måttligt intresserad av både börser och pengar på den tiden (fortfarande inte särskilt road nu heller för den delen, håller mig till sporadiska fondköp då och då p g a andra, i mitt tycke viktigare, intressen). Men jag minns ändå att “alla” väntade på att bubblan skulle spricka. Så för min del satt jag väl mest och smålog när det väl hände.
Var det han med orange fleecetröja ?
Jo, jag såg honom också på ett företagsevent (som löneanställd var det ofantligt mycket mer kick-off:er, kick-out:er och kick-inbetween:er på den tiden).
Sen, några år senare, var det många duktiga kollegor som gick in i väggen lite här och där.
Då lärde jag mig vad begreppet “utmattningssyndrom” var för något…
Ojojoj vad mycket pengar jag (och andra) vaskade då; Jag var med och grundade ett litet it-konsultbolag (till slut 14 killar) som blev uppköpta och jag fick betalt (motsvarande ca 2 miljoner ) i aktier. Året efter visade det sig fiffigt nog att betalningen var fåmansbolagssmittad varpå den skattades som inkomst av tjänst. Men då hade redan värdet dalat så fick sälja allt för att betala skatten.
Aaaah, minnena när man satt och väntade på Löparns senaste analys (vad hände med honom?) och var man en timme sen missade man allt.
Svenska Koppar anställde en typ 21-årig tjej som IT-Strateg, kursen gick upp typ 4000% för att sen totalt försvinna.
Satsade mina sparpengar på ett it-konsultbolag men förlorade typ allt, men tjänade in det på att sälja en lägenhet istället.
Ahhh löparn… vad hände med honom?
Du menar Bo Engwall. Han tonade nog ned sina aktieråd efter att ha dömts för olaga marknadspåverkan 2012. Är numera “Oberoende analytiker inom aktier och pandemiska luftvägsvirus” enligt Linkedin.
Satt länge och tradade aktier i en lägenhet i Fuengirola, Andalusien, men flyttade så småningom hem till Sverige.
Bo Engwall – Wikipedia https://share.google/P9ce829X6yg8Hj4bK
Orange fiberpäls, är väl det minne som är kvarstående.
Samt hur fantastiskt och revolutionerande allt skulle bli…
Jag jobbade på ett hett företag under den tiden, vi sålde stora hårdvarulösningar med tillhörande konsulttjänster. Vid ett tillfälle blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig att åka in till huvudkontoret under mellandagarna och jobba övertid, tydligen hade vi en backlog av episka proportioner där en massa servrar behövde monteras och skickas iväg för att hamna på rätt budgetår.
Sagt och gjort, en gratis resa, mat och hotell med övertidsersättning skadade ju inte.
Tänkte inte så mycket mer på det efteråt, men helt plötsligt i mars/april någonting blev vi som hade skruvat burk medbjudna med VDn och ekonomichefen för ett *studiebesök på Sun Microsystems europeiska distributionslager i Holland”…. Själva studiebesöket var en timme ungefär, resterande 3 dagarna spenderades mest på krogar och restauranger i Amsterdam.
Helt skruvat (usel ordvits..) vad sjukt med pengar det fanns på den tiden. Men kul var det. 🙂
Hade ett flerårigt konsultuppdrag runt sekelskiftet inom ett teknikområde som då var hett och numera är vardag. En gång var vi tre dagar i London för en tretimmarskonferens, en annan gång på CES i LV. Ytterligare en annan konferens (men då var jag inte med) var i Honolulu.
CES i LV, det var great 🙂
Mitt första jobb 1998 var på en liten IT-konsultfirma, och jag hade inte ens besökt min första kund när vi åkte på en veckas konferens i Västindien. Det var toppen. Några aktier köpte jag aldrig i några bolag på den tiden, men jag kommer ihåg hur vi satt och pratade på fikat om hur korkade folk är när de köper aktier i IT-konsultbolag som har sina anställda som enda tillgång varpå dessa kan starta eget när som helst, om de nu är värda så himla mycket. “Framtidsfabriken kan därmed omöjligen vara värt 200 kr/aktie”, och så vidare. Sen var samma aktie värd 800 kr några månader senare och vi fattade ingenting.
Vi kanske jobbade på samma lilla konsultfirma?
Var under en period teoretiskt ekonomiskt oberoende baserat på värdet på optioner, men inget ramlade ut givetvis. Däremot så var personalpolitiken frikostig så som ung, under 30, var det grymt med årliga “konferensresor” till Afrika, Västindien och New York. Glömmer aldrig skattjakten i NY där olika grupper fick varsin limo med fri bar där målet till slut var baren i Twin Towers sent på kvällen …
Det var en intressant tid, mkt jobb, mkt lärorikt – men det tog slut ganska abrupt.
Önskar att jag vid 30 års ålder hade kunna förlora 95% av min pengar och ha 200 000:- kvar, det är ändå rätt imponerande. Vid 30 (som är 6 år sen) hade jag nog inte ens 100 000:- på börsen, mycket pga. ett lägenhetsköp men ändå, även utan det köpet hade det inte varit några 4 miljoner i alla fall 😀
IT-bubblan var IT-bubblan. Skatteverket fick iaf nästan en miljon av mig.
