Torsdagen inleds blandat på börserna i de asiatiska tidszonerna, men i USA fortsatte techfallet på MIT:s AI-rapport. Som väntat sänkte på grund av inflationen inte Riksbanken sin styrränta och de så kallade experterna utesluter nu stigande bostadspriser i höst.
Stockgolmsbörsen backade måttligt med -0.17% för storbolagsindex OMXS30 och -0.15% för OMXSPI. Dollarn återfinns på 9:59 SEK och euron på 11:16, och även guldet är stabilt på 1 028:- SEK per gram.
Däremot fortsatte techrasen i USA efter att en MIT-rapport visat att företag inte tjänar något på att införa AI. Breda börsindexet S&P-500 backade måttliga -0.24% och tekniktunga Nasdaq 100 -0.58%. Samtliga FANANGST-aktier föll, de flesta mellan en och två procent, men Netflix gick endast -0.02%. Sämst gick Spotify med -2.16%.
Borta i Asien tar man det hela med ro. Down under går ASX 200 +1.05%. Hang Seng backar -0.23%, KOSPI går +0.57%, Nikkei -0.60% och Straits Times +0.22%.
Den som nedviktat i globalfonderna kan i det här läget alltså ta det rätt lugnt, då techraset verkar fokuserat i USA och med det hos techjättarna som dominerar globalindex.
Riksbanken lät som väntat styrränta ligga kvar på 2.0% på grund av den höga inflationen. Den svenska centralbanken skriver:
“I Sverige har inflationen stigit mer än väntat enligt de senaste utfallen och ligger en bit över målet. Men uppgången bedöms bero på tillfälliga faktorer, och flera indikatorer stöder alltjämt bilden att inflationen framöver ska sjunka tillbaka mot 2 procent. Samtidigt är konjunkturen svag. Ny information tyder på att tillväxten är fortsatt låg. Hushållen är fortfarande försiktiga med att konsumera och arbetsmarknaden visar ännu inga tydliga tecken på att förbättras.
Det finns goda förutsättningar för att konjunkturen ska stärkas framöver, bland annat till följd av Riksbankens räntesänkningar och stigande reallöner för hushållen. Därtill är företagens förtroende nära normala nivåer. Men återhämtningen går trögt. Samtidigt manar den oväntat höga inflationen till vaksamhet.”
Riksbanken tror alltså inte på jordens undergång om räntan inte sänks, utan att ekonomin är på väg attstärkas. Man lämnar dock inga nya prognoser över ekonomin i samband med veckans räntebesked.
Dagens Industris panel Bostadsrådets experter tror inte att bostadspriserna stiger i höst, vilket förvisso är helt normalt undantaget augusti – september. SBAB:s chefsekonom säger:
”En större prisuppgång i år är bara att glömma, dessutom brukar höstarna vara svaga. Sammantaget räknar vi med stillastående priser under 2025.”
SEB:s chefsekonom är överraskad över att priserna är ner lite grann i år trots lägre skatter, fallande räntor och stigande reallöner, men menar att priserna ska stiga 2026 när bolånetaket höjs och amorteringskraven lättas. Bra att en storbank erkänner att effekten av Tidölagets “det ska bli enklare för ungdomar att köpa en bostad” är att bostadspriserna stiger och med det skulderna. Bra för banken som därmed kan dia ränta, dåligt för ungdomarna som blir ännu mer skuldsatta. Chefsekonomen tycker det är en nackdel att lånefesten dröjer till första april näst aår och vill ha fest redan nu och ännu högre bostadspriser så fort som möjligt.
Nordeas chefsekonom säger:
“Dessutom upplever många att levnadskostnaderna har ökat markant samtidigt som det varit stort fokus på det negativa med Trumps politik, trots att det inte ser riktigt så svagt ut ekonomiskt. Det sammantaget gör att människor är försiktiga när det gäller bostadsaffärer.”
