Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna i de asiatiska tidszonerna går blandat nu under tisdagsmorgonen. Den svenska kronan stärks trots att de amerikanska räntorna fortsätter stiga. Livsmedelsbutikerna (“dagligvaruhandeln”) har minskat sin lönsamhet och alltså absorberat en del av prishöjningarna som drivit inflationen.
Stockholmsbörsen var i stort sett oförändrad igår med -0.00% för OMXS30 och -0.03% för OMXSPI. Den svenska kronan stärktes till 10:79 SEK för USD och 11:77 SEK för EUR. Guldpriset backade på den stärkta kronan och hittas nu på 660:- SEK per gram.
Kronförstärkningen kom trots att de långa amerikanska räntorna fortsätte uppåt, där 2-åringen nu ligger på 4.96% vilket är årshögsta medan tioåringen hittas på 4.19%, en hundradels procentenhet från årshögsta på 4.20%. De korta räntorna var i stort oförändrade.
I USA gick börserna däremot framåt, men lite av detta tas för oss svenskar bort av den starkare kronan. S&P-500 gick +0.58% och Nasdaq 100 +1.18%. Bland FAANGS-aktierna gick Amazon starkast med +1.56% och Tesla sämst med -1.19%.
I de asiatiska tidszonerna spretar börserna under morgonen. ASX 200 går +0.56% i Australien, Hang Seng -0.87% i Hong Kong, KOSPI -0.79% i Sydkorea, Nikkei 225 -0.83% i Japan och Straits Times oförändrad på +0.05% i Singapore.
SCB rapporterar att livsmedelsbutikernas vinstmarginal minskade rejält under första kvartalet trots högre matpriser. Första kvartalet 2022 var dagligvaruhandelns vinster låga 3.5% i rörelsemarginal, men första kvartalet 2023 hade den fallit till 1.5%. Vinstmarginalen för övriga livsmedelsbranschen ökade något, där rörelsemarginalen för jrodbruk och fiske steg från 26.3% till 31.0%, livsmedelsförädligen i form av livsmedel och drycker steg från 1.6% i rörelsemarginal till 1.9%, men partihandeln (=grossister som säljer till livsmedelshandeln) backade i marginal från 4.7% till 4.6%.
Detta betyder att de utskällda mataffärerna alltså absorberat en del av prishöjningarna och minskat sina rörelsemarginaler för att hålla nere matpriserna till slutkunden konsumenten. Till lite mindre del har även partihandeln absorberat priserna.
Så fortsätta för all del hata din ICA-handlare, men vederbörande har alltså inte generellt profiterat på de högre priserna. Hat handlar dock om känslor och de påverkas således inte av fakta.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
84 kommentarer
Bra så. Tror dock det kommer fortsätta storma kring matpriserna en längre tid, ser egentligen inga tecken på att de skulle stabiliseras annat än tillfälligt. Får väl vara tacksam för att den här hösten verkar bjuda på stora mängder svamp och (än så länge) gratis friskluft.
Borde gå att lägga en CO2-skatt på att andas (ut).
Ooops, akta nu så du inte sår ett frö hos någon politiker som läser här…! Utandningsskatt skulle vara extremt lönsam för staten, och om jag inte är helt fel ute blir det bästa steg efter beskattning av fisar 😉 kornas magmuller är ju redan föremål för granskning så helt orealistiskt är det ju inte.
Precis som med skatten för Public Service (“TV-licensen”) kan man ju ta ut skatten oavsett om man nyttjar den eller inte (andas, fiser).
Tänk då på alla kossor som både andas och släpper ut när de gör, NR 2. Det skulle MP gilla.
Punktskatt på ärtsoppa och bönor? För klimatet!
Vi privatiserar luften* men beskattar utandning.
* 25 % moms.
Dock har det visat sig vara svårt att CO2-beskatta fossilbränslena
Med andra ord…Förbjud hurtbullejippon som Vasaloppet, Sthlm maraton, Göteborgsvarvet, Vansbrosimningen och Vätternrundan. Skulle nog kunna minska Sveriges CO2-utsläpp rejält! 😉
Då gäller det att hålla andan.
“Waiting to Exhale” 1995.
Medelklassen gillar att träna och sporta, mycket förbränning där med bieffekter som ett långt liv vilket leder till konsumtion och behov av bostäder. Progressiv ålderskatt borde genast införas!