Degen ska in.
Djungelordspråk?
Jag minns hur mina kollegor i Belgien, vi jobbade på halvstor global ip transit provider, tillsamans med sina motsvarigheter hos konkurrenterna (Worldcom och andra) konstaterat att alla hade samma och ENDA målsättning 2021: Ökad omsättning.
Så de köpte av varandra. Såklart, det är ju så man gör när man inte har några kunder som vill betala! =D
Fick ut 48 000 kr i försäkringspengar 1998, och satte allt i teknikfonder. Våren 2000 var det nog som mest uppe i knappa 150 000 kr, och jag kände mig som student EXTREMT rik. Sen började det sjunka och sjunka och sjunka, och till sist klev jag av när värdet återigen var 48 000 kr. Minns inte exakt när. Använde de pengarna till att betala av topplånet á 8% på min första lägenhet.
Konsulttaxorna var i kronor samma (eller mer) än motsvarande uppdrag drar idag.
Hur bolagen lyckades att INTE fondera nog for att klara smällen är en gåta… 😅
Blir 45 på söndag och jag minns telia-aktiens effekt bättre, än bubblans popp. Mina bekanta av typen som bland annat behövde vara tillgängliga dygnet runt inom X minuter restid från Gbg central för att rusa till en serverhall vid behov, bara trålade vidare.
Sitter istället och funderar på yrkesbildning mot en portfölj av internationella IT-certifikat med målet att arbeta inom det till att livet pensionerar mig, med tanke på arbetsmöjligheter och existerande expertis, gentemot hur det ser ut i den här delen av landet där gråskägg ersätts av gråskägg, och inte unga peppa talanger.
När det gäller pengar och IT så…i slutet på 90-talet så råkade en kollega som tidigare jobbat på telia berätta om den svidande affären där man köpt sattelliten Tele X för lite över en miljard kronor, bara för att konstatera att man mer eller mindre blivit dragna vid näsan då den skrotades typ ett och ett halvt år senare pga slut på bränsle som tillåter justering av banan.
Alltså. Lite över en miljard SEK för nått som inte gick att använda. POFF! Liksom.
Det finns många andra galna historier, men de får nog vila i det fördolda nått decenium till.
Det där väcker minnen. Sysslade mest med warranter på den tiden och minns alla timmar som gick åt för att fylla i alla avslut på K10 inför deklarationen. De flest var mindre förluster medan de som gick åt rätt håll gick riktigt bra.
Ett annat minne är när en gammal vän och tillika kursare på CTH erbjöd mig ett jobb på Bredbandsbolaget som jag tackade nej till, hade ju eget litet verkstadsbolag.
En annan hade ju inga pengar, varken då eller nu, men den webbyrå jag jobbade på 1997 hade ju lite udda besökare då och då. Så jag har bland annat förklarat hur epost fungerar för en nyfiken Hanna Graaf.
Ett minne av den tiden, och som fortfarande går att beskåda, är byggnaden Science Tower i Kista som började byggas när allt pekade spikrakt uppåt. Innan den var klar så sprack it-bubblan och tilltänkta hyresgäster till skyhöga hyror försvann så till den grad att byggnaden ej blev färdigställd på höjden. Den skulle ha haft fyra våningar till och det enda som syns av det nu är hisstrumman, som sticker ut på toppen.
The sky is the limit! Eller iaf option 4 våningar till..
Tack för att du får oss minnas gamla goda tider, behövs bland i tider som dessa med inflation, krig och kriminalitet. Pengar kom och pengar försvann för de flesta av oss under den eran. Gick väl själv kanske plus minus noll, men minns att jag hade kollegor som säkert en sju åtta år senare fortfarande ältade på veckobasis att de minsann varit mångmiljonärer. Och kanske inte än idag kommit över varför de inte sålde IT-aktierna på toppen.
Pengar och småpåvar fanns i överflöd är ett bestående minne. Tycker detta minne illustrerar IT-bubblan väl.
Jag deltar på en av otaliga bjudluncher i en mellanstor svensk stad med den lokala storfräsarn på Framstidsfabriken. Han kunde inte på något vis förlika sig med att hans favoritbord var upptaget när vi anlände. Det blev för den ängsliga restaurangpersonalen till att be sällskapet flytta sig till ett annat bord, mitt i maten. Minns än i dag blickarna från övriga gäster, men som IT-konsult kunde man vara kung på den tiden. Så det gällde att som krog att ha koll på var pengarna fanns.
Förbrukades mycket bjudpengar på den tiden, så var det. Pengar som inte fanns, sen vet vi alla hur det gick..…
Jobbade på ett IT-bolag som det gick väldigt bra för och hela företaget fick väldigt väl tilltagna bonusar där vid sekelskiftet.
Ett minne var att efter VDn förbjöd oss att gå i samlad trupp till den bar som dokusåpan “Baren” håll till i.