Fd professor Hans Lind påtalar att marknaden översvämmas av nya bostadsrätter och menar även att minskad tillväxt i befolkningen påverkar. Han tycker att man istället för lättade kreditregler borde bygga fler villor. Villa är trots allt det majoriteten bor i och de flesta vill bo i om de hade kunnat välja (vilket man inte alltid kan pga priser, bostadsort och arbetsplats). Lind diar ju inte bolåneräntor som bankerans chefsekonomer, och ser därmed inget negativt med lägre bostadspriser och dämpad lånefest och skuldbubbla.
Varför folk ser det som något positivt att något blir dyrare är fascinerande.
83 kommentarer
Godmorgon!
Som småföretagare kan jag bara instämma i att många håller i sina pengar. Det går betydligt trögare…. Det finns många orosmoln som tillsammans minskar lusten att spendera.
På tal om dyra och många bostadsrätter. Gick förbi det som ska bli BRF New York i Göteborg igår och blev nyfiken på vad det skulle kosta att bo där. Nästan sju millar för en trea med “halvöppen planlösning”, och då är du bara halvvägs upp i huset och får knappt något utsikt. Vem köper den? Nyrika kineser? Det finns väl alltid några krösustyper lägger beslag på våningarna överst, men resten då?
Öppen planlösning, då är det en tvåa med kök, inte en trea.
Jag reagerar mest på det otroligt fantasilösa namnet (BRF New York), som jag antar ska få folk att känna sig internationella, världsvana och flärdfulla.
Den gamla amerikakajen ligger bara ett stenkast bort. Förmodligen är det forna tiders glans man vill åt.
Vad värre är att Göteborg C tydligen ska kallas Göteborg Grand Central när västlänken är klar. Där kan vi snacka hybris.
Man sekundärskäms (eller rent av primär kanske …) redan.
Så otroligt töntigt. Lika töntigt som när hockeylaget Västra Frölunda skulle heta Indians.
Jaså, finns det en (eller flera) mindre centralstationer i staden?
Men det är väl att hoppas på för mycket att någon journalist ska ställa den frågan till de styrande.
“En brokig blandning av spännande arkitektur” skriver bostadsbolaget i sin presentation. Vad jag sett av den omgivningen är att den knappast är inbjudande då den består av ett äldre fastighetsbestånd i olika stadier av uppsnyggningsbehov.
Mitt bland köer och obefintliga eller svindyra gästparkeringar i en stad vars ledning gör allt den kan för att få bort alla former av privatbilism till priser man får en hyfsad villa med gräsplätt, garage och inte minst frisk luft i ett område utanför centrum eller i en grannkommun. Men så skriver bolaget också att bostäderna lämpar sig bäst för de som cyklar eller åker spårvagn.
Lever du “BRF för 9 000 000 livsstilen” cyklar du så klart till jobbet.
Uh, det ligger ett stort parkeringshus i samma kvarter och det byggs ett till i grannkvarteret. Byggnaden ligger precis bredvid den områdespark som skall byggas, och intill parken ligger en spårvagnshållplats. Ve och fasa.
Det stämmer att området var oerhört trist fram tills nyligen. Nu är det en byggarbetsplats, men det är just för att det byggs flera nya kvarter i den tidigare döda zonen mellan 1:a Långgatan och motorvägen. Det har god potential att bli riktigt schysst när det är klart. Inte billigt, inga villor på 200kvm, men en förlängning av en mycket väl fungerande kvartersstad.
Lyssnade på Kapitalets avsnitt om AI igår. Programvärdarna ställde en väldigt bra retorisk fråga; Vad händer om investerarna i AI skulle vilja ha tillbaka sina pengar?…. jadu…
Jag är avstängd från Mastodon.nu. Så enshittifieringen pågår även där.
Mitt intryck är att många förståsigpåare och bankernas analytiker missar två saker.
Dels demografin dels den tidigare kollektiva bostads-neurosen.
Demografin: boomer generationen har nu gått i pension. Den drog ekonomin ett par decennier fram till pensionen. Höga löner, mycket sparande/investeringar och mycket konsumtion av ‘drömbostäder’. När man går i pension börjar man istället konsumera sitt kapital och dra ner sin konsumtion. Var finns analyserna med demografiska förändringar som grund?