😂
Ät inte för mycket svamp bara (champisar) för det lär vara cancerogent enligt en svampkonsulent [sic!] i ett SVT inslag!
Nu är ju bokföring en sak och verkligheten en annan. Officiellt netto behöver inte betyda att verksamheten går bra eller dåligt
En ICA omsätter väl 100 miljoner och uppåt och efter avdrag för chefens Tesla och diverse konsultarvoden är netto 1.5%.
Men det finns andra kostnader som inköp, lokaler (där koncernen tar procent på omsättningen) och annat.
Just nu har matpriserna stabiliserat sig. Inga nya spelare verkar vara på väg in i Sverige och det antyder väl att det är så här prisläget ser ut.
Vore intressant att se vad som hände om Carrefour eller någon annan jätte etablerade sig men de anser tydligen inte att det lönar sig. Lidl har försökt i 20 år men det har ju i stort varit ett misslyckande.
Nej. De stora ICA-butikerna, Maxi och Kvantum stämmer väl in på dina gissningar om omsättning, men det gäller knappast Supermarket och Nära. Många ICA-handlare kämpar med dålig lönsamhet, speciellt de som ligger i glesbygd.
Undra vad Ryssland ska göra för nu stärks rubeln från 102 rubel/$ till 96/$, nu på morgonen?
Det låter på tok för dyrt, hoppas den snart sälj för kilopris och inte dollarpris.
Se till att Pruttler råkar trilla ut genom ett fönster, och sen kan den som tar över beordra ett ensidigt eldupphör, och genast ta hem varenda ryzz ur Ukraina?
“Vi måste höja skatten!”
Tycker skattetrycket är alldeles för lågt och lätt i Sverige, en utandningsskatt vore nästa naturliga steg för att uppnå välfärdsstaten [TM]*.
*kan innehålla spår av bitterhet och ironi
“Detta betyder att de utskällda mataffärerna alltså absorberat en del av prishöjningarna och minskat sina rörelsemarginaler för att hålla nere matpriserna till slutkunden konsumenten.”
Byt ut “mataffärerna” mot “bankerna”…
En mening som kan skapas men aldrig förekommer i verkligheten.
Varför ska bankerna hålla nere matpriserna? 😉. Jag retas, jag förstår hur du menar och tänker.
Kan ju va ett bokföringtrix för att dölja vinster för att slippa all debatt
Kan ge inff från källor som vet mycket om blomsterbranchen att detaljhandeln för blommor dvs du köper krukväxter mm för tex hemmet har sjunkit med nästa 30% senaste året förmodligen även för sparar svensson så vet ni det
“Det är för jävligt i alla fall!”
Folk blir mer och mer prismedvetna. Min lokala Willys blir inte av med sitt Bregott verkar det som. Folk har upptäckt att det billigare Gårdsgoda funkar OK som ersättning. Butiken sänker då priset på Bregott (55 kr) ner till Gårdsgodas 46 kronor i några dagar. Jag köper då Bregott. Nu är priset på Bregott tillbaks där uppe igen. Och jag köper Gårdsgoda igen.
Klassiskt exempel på “tillgång och efterfrågan”.
Gårdsgodan är dock mindre, 550 vs 600 gram för bregott.
83 vs 91 kronor / kg vid dina priser, fortfarande billigare men inte så stor skillnad.
Och där kom inflationssiffrorna, ingen glädjande läsning direkt. Med stigande matpriser, elpriser och ev svagare krona kan det nog bli svettigt på septembermötet…
Du menar att dom får spara på elen och därmed inte har någon AC under mötet?
Ja och starkt kryddat härsket kött..
Jag tycker nog tvärtom att det såg ganska lovande ut. Trots liten månadsförändring för juli 2022 så sjunker ändå inflationstakten för KPI marginellt (9.31%–>9.26%). Även om hösten kommer innehålla prishöjningar så steg priserna ganska mycket förra hösten så inflationen kommer nog sjunka under hösten. KPIF (utan ränta) sjönk ju också något i juli, mycket beroende på lägre elpriser då KPI-XE (utan räntor och energi) steg mer än KPI. Hittills i år (jan-jul) är inflationen 2.45%, 1.13% & 4.71% för KPI, KPIF och KPI-XE respektive.
Jag tror att matpriserna kommer stiga något under hösten men att elpriserna blir lägre än för ett år sedan och att den värsta kronförsvagningen är bakom oss. Min gissning är att räntan höjs med 0.25% i september med en ytterligare höjning senare i år.