Han tyckte inte att det skulle se så bra ut om vi tömde hela ena baren i TV. Skulle vi ignorera “förbudet” skulle bonusarna till oss som varit där frysa inne. Skulle bli lite väl kostsamt så vi tömde inte “Baren” i TV….
Fast VD var schyst och kom normalt sett på fredags AWn vid 17-18 och tog en öl eller två samt på vägen ut plockade AW bordsnotan. Jepp man slutade vid 15 då den pubben öppnade för att kunna nyttja gratis spriten fram till 18-19 då VDn gick hem från AWn
Marknadsavdelningen hade ett schyst upplägg med … de bjöd på gratis öl en gång i månaden för att presentera kommande månads nyheter. De satte den alltid på en onsdag.
Och eftersom det var en liten ankdam i IT-Sthlm på den tiden så pratade Marknadsavdelningen i hop sig med 3 andra bolag inom hyffsat samma del av ankdammen, så de andra 3 bolagen gjorde samma sak …. fast på andra veckor och alltid en onsdag.
Dvs vi hade gratis öl på lill-lördag varje vecka!
Jag och familjen hade inga pengar efter köp av bostad i bostadsbubblan före finanskrisen med efterföljande höga räntor, så förluster pga. IT-bubblan klarade jag mig ifrån.
Om man bortser från själva den ekonomiska biten var det ju ändå en intressant tid att uppleva. Delar av tiden när bubblan blåstes upp jobbade jag på KTH så även om jag inte höll på med IT så fick jag ju ändå tidigt en rejäl släng av IT.
Några minnen som dyker upp just nu:
Lovren i Paris hade väldigt tidigt (första åren på 90-talet tror jag) en interaktiv visning man kunde surfa in på. Det var väl det kommunikationsminister (ansvarig för IT-frågor) Ines Uusmann kallade för planlöst surfande som konstruerades om till citatet “Internet är bara en fluga”.
Jag minns min första hotellbokning via nätet, till just paris faktiskt. Det var nog 1997. Det kändes helt fantastiskt att man kunde hitta och boka ett hotell bara sådär. För säkerhets skull skickade hotellet en bokningsbekräftelse med vanlig post.
Hösten 1999 började vi handla mat på nätet. Det funkade riktigt bra redan då, men tjänsterna upphörde tyvärr eller blev allt för dyra. Marknaden var inte mogen.
En gång skulle vi köpa 500 g köttfärs. Det kunde ha gått illa. När vi gick till kassan blev vi lite förvånade att det blev så dyrt. 25 000:- kronor! Jag kan fortfarande se framför mig när leveransen av 500 kg köttfärs lastas av, men så blev det ju aldrig.
Eudora, Alta Vista, uppstickaren Google (som kändes mycket fräschare) och mycket annat dyker också upp.
Jag ser fortfarande webbläsaren Netscapes rörliga logotyp framför mig (ett stort N och lite kometer, säker version 2-nånting).
Missade IT-bubblan. Satt då på ett större teknikkonsultföretag och programmerade åt ett större industriproduktionsföretag med månadslön som var alldaglig. Några år innan IT-bubblan tvangs vi sälja vår BR till 0,3% av inköpspriset och den tusenlapp vi fick, istället för att skänka bort BR, var för att vi alldeles nyss satt in en sprittans diskmaskin – det var den vi fick betalt för. Uppsidan är att gården vi då (när man vågade köpa innan sälj) köpte nu stigit mer än inflationen så det blev rätt bra ändå tillslut.
Tiden när 5 tonåringar och en dator värderades till Portugals BNP istället för datorns värde. Jag var fattig doktorand och såg avudsjukt på när mina kompisar extrapolerade sina optionskurvor. När jag efter ett par år gjorde dem sällskap i näringslivet hade verkligheten kommit ikapp och vi var på samma nivå igen.
Jobbade också på universitet och hade inte råd att spekulera.
Men jag skötte och servade avdelningens datorer, webbserver och backup/skrivarserver utan att ha en enda procent för det (bara en sån sak att vi hade ett antal IP-adresser som vi själva fördelade…). Eposten sköttes i alla fall central.
Eller, det kanske var lite förre själva bubblan
Hursomhelst var det sämre förr
Var student under IT-bubblan. så ägde inget och förlorade inget.
Träffade dock på många sorgliga figurer i sthlm som haft superfina jobb och titlar och badat i pengar före bubblan under några år men vars, liv, karriär, och självförtroenden fortfarande var i spillror även flera år senare.
Så personligen var nog finanskrisen 08 sämre för min del. Riktigt jobbig arbetsmarknad då.
Hade en kompis som jobbade på Lehmans i London, så fick direktrapporter om när de blev utslängda och fick lämna sin trading desk, laptop och bara gå hem. Håhåjaja.
Trevlig helg!
2000-bubblan var för tidig för mig varken jobbmässigt eller investeringsmässigt, men blev rätt psykologiskt påverkad av hur dåligt det gått för datanissar, och det bidrog nog till att jag valde ett annat program än datorteknik när jag påbörjade min civingutbildning 2006 (för att sedan byta efter att ha insett misstaget – intressemässigt var det programmering som gällde).