Bostads-neurosen: Länge verkade majoriteten av befolkningen i ett kollektivt rus där bostäder bara kunde gå upp i pris och räntor bara kunde gå ner. Känner dem som levt på att köpa, piffa och sälja bostäder. Dessa sitter nu med omöjliga projekt som är iskalla. Storholmen i Stockholm har också haft strykande åtgång på bostäder. Aldrig har någon objekt legat ute mer än veckor innan det sålts och mycket har gått före visning. Nu ligger ett antal objekt ute som inte hittar köpare. Den kollektiva neurosen eller hypnosen har spruckit och uppvaknandet är bryskt. Att M3 faller hittas också enkelt hos SCB som plottar grafik på det. M3 har inte fallit så här mycket och länge sedan starten på SCBs statistik, 1986. Inte ens under 90-talskrisen!
Var ska ny tillväxt komma ifrån med så höga skatter, fallande realinkomster och löneutrymmet fulltecknat? Långvarig mild stagnation är min bästa gissning.
Storsatsningarna inom försvar har nog inte börjat slå igenom ännu, vilket borde dra upp siffrorna något. Och på samma sätt kan nya omfattande investeringar i samhället förbättra läget avsevärt.
Innan åldern sätter stopp kommer många nyblivna pensionerade boomers leva loppan ett par år. Gissar att Rolfs Buss har många goda år framför sig, en riktig resebyrå som fortfarande har en ordentlig katalog att bläddra i.
Jag har helt missat att JK Rowling är transfob. Vad har hon sagt/skrivit?
Hon har gått hårt ut att en kvinna är en person född med äggstockar ( vilket jag iof i princip håller med om, men jag är ingen publik person och jag går inte runt och basunerar ut det)
Jag tänker spontant att det måste till mer, än att anse att det finns två biologiska kön, för att bli kallad transfob.
Men vad vet jag..?
Hon är en gamla skolans feminist som tror att det finns två kön, därav transfobstämpeln.
Off topic.
Här är en sammanställning: https://www.glamour.com/story/a-complete-breakdown-of-the-jk-rowling-transgender-comments-controversy
Trots att jag personligen skulle förlora på det så yrkar jag på borttagna ränteavdrag.
Idag är ränteavdraget 30% upp till 100.000 och 21% över 100.000 kr. Vänstern hade ett förslag att ta bort ränteavdraget över 100.000 kr. Det skulle nog inte drabba någon fattig.
Jag förstår inte det resonemanget. Vi har inga ränteutgifter alls och känner oss ganska rika. Våra barn har ränteutgifter och har väsentligt sämre ekonomi. Ju högre ränteutgifter desto sämre ekonomi.
Att titta på AI här och nu, och utifrån det avgöra dess nytta är som när Hasselblad tittade på digitalkameror 2000 och konstaterade att det aldrig vara ett hot mot deras kameror.
Vi är precis i början av ett utvecklingssteg, som dom flesta av oss inte kan greppa eller förstå.
Att företagen då inte kan tjäna pengar på att införa generativ AI rakt in i befintliga tjänster i liten skala är inte det minsta märkligt. Dom flesta företag är så försiktiga, man varken vill, kan eller vågar föda all data i företaget till en egen AI. Tänk den dagen jag kan fråga våran AI en fråga om att kombinera data från ekonomisystemet med data från ärendehanteringsystsemet och få ut det i mitt favoritformat. Eller ännu hellre kunna skapa saker som ifag skall gå till två, tre supportteam innan det är klart.
Men med kvartalsekonomomerna så är det svårt att får långsiktighet i besluten…
Sen behöver vi kanske inte nå singulariteten innan det finns en nytta, men vi måste förstå att vi är när internet var 1994… Minns forfarande facianationen nån gång 1992 när jag var på en dragning hos SUN och dom visade WWW 😀
Alla nya tekniker verkar skapa någon form av bubbla, eller rusning, vad man nu väljer att kalla det.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Railway_Mania
Enpersonshushåll som lånat mer än 2 MSEK till sitt boende? Vid 5% ränta då. Ca 4 MSEK idag.