Plats för Vischan.
ECB har redan höjt 0,25 sedan RB höjde 0,25 senast och ECB har ytterligare ett möte innan RB’s nästa där ECB lär höja ytterligare 0,25. Så bara för att hänga med ECB så måste RB förmodligen höja 0,5.
Då de släpade efter i våras så för att komma ikapp ECB’s senaste 4 månaders höjningar så måste RB förmodligen höja 0,75 i sept.
Men som vanligt verkar vi devalvera istället för att föra en vettig peningpolitik. 🙁
Jag skriver vad jag tror kommer hända, inte vad jag vill skall hända. Att du vill att räntan höjs med ett par procentenheter är väl känt, men tror du att det kommer bli så?
Inte ett par, men att höja ikapp ECB borde vara mer eller mindre självklart. Att RB halkar efter tror jag är en effekt av färre möten per år än ECB. Lägg lika många per år och följ ECB med någon dags eftersläpning så uppstår inte det här problemet.
Det är för övrigt snart irrelevant att titta på KPI-förändring på 12 mån.
RB borde istället fundera ut hur de ska få tillbaka EUR under 10 och USD under 9.
Först då kan vi få tillbaka levnadsstandarden vi hade.
Varför skulle det helt plötsligt bli irrelevant?
För att bara för att priserna inte längre ökar (derivatan går mot noll) så betyder det inte att vi får tillbaka samma levnadsstandard som innan ökningen tog fart. Det sker först när även kronkursen återgått till tidigare nivå.
Allt annat är bara att vi devalverat vilket är typiskt dåligt.
Alltså irrelevant för att visa det du vill visa men fortfarande relevant för att visa det den är konstruerad för att visa.
När inflationen är tillbaka på runt 2% är det dags att genom lönehöjningar som motsvarar produktivitetsförbättringar återställa levnadsstandarden såsom vi gjort sedan mitten av 90-talet.
Det verkar vara de sjunkande elpriserna under sommaren som har gjort att inflationen inte steg. Var inne och tittade på SCB och det verkar klart och tydligt att det är elen som har gjort att inflationen inte tar fart. Detta är ju inte hållbart med tanke på att vi går mot kallare tider samt att semesterperioderna är slut.
Den stora frågan är hur mycket elen kommer att kosta till vintern. Förra vintern var ovanligt varm, men om vi får en kall vinter i år tror jag att elpriserna kommer att driva upp inflationen rejält. Som sagt vi får hoppas på en varm vinter annars blir det rejäla elräkningar för den som inte har bundit sitt elavtal.
Kommer kronförsvagningen att fortsätta? Om den gör det blir det väldigt svårt att få bukt med inflationen. Vi får se vilken väg Riksbanken går, fortsätter de att prioritera fastighetsmarknaden eller följer de ECB och FED och höjer räntan rejält.
Rb har redan tappt gentemot ECB. Behövs 0,75 i sept bara för att komma ikapp. Skulle behövas 1,0 för en meningsfull förstärkning av kronan.
Det som krävs för en förstärkning av kronan är rimligtvis en höjning som är högre än förväntat. Att höja i paritet eller mer än så bör vara onödigt.
Varför då? Målet måste vara att få ner EUR till under 10 och USD till under 9 igen. Då räcker inte att höja “mer än förväntat”, då händer kanske något litet men inte tillräckligt.
Det är dessutom det snabbast sättet att få ner inflationen då väldigt mycket av den är importerad genom valutaförsvagning.
Japp. Utan att elpriset fallit hade inflationen stigit.
Elpriserna kommer givetvis bli högre än de är nu under sommaren men kommer de att bli högre än de var förra året?
I augusti förra året systempriset (SYS) 2.35:- per kWh, hittills i augusti är priset 25 öre per kWh. Gassituationen i Europa ser bra ut, vattenmagasin i Norge och Sverige ser bra ut, Finland har ett nytt kärnkraftverk och Sverige kommer nog inte ha ett kärnkraftverk ur drift hela denna vintern också. Givetvis kan vintern bli kallare men globalt är vi i en El Niño som brukar ge något mildare vintrar.
“Sverige kommer nog inte ha ett kärnkraftverk ur drift hela denna vintern också” – Meanwhile in Vattenfall’s HQ – Hold my Beer!!!