2008-påverkade mig rejält karriärmässigt då det var i mitten av mina studier i och med att det blev typ omöjligt att hitta IT-relevanta extrajobb, speciellt kring studentstaden jag pluggade i.
Båda kriserna påverkade investeringsmässigt i att jag utvecklade en “permabjörn”-inställning till börsen vilket inte tjänat mig speciellt väl.
Överlag har jag i livet fått respekt för hur stor påverkan slumpen har på framgång, och hur mycket man ska vara rätt person på rätt plats (vilket jag både varit och inte varit i olika sammanhang).
På vägen upp var det mesta kul. Köpa någon IT-aktie för typ 50 papp och sälja för det dubbla nästan någon vecka senare. Flera sådana upplevelser. Ännu fler åt andra hållet på vägen ner. Jobbigast var att ständigt ligga överbelånad när allt rasade. Jag har i alla fall lärt mig att aldrig någonsin igen satsa på något där Jonas Birgersson ens har en mikroskopisk inblandning.
Ja du.
Den nya scammen är paketkopplade elnät, inte IP utan EP.
Skulle kunnat vara kul att spinna en science fiction roman runt, kan funka bra där, då det inte behöver ha med verkligheten att göra.
https://www.elinstallatoren.se/2025/08/sa-funkar-jonas-birgerssons-lokala-elnat/
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/sa-vill-it-entreprenoren-jonas-birgersson-losa-elkrisen-i-sverige
Halvt OT, rejäl Lassievarning på denna ( och förlåt om de omnämnda läser), men dagen till ära känner jag ändå att “stämningen KRÄVER”:
Hösten innan kraschen bevistades en mycket blöt och trevlig Halloweenfest i Gbg hamn, och det ville sig inte bättre än att några av oss (över)förfriskade festare fick med oss tillfälliga bekantskaper hem/bort.
En av kollegorna tillstod smått skamset (men kanske öndå lite stolt) på måndagen efter, att han numer kunde betitlas “Bredband-Birgerssons buksvåger”.
Var helt ointresserad av ekonomi då och ägde inga aktier, så finanskrisen gick mig förbi. Minns väl att jag läste om Framfab och Jonas Birgersson. Ser nu att han satsar på att bygga lokala likströmsnät mellan byggnader med målet ett lågt och fast pris på grön el. Go Jonas!
Det blir mlrkt och kallt när den bubblan spricker. 😉
Men vem är det som skapar bubblan egentligen? Birgerson eller de som låter sig bländas? Med tanke på elnätskaoset så är det rätt att gå in med en affärsidé som minskar elnätsbolagens makt/förtänstmöjlighet. Om fåren inte skapar en masspsykos/bubbla kring detta så kommer det att bestå (under förutsättning att regelverket hålls stabilt eller instabilt åt samma håll som vi sett fram till dagens datum).
Jobbade på IT avdelningen på en av Sveriges främsta investment banker. Boo.com personer kom dagligen till kontoret för möten. Vi på IT totalsågade deras affärside’ skrattandes. Andra på kontoret spekulerade friskt och klev av nöjda innan kraschen.
Inspirerade av deras visdom satsade jag hela bonusen på 50 000:- i firmans högriskfond på IT. Sålde efter 2 år med 98% förlust….
Jag besökte, som anställd på ett höglönsamt mjukvaruproduktbolag med avancerade tekniska lösningar, Icon Medialab i skrapan vid Sergelstorg – där ett hav av tonåringar satt med mössan på och skrev HTML (jag skulle visa vårt realtidsinterface i C++); viss kulturkrock, men så gick det ju som det gick. På den tiden hade sparkcyklarna ingen motor, men det var kanske tur där, högst upp i huset när kidsen for runt
Jag minns en arbetsmarknadsdag på Chalmers, lite innan kraschen. Något företag hade en tävling “Vem vill bli anställd”,
där vinsten var en anställning som vinnaren kunde låta vara vilande tills studierna var klara. Vet inte hur det gick med detta, troligen illa.
Jag minns en av IT-aktierna från den tiden, tror det var Framfab, men kan minnas fel. Hur som helst, aktien ifråga gick ned med 98% ett år. Från runt hundralappen ned mot ca en krona. Då tänkte jag att nu har aktien rasat klart. Det hade den inte, året efter gick den ned med 99%. Stannade på ett öre. Var själv aldrig inne i nån IT-aktie, hann helt enkelt inte med. Allt inom IT rusade upp så fort så när jag upptäckte det, kändes det för sent att haka på. Hämtade börskurser från tidningen på den tiden och skulle affär göras var det samtal till banken som gällde.