Ang. AI-bubbla, MIT-rapporten.
Fattar inte folk att det alltid tar 10-20 år för teknologi att verkligen ge en impact på effektivitet? Det var ju likadant med Internet och webben. Den teknologin infördes allmänt under andra halvan av 1990-talet, sedan kom kraschen 2002, men det är först nu, över 20 år senare som vi verkligen skördar frukterna med webben, och då krävdes andra nya teknologier som smartphones och mobilnät med snabb IP-trafik också. Blir likadant med AI. Nu 2025 är vi med AI ungefär i samma utvecklingsläge som år 2000 med webben/internet. Så det kommer nog en AI-krasch närmaste åren, kanske. Kanske börjar den nu, kanske kommer den om några år. Men utan tvekan kommer AI att ge en enorm effektivitetsboost i samhället. Allt tar bara tid, för vi människor är tröga typer som vill göra som vi alltid gjort.
Jag vet, måste vara riktiga nötter på MIT som hasplar ur sig sånt där mitt i en skön bubbla…
Inte bara samhället. Cyberbrottslighet kommer antagligen också få en effektivitetsboost. Redan idag räknas brottsvinsterna i miljarder.
Det finns nog ett samband mellan glädjen över högre bostadspriser och längden på Stockholms bostadskö. Sälja villan och flytta in i hyresrätt ordnar pensionen. Funkar förstås bara så länge det funkar och bostadsbyggandet ransoneras men många planerar/spekulerar nog ändå för det.
Kan nog bli en betydligt svårare väg till guldkantad pensionstillvaro än vad det var för de som köpte bostad på 80- eller 90-talet. Med tanke på den stagnerande befolkningstillväxten vi har nu och som det prognosticeras för (SCB:s senaste befolkningsprognos säger exempelvis att så många barn som just nu är i skolåldern kommer vi inte att ha igen någon gång fram till 2070) lär prisutvecklingen kunna dämpas.
Det är mycket möjligt att den som köpt bostad år 2020 och säljer till pension år 2050 bara kommer ha haft en prisutveckling som följt inflationen, om ens det. Och denna inflation kommer personen därefter att få betala vinstskatt på när den säljer bostaden.
Nåja, en prisutveckling på 2% om året innebär ändå 11% på eget kapital vid normal hävstång på 15% kontantinsats. Inte illa jämfört med börsen.
Hur ser prisutvecklingen ut för en hyresrätt? Funderar Werner.
Fast bolåneräntan är ju normalt högre än inflationen, hur får du då 11% avkastning på eget kapital? Sedan betalar du 22% av den inflationsdrivna prisökningen i skatt, och något uppskov från det kan du inte göra när du sedan flyttar från bostadsrätten eller villan till en hyresrätt.
Men som du är inne på, bostaden är ju inte som vilket investeringsobjekt som helst utan något man faktiskt bor i, något som annars måste lösas på annat sätt.
Du måste givetvis räkna bort mot vad motsvarande hyresrätt skulle kosta. Eftersom hyresvärdens räntekostnader ingår i din hyra är det inte dumt att ta räntan som en driftskostnad.
I vår stad motsvarar ofta hyra <= ränta + avgift brf.
Angående bostadspriserna: vi har kollat runt Göteborg senaste året och min känsla är att folk fortfarande pytsar ut premiumpriser för alla “billigare” hus med renoveringsbehov. Om det är ett kvarter där villorna annars går för 5.5 då de är fixade och så går renoveringsvillan för 4.5 även om det behövs 2 miljoner för att få den i motsvarande skick som grannhuset.
Pratade med en mäklare som sa att i hennes område tenderar folk att betala mer, ju mer som ska fixas. Om man ville få valuta för pengarna skulle man köpa någonting som var aningen daterat men utan renoveringstvång, då var det inte lika roligt att leka husdrömmar tydligen.