Vilken vikt man lägger vid att elpriset “råkade” dra ner inflationen beror väl på om man tror att förra årets höga elpriser berodde på transienta faktorer orsakade av kriget eller ej.
Det är säkert många som är prismedvetna idag. När det är lågt pris på t ex ost så köper man på sig ett litet lager som räcker till nästa gång det är lågt pris. Så gör även jag.
Du ska inte blanda ihop “man” med “jag”.
Gör jag inte heller. Många syftar på att jag och många är prismedvetna idag. Märker du ord?
Att hata någon butik löser ju ingenting. Bara att avstå eller byta butik.
Eller hur.
Men för i helvete Observer, komma här dragandes med logik och sunt förnuft en tidig tisdag!!! MINA KÄNSLOR DÅ?????
Jag avstår aktivt från att handla hos ICA, detta beror framförallt på deras extrema marknadsandel. När en spelare “äger” 50% av marknaden så är det sällan bra för oss som konsumenter.
Jag handlar där jag blir bäst bemött och får bäst kvalitet på varorna i förhållande till pris. ICA-butikerna ägs av den enskilde handlaren, inte av ICA centralt.
jag handlar av ICA centralt. Jag beställer visserligen på en websida som ska representera en viss ICA-butik, men varorna körs ut till mig från ICAs centrallager.
Angående matpriserna. Jag köpte en bakmaskin för några månader sedan och godare bröd går inte att köpa i någon matbutik. Kostar 5 kr per bröd (700 g) eller 8 kr om man använder mjölk.
Rekommenderas starkt.
Jag köpte en testvinnare Russel Hobbs för c:a 900 kr.
Hoppas inte den är tillverkad i Ryssland.
Russel Hobbs ägs av Spectrum Brands och de finns på röda listan.
https://leave-russia.org/spectrum-brands
Nej mataffärsbrödet (det färdigförpackade, bakeoffbrödet går an) får mig nästan att bli illamående de gånger jag gör misstaget att köpa en förpackning.
Tur att det finns ett surdegsbageri i sta’n, även om det använder sig av Saltå Kvarn.
Det finns en 7500 gammal egyptisk jästkultur att köpa på nätet. Det ska tydligen vara the 💩
Menar du att man blir akut lös i magen av den eller att man får det godaste brödet någonsin? Frågar år en vän…
Det finns en 7500 gammal egyptisk jästkultur att köpa på nätet. Det ska tydligen vara the shit.
Bara inte anamma fornegyptiernas diet för mycket, de åt mest bara bröd och kolhydrater hela tiden och hade enorma problem med diabetes.
Flera av deras gudar illustreras också med pappakropp och manboobs, något säger mig att de gamla egyptierna inte var bekanta med keto.
De var nybörjare på jordbruk, men nån måste ju börja.
Beryozka, vad är det för fel med Saltå Kvarn? De har enbart ekologiska varor som jag brukar handla.
För att få bukt med inflation och prishöjningar så måste vi i grunden få ned elpriserna. Det är dem som driver all annan prishöjning i mångt och mycket.
Så regeringen måste snabbt få till ny kärnkraft med billig och stabil elkraft. Med dessa jojopriser i elkostnader för företagen så kommer priserna på alla livsmedel vara detsamma. Det går ej att långsiktigt planera sin produktion eller verksamhet med vårt nuvarande system utan fungerande planerbar energi.
Billig stabil el = lägre och stabilare varor = lägre inflation
+1
Gäller även drivmedelspriserna. En bonde måste ta ut sina höjda dieselkostnader någonstans, och det kan han bara göra på de varor han producerar.
Att bygga kärnkraftverk lär ta minst (extremt optimistiskt) 10 år innan de är i drift så en snabbfix mot inflation är det inte direkt.
Dessutom var inflationen rätt hög på 80-talet när vi hade 12 reaktorer i drift så sambandet kärnkraft –> låg inflation är ganska svagt.
Äpplen och päron. Vi hade extremt låga elpriser på 80-talet, tack vare en fantastisk mix av vattenkraft/kärnkraft. Inflationen på den tiden hade andra orsaker.
Alltså är sambandet svagt. Även om vi tokbygger kärnkraftverk kan inflationen fortfarande förbli hög. Antagligen skulle en ensidig satsning på så stora infrastrukturprojekt på kort tid sluka byggresurser och bli inflationsdrivande i sig själva.
Man får passa på när alla andra byggprojekt ligger nere då.