Ha ha, väcker många minnen. Jag jobbade på en framtids branch (producerande fabrik och olika anknytna producerande produkter) med IT, design och reklam då vi hade många små och stora kunder från IT-bubblan men även artister och skivbolag som behövde vårt kunnande. Tex så var vi väldigt tidigt ute med att erbjuda musik digitalt med nedladdning och köp av mp3 filer och streaming men tyvärr för tidigt (innan Spotify). Minns när vi fick besök av Rysslands Premiärminister men även när vi träffade “okända” (då) svenska artister som Kent eller motsvarande utrikiska. Jag hade som hobby att jobba som DJ (förutom mitt 9-whatever jobb) så när Icon MediaLab (tror jag det var) som var belägna i skrapan hade en stor fest så hade de hjälp av en reklambyrå och de var en av de roligaste festerna jag har spelat på. De hade designat om lokalerna (tror det var hela planet högst upp) så de såg ut som ett rymdskepp, folk gick omkring med ormar och spindlar och med kroppsnära (VERY tight) kläder. Det var lite annorlunda och väldigt påkostat. Vi själva hade ju oxå tradiotinell väldigt uppskattad påkostad fest minst 1 gång per år med olika upptåg, tävlingar osv. Börsintroduktionen gick det sådär med (den stoppades och lades ner i malpåse). Kommer oxå ihåg att bolagen “samarbetade” med att anordna fri AW eller liknande som inkluderande någon slags presentation. Gratis mat, öl, vin och drinkar kunde man åka runt till varje vecka.
Köpte ett par PA- högtalaren för en tid sedan. Proveniensen var att de var speciellt inköpta för Framfabs avslutsparty!
Självklart köpte jag dem.
Jag köpte in mig strax innan IT-bubblan sprack. 😂
Helt fantastisk timing. Det blev en stor förlust rent procentuellt. Men jag hade knappt några pengar då så förlusten i kr räknat blev låg.
Många av mina kollegor fick sparken, men jag klarade mig.
Vad det gäller aktier: Telia, Framfab, IconMedia Lab, Nokia, MS, kommer jag ihåg att jag ägde 🙂 men inte lika specifikt de andra 🙂
Oj oj, så många anekdoter från tiden innan bubblan sprack.
Jobbade på ett stort företag som kanske var Sveriges mest innovativa, på den tiden. Samma VD hade suttit i 16 år på sin post och släppt fram kreativa människor. Mycket lyckosamt, fram tills en ny VD kom på plats i slutet av 90-talet och omsatte det innovativa till bonussystem för cheferna. Det mesta rasade ihop efter tag och är en annan historia om hur man förstör ett innovativt och mycket lönsamt företag med hjälp av en handfull personers girighet.
Hur som helst. konsultföretaget Mijada, hade en hel del uppdrag i nämnda bolag. Mijada gick väldigt bra, som jag förstod och växte ganska rejält. I något läge började de 4 (ev. 5) ägarna prata om börsintroduktion och att alla anställda skulle få chansen att via optioner få del i det hela. En rejäl boost till alla. Men i något läge blev ägarna för pengakåta och lät sig köpas upp av Icon Medialab. Betalningen bestod av aktier, som man inte kunde omsätta de närmaste åren.
Personalen på Mijada blev ju minst sagt förbannade av det sveket och flera slutade.
Senare kraschade Icon Medialab av sin egen tyngd och Mijada-ägarna stod där med endast värdelösa aktier och skatteskulder från sin fantastiska affär.
En liten historia av allt som hände. En väldigt kul period i livet. Pengarna flödade minst sagt och som anställd fick man vara med på många event, kick-offer, resor och annat kul.
Precis alla bolag dubblade aktiekursen de fick klart sin HEMSIDA. Och bara ryktet på att ett bolag skulle skaffa en hemsida sköt kursen 10%.
IT bubblan! Så mkt roliga minnen att man borde skriva en bok till sig själv innan man är så gammal att man glömt bort det mesta.
En insikt är hur mycket slumpen och tur spelar in när man är med i en entreprenörsresa. Vi som “dotcom”bolag överlevde när de flesta runt omkring oss gick under. Men det var på håret – vi var typ en röst på ett styrelsemöte från att bli nedlagda innan allt vände till framgång. Plus en enorm tur med timing i kapitalanskaffning där pengarna kom in i princip samma vecka som marknaden helt stängdes.
Fiasko vs framgångsrik IPO kan i princip avgöras av om några personer har en bra dag eller inte i ett möte..
Efter Gymnasiet på kvällarna så jobbade jag på Finanstidiningen och träffade lite intressant personer som Erik Penser mm. Nu kommer jag ihåg en annan privat fest jag spelade i en våning någonstans i närheten bakom SpyBar.
Det var Marwin Gayes gamla band som spelade musiken och jag levererade paus underhållet när de vilade 🙂
Frontmannen (Elgitarr / Bas / sång) som jag inte kommer ihåg vad han heter bodde vid Thorildsplan (där jag bodde) och hade hälsat på honom många gånger innan denna festen men visste inte vem han var. Hade noterat att han alltid bar omkring en gitarr 🙂 vid ett tillfälle så stod jag och pratade med en person om den snygga (med gult armband) Swatch klockan han bar 🙂 kände inte igen han direkt klädd väldigt ungt och modernt i jeans och t-shirt men kom på att det var miljardären Sven-Olof Johansson efter en stund.