Kan det vara så att vissa ser renoveringsbehov på 2 miljoner medans andra ser ett renoveringsbehov på 1 miljon – eller inget renoveringsbehov alls?
Visst – den dränering är ju svår att sätta sin egna prägel på men kök och badrum kan ju skilja något enormt i både smak och pris.
Alltså vi pratar om takbyte, dränering, badrum som måste göras om, dra ny el etc! Inte bara slaska på lite ny färg & flytta in! Men det kan absolut hända att folk gör mycket själva och får ner kostnaderna på så vis.
Alltså, allt det du nämner spelar sällan jättestor roll om man gör nu eller om 10 år.
Blir det en vattenskada får man dessutom en liten summa i bidrag från försäkringsbolaget oavsett hur gammalt badrummet eller taket är.
Finns ingen hemförsäkring som täcker vatten utifrån.
Renovering är både viktigt och inte viktigt. Klart att taket bör vara tätt men mycket går att ta pö om pö. Få hus där det är så akut att det rasar ihop från en dag till en annan.
“Elsanering” verkar vara det senaste man lurar på oroliga husköpare. Plåtcentral och fina tåtar från 1970 rivs ut totalt för att det inte sitter DCL-uttag i taket och gubben innan kanske fulkopplat ett eluttag nångång.
Elkablar från 30- och 40-talet är det dock läge att byta ut. Uttag för att ladda elbil kräver också en del elarbete, liksom värmepump istället för eldning.
Word på det.
I mitt område var det en trend att byta fullt fungerande (täta) tak för några år sedan. För “livstiden på ett tak är 30 (eller 40) år” enligt byggbranschen. Tänker man då inte själv så byter man taket och lägger 200 000 på det. Eller så tänker man själv och byter taket när det behövs (och är huset rätt byggt ska det inte behövas på många år….).
Laddstation vill man väl sätta i växelriktaren? Dvs ny kabel från växelriktaren till laddstationen. Avdrag för grön teknik på det – 50% på material och arbete.
@Scott Sheeran
Vårt tak har 125 år gammal takpapp. Handgjorda tegelpannor som är ~75 år. Besiktning är gjord med kommentaren “det är tätt tills det inte är tätt längre”.
Pengar tillgängliga om det behövs, men inget byte görs förrän dess.
Renovering är både viktigt och inte viktigt. Klart att taket bör vara tätt men mycket går att ta pö om pö. Få hus där det är så akut att det rasar ihop från en dag till en annan.
“Elsanering” verkar vara det senaste man lurar på oroliga husköpare. Plåtcentral och fina tåtar från 1970 rivs ut totalt för att det inte sitter DCL-uttag i taket och gubben innan kanske fulkopplat ett eluttag nångång.
Komma på tanken att det finns två kön, en föds med kromosomer för livmoder en med kromosomer för prostata, hona och hane, XX och XY…..det är ju som att påstå att jorden inte är platt, helt crazy.
Min lokala dyra stora Coop tar betalt för toalettbesök… hos ICA Maxi är det gratis och de ligger i samma handelsområde så ingen skillnad på diverse människor som behöver göra sina behov där.
Och vilken toa är fräschast? Vet många som hellre betalar en tia för att besöka en nytvättad toa än en gratis med kiss på golvet och utan papper.
Ganska lika, städschema på väggen så regelbunden städning på båda ställena
Knappt 3% skilde det mellan Oop och ICA på min varukorg. Oop tog tillbaka det när varor med medlemspriser räknades in och låg plötsligt 3% lägre. Men det känns som om Coop ligger lite högre på varor jag köper regelbundet.
Synnerligen ovetenskapligt, men ändå intressant. Så säg 5% diff? Handlar du för 10 000 kr i månaden så blir det 500 kr. Eller två pizzor och två öl då att försaka i månaden.
Mao, mycket gnäll för ingenting.
Toa i Coop Forum i Bromma Blocks är i alla fall gratis.