Det kommer aldrig bli några fler kärnkraftverk. Har du läst på om agenda 2030 och deras 7-årsplan?
Skulle vilja lägga till SEK som just nu står i 11,83 mot EUR. Rimligtvis importerar vi inflationen med den kronkursen…?
Nä, det är växelkursen som måste fixas. Elpriset är sekundärt.
Marginalerna för tillverknings och grossistleden påverkar mer konsumentpriserna än handlarnas marginal. Att grossisternas marginal minskar är positivt. Att producenternas marginal ökar är förstås negativt. Misstänker att de tidigare påslagen för energikostnader ligger kvar. Energikostnader är en ansenlig del i produktionen. Exempelvis allt från driva växthus, bagerier till traktorer. Det kommer ta tid att få bukt med inflationen förutom energikostnader så kompenseras importen av ökade marginaler för valuta där man tar höjd för fluktuationer. Normalt är 1-3% nu ligger marginalerna på valutarisken på 5-10%.
https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/konsumentprisindex-kpi-juli-2023/
“Det var även lägre priser på trafikavgifter, vilket beror på att SCB har en ny metod för trängselavgifter som tar hänsyn till avgiftsfria dagar.”
Intressant att när de väljer att ändra hur de räknar fram KPI i sina modeller verkar det alltid dra inflationen nedåt, är man konspirationsteoretiker om man menar att det finns ett samband här?
Ja, antagligen.
Så man kan lika gärna säga att det var ändrade beräkningssätt som fick inflationen att ligga still…
Minus 56% i trafikavgifter med det nya räknesättet ja, det var ingen liten avrundning.
Nu spelar ju det i ett vakuum ingen större roll men när man använder godtyckliga räknesätt på ett antal punkter börjar det skeva bilden som helhet.
En fråga som uppkommer är varför man inte tar ut vägavgifterna alla dagar, om man nu anser att de fyller en funktion.
Krävs inte mycket ekonomikunskaper för att fatta att inflation som orsakas av minskat utbud ledsagas av lägre marginaler medan inflation som orsakas av ökad efterfrågan ledsagas av högre marginaler. Men jag undrar om greedflationteoretikerna förklarar de minskade marginalerna med att handlarna nu blivit mindre giriga, eller vad.
Jag har en fundering apropå känslor nu när de flesta pojkarna här inne verkar överens om att det inte hör hemma där krig och ekonomi avhandlas.
Hur kommer det sig att om jag avstår en Bacardi & Cola på fredag kväll så är det en vital del i att avgöra hela kriget till Ukrainas fördel, men om jag avstår min helgflygresa för att ta kort på min mat så är det totalt meningslöst när det gäller CO2-utsläpp?
Jag antar att det finns någon faktabaserad uträkning som visar att min Bacardis påverkan på ryska krigskassan är många gånger större än mina CO2-utsläpps påverkan?
Är det känslor inblandade?
Om man anlägger ett lite längre perspektiv på pris- och löneutvecklingen, så kan man konstatera, att vi idag lägger en allt mindre del av våra samlade inkomster på såväl livsmedel som drivmedel.
Om vi vill att människor skall belasta miljön mindre och därtill äta nyttigare, så är stigande priser på animalisk föda alldeles utmärkt. Vi kan återgå till att äta som på 80-talet, med mindre köttportioner.
Om vill vill att bilåkandet skall minska, så är det i första hand det onödiga bilåkandet som måste klämmas till. Där hjälper inte stigande drivmedelspriser till lika mycket som andra åtgärder. Höga vägavgifter i stadsregionerna, höjda fordonsskatter för dem som bor i områden med existerande kollektivtrafik, totalförbud mot a-traktorer och ineffektiva veteranbilar, sänkta hastighetsgränser, förbud mot motorsport, &c.
Du är allt en riktig negodil.
Varför skulle vi vilja att bilåkandet minskade?
Med tanke på att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att vi går mot kallare och mörkare tider, bör någon ställa frågor till Energiminister Busch om hur de tar tänkt göra kommande vinter med elstöd och i så fall hur det skall utformas.
Bli inte förvånade ifall ingen plan finns för vintern och att man i panik gör en repris på förra årets mindre väl utformade elstöd.
Enligt Cervenka är detta endast bokföringstekniskt en nedgång. Vinsterna ökar:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JQ4pg8/siffrorna-visar-att-pengarna-forsar-in-for-ica-och-axfood