En fest (för 15-åringar) i Djursholm var lite rolig, vi stod i källaren och drack Gula Änkan så det sprutade och serverade musik 🙂 senare på kvällen ringde Jerzy Einhorn (som bodde på andra sidan sjön/bukten och de kände varandra), han klagade på hög musik 🙂 vid 21-22 tiden 🙂 värdinnan sade inte åt oss att sänka 🙂
Minns en konferens på Malta i slutet av 90-talet där någon i ledningen stod och talade om för oss konsulter att i framtiden skulle marknadsavdelningen bestämma över IT-projekten och inte IT-avdelningen och vi skulle utveckla systemen på högst tre månader istället för som nu på flera år. Dessutom hade man träffat två unga människor från London, en tjej och en kille, båda under 25, som minsann hade de rätta idéerna och man hade investerat en hel del pengar på dom.
Ångrar fortfarande att jag inte ställde mig upp och sa att det där tror jag inte ett dugg på.
Vi fick köpa konvertibler i företaget jag jobbade i, för lånade pengar. När bubblan nådde toppen var den potentiella vinsten 600k, sen började de sjunka i värde. Jag tänkte att det vänder nog, men snart var de bara värda nominellt belopp och löstes sen in av företaget och lånet betalades. Sen fortsatte börskursen vidare mot botten, men återhämtade sig efter något år. Det jag förlora var räntan på lånen, som var några tusen, så det var inte så farligt. Men det grämer mig att jag inte fattade att det var en bubbla.
Sitter fortfarande med mina gamla Apple aktier från före it bubblan. Enda riktade it investering jag någonsin gjort.
Jag pluggade IT-programmet (civ.ing) på LiU 1999-2004. Det var en spännande tid. Många som slutade/tog uppehåll för att jobba i boomen. En klasskompis köpte aktier i Svenska Koppar och gjorde sig en rejäl hacka (men förlorade den säkert sen). När vi tog examen 2004 var läget inte så kul, men jag hade programmerat en del redan innan så jag fick jobb ganska lätt.
Jag har kvar en boo.com-skopåse och en framfab-yoyo som minne.
Ja just ja: jag själv hade inga pengar eller aktier, men från Boo.com hann jag köpa en tisha, till rasande lågt pris. Trodde de att de kunde sälja saker på samma sätt som mjukvara? 🙂
Jag och några kompisar startade en aktieklubb och vi var så medvetna att vi spred ut våra inköp på lite olika företag, men visst vi förlorade pengar under bubblan. Men det tog vi senare igen.
Vi började lätt med ett litet startkapital ifrån en tipsvinst, för att sedan ha månads-inbetalningar i ett par hundra-kronors klassen. Så det var inga stora belopp i månaden. Men efter några år i frysboxen så hittade vi rätt och kom upp i miljonbelopp i aktiekapital. Men när beloppen kom upp så högt så såldes allt av , när flera av medlemmarna ville ha pengarna till sin pension. Allt splittades på var och en så att de själva fick göra vad de ville med pengarna.
Men det är en annan historia.
Bra länk om IT-bubblan på Wikipedia:
IT-bubblan – Wikipedia https://share.google/DB2VEpftl7cJRdiFS
Jag minns särskilt diskussionen om den “nya ekonomin” som vanliga VD:ar inte begrep och begreppet “burn rate”, hur snabbt man gjorde av med pengar.
Det som saknades var mognad, bandbredd och verktyg.
Vi hade ärvt litet aktier och handlade en del under slutet av 90-talet, det gick rätt bra. Enkelt det här tänkte man. Sen kom millenieskiftet, handeln blev till trading och solen strålade. Portföljen dubblades i värde under januari 2000. 100,000 om dagen i snitt, fantastiskt! Rena pengamaskinen. Februari gick också bra.
Sen åkte vi på skidsemester första veckan i mars. Hustrun sade att det är nog dags att sälja av och ta hem vinsten. Jag var inte så intresserad av det, ville hellre åka skidor, så vi behöll allt. Raset började mitt under skidsemestern och portföljen åkte med nedåt. Det måste ju vända snart…
Någon tid senare sålde vi äntligen allt med 95% förlust. Rörde inte aktier förrän vi ramlade över en hög pengar igen, 2008. Sedan dess har det gått bättre, något lärde man sig av IT-kraschen.
Det som jag framförallt minns är att startups värderades efter burn rate. Brände de inte pengar tillräckligt fort var de inte värda något. Den nya ekonomins grundessens!
Är 54 år idag. På mitten av nittiotalet investerades det mesta jag hade i osedligt leverne, skulle vilja mer beteckna det syndigt utav helvete.
Men jag hade dock ett stadigt månadssparande i rysslandsfond.
Sålde skiten -98. Köpte en lägenhet. Folk kallade mig idiot. Hur kunde jag lägga trehundra tusen på en lägenhet i slottstaden i malmö.
Amorterade av lägenhetslånet istället för att investera något. Började först efter itkraschen. Fick ihop en försvarlig summa.
Sålde alla fonder jag hade sommaren 2007. Köpte en audi med v6a och reste upp resten av pengarna. Var helt skuldfri och hade inget sparat alls under subprimeskiten. Fanimej helflyt. Bilen har jag faktiskt kvar.