Tar de inte betalt för Toan på ICA där? 🙂
Köp lösgodis på ICA och handla på COOP i Bromma Blocks. ICA bromma blocks lösgodis är bäst!
Eller Kandyz då
Just befolkningsutvecklingen lär kunna lägga en våt filt över bostadsmarknaden framöver, även för villor. När familjer inte längre skaffar tre barn, eller knappt ens två barn, minskar behovet av att flytta till större. Den stora 40-talistgenerationen är även på väg att göra ”exit” från bostadsmarknaden och bor inte sällan kvar i villor eller större lägenheter, detta alltså samtidigt som barnafödandet dyker. Utbudet på bostäder kan komma att vara stort framöver.
Trots att jag har en bostadsrätt i Stockholm tycker jag att det är en bra möjlig utveckling om priserna faller eller åtminstone inte ökar. Om folk framöver behöver lägga en mindre andel av sin disponibla inkomst på boendet så är det bara bra.
Någon krasch lär vi däremot inte se, räntorna är på väg ner samtidigt som det verkar kunna bli reallöneökningar framöver. Arbetslösheten ökar visserligen men sysselsättningsgraden ligger kvar på en hög nivå.
Jag bor också i Stockholm i en numera för stor och svindyr villa. Jag vill också att bostadspriserna skall falla så att unga får råd att köpa. Det är viktigare än att vi får ut några miljoner extra.
Alla unga som redan köpt då och skuldsatt sig över taknocken. Vad vill du ska hända dem?
När det är dags för de unga som redan köpt att flytta till större bostad så blir i vart fall denna inte lika dyr som den annars hade blivit om prisuppgången hade varit så stor som den var tidigare.
De som redan köpt en villa har redan en villa som de har råd med, annars hade de väl inte fått lån? Den som köpt en villa på spekulation gör en förlust, men min sympati för dem är måttlig. Byter man till något större och jämförelsevis dyrare är det bra att priserna sjunker. De som byter ner sig eller drar sig ur bostadsmarknaden förlorar. Man får välja vem man tycker synd om.
Den som önskar prisfall är svaret skyldig vad man vill ska hända med alla ungdomar som riskerar att få se sin kontantinsats utraderad eller till och med få ett lån större än värdet på bostaden.
Men visst har man sitt på det torra är enkelt att vara en excel-krigare.
Nu önskar jag mig inte något prisfall, så jag är kanske fel person att kommentera. Men oavsett önskemål om prisrörelser uppåt eller neråt så hoppas jag att de som köper bostäder är medvetna om riskerna för prisfall och att man därför inte köper “för dyrt” för lånade pengar.
Förstår bara inte invändningen om ungdomarna. De som köpt sin första bostad kring 2021-2022 till ett förmodligen högre pris än vad de kan få ut nu eller om några år har ju ändå fördelen i att nästa, generellt dyrare, bostad fått samma utveckling, vilket de då i kronor tjänar mer på än om prisstegringen fortsatt som tidigare. Och om de bor kvar så har de heller inte förlorat något.
Förlorarna skulle kunna vara de som köpt en tänkt ”sistabostad” som de belånat upp till taknocken under åren 2020 till 2022 men som de av olika anledningar behöver byta ned till en billigare bostad nu. Det är nog ändå relativt få som behöver realisera en förlust på det sättet.
Tja, förlorare är kanske också bil- och båtförsäljare. I vart fall här i Stockholm har det varit rätt vanligt att höja bostadslånet för att använda för konsumtion.
Om värdestegringen på bostaden ledde till att belåningsgraden hamnade under 50% så blev månadskostnaden för ytterligare lån på bostaden mycket låg (låg ränta samt ingen amortering). 2021 låg rörlig bolåneränta på ca 1,5%, ett lån på 400 000 kr utan amortering och med 30% ränteavdrag innebar en månadskostnad på 350kr, vilket såg mycket lockande ut (kortsiktigt i varje fall).
@David H
Om värdet på din nuvarande bostad sjunkit så mycket att din kontantinsats är utraderad sitter du fast. Säljer du din bostad löser du bara ditt lån, i bästa fall. I värsta fall blir du kvar med ett blancolån.
Det spelar ingen roll att det där större boendet har sjunkit i pris. Utan kontantinsats kan du inte köpa det.
Stigande bostadspriser ger möjlighet till hävstång och bostadskarriär. En rörligare marknad. Vilket sticker i ögonen på många här.
Ingen vettig människa lånar så mycket pengar till en bostad att den inte kan betala av lånet innan den går i pension.
Lämpligt är då att gardera för fluktuationer i räntenivån.
Själv har jag inte betalat av huslånet helt än, trots att jag är pensionär sen några år, men det beror på att långivande bank gjorde bort sig och gav mig ett bundet lån på sju år till 1.25 % ränta. När det avtalet går ut om en drygt år så betalar jag nog hela resten av lånet. Det är inte så mycket kvar.
@PPP Man skulle kunna resonera annorlunda angående att betala av allt till pensionen om man har en investering mot aktiemarknaden. Historiskt är avkastningen från börsen, ca 8% årligen, högre än vad bolåneräntan är (i synnerhet efter ränteavdrag). Då skulle i vart fall en relativt ung person kunna argumentera att det är vettigt att ligga kvar med pengarna och månadsspara vidare där, snarare än att amortera av lånet.
Jag tänker dock som du, till bankrådgivarens förtret (som naturligtvis förordade att låna mer trots att jag inte behöver och placera pengarna i bankens egna fonder). Kanske är det Göran Perssons bevingade ord ”den som är satt i skuld är inte fri” som spökar.
Öka konsumtionen? Med vad? Bor i parhus räknar att bo kvar här minst tio år. Kommer väl behöva byta bil före dess…
Kläder och skor köps när de gamla “tagit slut”.
Mat, förutom huskostnader är min största utgift.
Kommer inte konsumera mera/mindre oavsett ränteläget.
Historiskt så är en reporänta på 1.50-2.50% det vanliga så det borde inte vara något större problem för ekonomin att hantera räntor från banken runt 3 %. Många byggare har vant sig vid en hög prisbild och har höga omkostnader, förr var det 3-5 snickare på varje kontorstjänst i dag är det 50/50.
Handlar verkligen om disponibel inkomst.
Räknar man bort hur mycket som går i skatt/sociala avgifter och sånt man inte kan komma undan för att ha ett relativt ok medelklassliv så återstår inte mycket pengar till boende.
Lägg på det att man massivt överproducerat främst bostadsrätter och det är en reell bubbla.
Det intressanta är att det nu snart varit helt stopp i byggnationen av småhus i tre år. Det är ju något som bör hålla dessa priser under armarna iaf i de områden där priserna ligger på mer normala 15 miljoner för ettt enfamiljshus.
Det är ett himla tjat om bostadspriser i Sthlm och Gbg i media. För ordningens skull kanske det borde påtalas att ca 70% av Sveriges befolkning bor någon annanstans och inte behöver svettas nämnvärt över räntor på 4%.
En ordinär 70-tals miljonprogramsvilla i en vanlig svensk småstad får man för i väldigt runda slängar 2-5 miljoner beroende på kommun, skick och läge. Vi sålde själva nyligen föräldrarnas fräscha och fina kåk, bara att flytta in, för 1,3 MSEK. Visserligen så långt från Stockholm man kan komma nästan, men det finns trots det både jobb, skola och vård och strandnära läge på orten. Dock ej T-bana eller spårvagn, så det är väl det man vill betala extra för gissar jag.
Vill du istället ha en bostadsrätt någonstans i landet? Släng upp sisådär 20-30 000 kr/m2 och den är din.
För politiken är den så kallade ”urbana medelklassen” mycket viktig, en nyckel till vem som kan bilda regering. Detta eftersom de är ganska otrogna som väljargrupp. Det bidrar till att politikerna är så mån om dem och att de därmed blir viktiga och får ett oproportionerligt stort utrymme i media.