Nu är det lugnare. Vapen, guld och olja sen trumpeten kom till makten. Bara oljan som Står och stampar men håller detta till åtminstone nästa årsskifte eller om ukraina vinner så får jag fundera om. Men det är lite overkligt för mig att “tjäna” mer på aktierna de senaste åren än vad jag får från mitt förvärvsarbete. Ser de som gratis pengar och vi reser mycket utomlands. Köpt elbil. Har bra marginaler ekonomiskt sett. Jäkligt skönt faktiskt.
Då i slutet av 1999 jobbade jag på en konsultfirma i Sthlm med ca 300 anställda.
Vi köpte upp ett norskt webbolag med ca 50 anställda.
Webbolagets vd hade “Birgersson/Jesus aura” tyckte min arbetsgivare.
Det nästföljande månadsmötet började med att…
***trumvirvel***
…min chef hade kopplat en mp3-fil till sin powerpoint presentation.
Det var väl ungefär vad det norska bolaget bidrog med.
Ett halvår senare hade vi 50 html-konsulter på bänken, fast konsultbolaget överlevde kraschen.
Cybercom?
Då var vi kollegor för jag jobbade där 1999-2003. Härliga tider innan allting sprack.
Minns specifikt hur jag skickades ut till ett bolag (som jag inte vill nämna namnet på) som vi kan kalla “rakbladsfisken”. De gjorde den stora bedriften att bygga ett system baserat på AS400 som endast tillät två samtidiga användare innan det kraschade. Mitt jobb var att åtgärda detta.
Kommer till deras flashiga kontor i 100% marmor och kliver in i ett parallellt universum. Kuddrum, kuddgropar i golvet, flipper och arkadspel, “flashiga” människor med udda solglasögon och you name it. Rena lattjolajbanlådan.
Gjorde det jag skulle och lämnade uppdraget. Sedemera sprack allting och branchen rasade.
Jag cruisade runt mellan olika ingenjörsjobb på 90-talet och försökte hitta något som skulle bära. Ett av jobben var som konsult på det ökända konsultföretaget Prosolvia, företaget som inte väntade på att IT-bubblan skulle spricka utan gick i kk 1998. Prosolvia var en av giganterna i vansinne och hade som mest ett börsvärde på över en miljard. Inte dåligt för ett startup på 90-talet. Jag tröttnade dock och slutade i april 1998. Sedan strax efter kom det några elaka artiklar i pressen och kursen började rasa. I december samma år var det över. Många som blev svårt brända för Prosolvia var ett hypat IT-bolag även med bubbelmått mätt, och många hade investerat stora belopp och förlorade allt.
I alla fall ordnade det sig till slut med stabilt jobb och strax efter IT-kraschen hittade jag ett ställe där jag är kvar än. Har inte blivit speciellt rik på pengar men väl i upplevelser och jag har det jag behöver.
Minns att TV4 hade nåt aktie-underhållningsprogram med bl.a. “Löparn” som nämnts ovan! Mycket Switchcore blev det, haha
Löparn hyllar nu Trump som världens bäste president genom tiderna. Kanske inte så förvånande att han gillar bedragare.
Pluggade och/eller hade precis börjat jobba i en ej relevant bransch.
Det enda jag kommer ihåg var hur jag lyckades dubbla mina pengar i någon teknikfond på några år – sålde – och detta var på den tiden Nordea hade vissa av sina fonder utomlands och rapportering till Skatteverket inte sköttes automatiskt. 2 år senare så kom jag ihåg det och började fundera på varför jag inte hade skattat något.
Har alltid varit intresserad av IT och Systemutveckling men av någon anledning så blev det inte så i början av min karriär. Istället var jag nästan 30 när jag hoppade på ett kandidat-program i programmering och nu är jag nästan 50 och jobbar med det.
Vem vet – hade jag satsat på det på gymnasiet och sen direkt efter skolan kanske man hade bränt sig helt på det och sysslat med något helt annat.
Brände muckarbidrag och sparpengar från föräldrarna på IFS för 10kkr. På en kompis inrådan såklart. Jag tänkte väl att han hör av sig när det är säljdags haha! Det var uppe över 50k iaf och jag kände mig förmögen. Skrev t o m över dem på mamma för att CSN inte skulle förvägra mig studiemedel som den extrema knös man då var. Ett par år senare fick jag tillbaka de 1000 kronorna som fanns kvar 😀
Det var verkligen en annorlunda tid.
Vi var tunga i IFS och jag hade löpande kontakt med Bengt Nilsson på telefon.
Bengt är helt briljant och företaget likaså (värderat till cirka 165 miljarder SEK år 2025).
Tyvärr blev timingen helt fel trots att min analys var korrekt.
Så kan det gå när marken brister under fötterna.
Det man saknar är ju all mut-aktiviteter med fri bar eller heldagar på segelbåt med 10 min säljsnack.
Minns en konferens i Båstad, när vi (sällskap på typ 20 pers) tömde ställets förråd på champagne. Började med Veuve Clicquot till maten. När vi var klara så hade dom inte ens kvar nått bubbel av enklare sort.
Jag bytte anställningar nästan lika ofta som underkläder. Nåja, sju företag på fem år vill jag minnas.
Bla på Prosolvia som VillaVolvoVovve nämner här ovan. Jag blev bl a kallad på förhör av ekobrott när de började utredas.
https://www.stockpicker.se/analyser/utbildningar/historien-om-prosolvia
Sen blev jag less på branschen och hetsen och bytte till något helt annat.
Pengar var jag totalt ointresserad av så inga investeringar gjordes. Lönen spenderades på nöjen, teknik, familj och vänner.
Jag fick dock resa mycket i tjänsten vilket gett många minnen som jag har kvar.
Jag minns alla rekryteringsevent i Ståkkålm. Fri sprit, öl, vin. Erbjudanden.
Jag minns att vi IT-hjon gick förbi kön till både Spy Bar (”Spyan”) och Café Opera (”Här kommer Kingen”, ropades det ironiskt).
Jag minns att VD:ar pratade om ”world domination”.
Jag minns att web-byråer i Tjockhult värderades högre än General Motors.
Jag minns när jag var på Caféet och la in en femtiolapp på Black Jack-bordet för att köpa marker, så vände sig IT-VD:n sig om till mig och frågade ”ska du ringa?”.
Jag minns konferensresor till Mauritius, Malta, Alperna.
Jag minns veckomöten på fin-puben.
Jag minns musikaler betalda av IT-företaget, respektive självklart inbjuden.
Jag minns min fru som sa ”du får aldrig sluta jobba där”.
Lite märkligt att ingen har tagit upp nyårsafton 1999.
För er som inte var med på den tiden skulle jorden gå under när vi gick från 1999 till 2000.
Övergången från 1999 till 2000 var it-bubblan (extremt hög efterfrågan).
Efterfrågan sjönk markant efter nyårsafton 1999 då investeringarna för att fixa övergången var gjorda.
Med facit i hand är det ju helt otroligt att ingen kunde räkna ut det i förväg men vi är alla idioter.
Jo, jag minns att en kompis förklarade innan hur övergången skulle gå till.
Först skulle hacket på ettan växa och krokna, stapeln böjas och foten dras ut till höger. Sen skulle bubblan på niorna växa och svansen krympa bort.
Voilà, 1999 blev 2000! Så skedde, kan intygas.
Next stop 2037 eller nåt, va? Binär epok.
COBOL var en hypad kunskap fram till nyårsnatten men sedan dalade efterfrågan. Fortfarande finns det dock efterfrågan på kunskaper i språket. Själv tillbringade jag nyåret med sällskap hemma hos goda vänner och tog sedan en taxi hem. Minns att TV3 eller vad det vara livesände diverse nyårsfirande hemma hos folk. Bland annat en utråkig tillställning hos en familj som skulle föreställa fint folk och mest satt stela vid bordet och klingade i glasen.
Lite för ung för att egentligen komma ihåg IT bubblan, men han uppleva delar av den.
Läste “IT” på gymnasiet och började jobba på en liten webbyrå sommaren 2000, tydligen hade jag högre lön än min mamma. Då hade man svårt att relatera vad en bra lön va, men kan det varit runt 18000kr/mån.
Minns som sagt inte riktigt börsbubblan, men gjorde ett litet jobb mot ett traditionellt mediebolag där jag insåg okunskapen i Internet och dess komplexitet. Har för mig jag drog in över 100 000 kr per nerlagd timma I de projektet. Kunden tyckte det var WOW känsla över de jag gjort.
Strax där efter försvann alla kunder, jag började läsa IT på Chalmers och alla sa att jag var dum, runt 2006/07 var vi heta igen.
Hade lite fonder och aktier under den tiden, men inte något mot IT så blev ingen stor förändring i portföljen under de åren. Hade dock ca 350 000 kr i kapital när jag börja plugga, men mest via sparande och trågiga gubbaktier, Parmacia, Assidomän, osv.
Hade även en klasskompis som var några år äldre som hade fått sparken från två olika IT bolag med 12 månaders avgångsvederlag under 6 månader precis innan han började som puggade med oss. Den största vinnaren på IT bubblan jag träffat. 😉
Jobbade som managementkonsult på fina firman den tiden, ungefär som att jobba där under vilken annan tid som helst. Intressant var att trots att vi självklart hårdsålde på hippa IT konsulter och annat så var konsensus internt bland oss som var ute i verkligheten att det här går åt helvete!
Hindrade dock inte ledningen från att ta ett och annat korkat beslut…
Sjukt mycket roliga stories här. En epok helt klart.
Detta temat är peak cornucopia, väldigt om brand! 🙂
Haha, ja IT-bubblan. Jag hade inga pengar på den tiden så inget på börsen. Jag arbetade som lärare/instruktör på Cornerstone och höll kurser i MS-Mail, Lan Manager, TCP/IP och Exchange. Mitt roligaste minne var när jag höll en femdagarskurs och en av deltagarna satt vid sin dator och minutkollade börsen. Så många suckanden “Åhhh”, “Nej men vad fan!” Gick väl inget vidare för honom antar jag.