Sedan tillhör ju även journalisterna i Stockholm just denna urbana medelklass.
Är man journalist i Stockholm är det enklast att göra reportage inom tunnelbanans täckningsområde. Skyll inte på oss som bor här för det.
Jag tycker också att det är för mycket snyftreportage om landet bortom storstäderna. Jag har rötter i Norrland och jobbar mycket där. Norrlandskusten är enligt min uppfattning välmående med bra kommunikationer och ett livskraftigt näringsliv. Tio mil inåt landet är det ofta annorlunda. Det är fel att dra hela Norrland över en kam och jag tycker att snyftreportagen skadar genom att sprida pessimism och spä på motsättningar inom Sverige som inte behöver finnas.
Samtidigt bor väl 90% av Norrlands (en rätt svepande benämning för halva rikets yta, som ingalunda är homogen) befolkning vid kusten, som som du säger är välmående städer.
Lägger man sedan till Östersund och Kiruna är man väl uppe i över 95% av Norrlands befolkning som bor i välmående städer. Rätt få som bor i nidbilden av Norrland mitt ute i skogen och tio mil till all service eller jobb.
Så är det absolut.
Utöver det så vet jag inte om det är så många snyftreportage om Norrlands inland heller, och sådana behövs knappast om vi talar i privatekonomiska termer. Den är oftast god då det finns gott om jobb, och pensionärerna lever också hyfsat i billiga bostäder.
Däremot är många glesbygdskommuner i norr (gäller säkert även söderut) utfattiga, vissa närmast konkursmässiga pga åldrande och minskande befolkning. Det är där skon klämmer rejält. Faktiskt, de enda jag känner till som har halvhyfsad ekonomi är de som har egna energibolag.
I norrbotten finns det en hel del i arbetsför ålder i glesbygd som har bra ekonomi
Men hemligheten heter ju “pendla till malmfälten”.
Jo, men det finns en poäng i att mediebilden, och den politiska diskussionen, av hur räntenivåerna pressar de svenska hushållen är något överdriven eller storstadskoncentrerad om man så vill.
Det stämmer visserligen för vissa grupper i Sverige, men medianskulden för bostadslån är 1,3 miljoner kronor och endast 14 procent av alla hushåll har bostadslån som överstiger 2 miljoner. 60 procent av alla hushåll i Sverige har inga bolån alls (och 35% av de som äger sin bostad har inga bostadslån). Har tagit siffrorna från en SBAB-rapport i fjol, baserad på SCB-statistik.
Skrivit det tidigare men Norge gjorde samma och ändrade kapitalkravet till 10% och bostadspriserna steg kraftigt efter det. Att det blir lättare för en ungdom att köpa bostad är skitsnack då det generellt inte är att få 15% insats som var det svåra utan lånetaket om du inte vill köpa en liten etta.
Med en vanlig lön får du låna cirka 3 miljoner här, de flesta nya tvåor går åtminstone för 3.5m, ska du köpa en må du ju ut med 500k+ oavsett om det är 10% eller 15% minimumkrav. Ska du ha en fin/rymligare tvåa måste du betala 4m och ha 1m i egenkapital då.
De enda det gör det lättare för är höginkomsttagare utan bostadskapital vilket är en anomalitet då även läkare och höglöneyrken ofta har en ganska vanlig ingångslön samt par utan kapital som vill köpa något samman. Par har redan det lätt att köpa en fin bostad då man bara behövde 500k per person för att köpa ett hus på uppemot 7 miljoner, ska du köpa en på egen hand behöver du 4 miljoner i egenkapital.
Inte konstigt att en majoritet här får hjälp av föräldrarna att köpa bostad, att komma in tidigt på bostadsmarknaden tidigt är ju ekonomiskt lika mycket värt som en högre utbildning numera.
Norge. Nordens oljeland.
De har så enorma strukturella problem att hantera nu och låg vilja pga att befolkningen blivit världens mest bekväma.
Det kommer bli ett episkt sammanbrott när de inte längre får oljepengar.