Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna faller på bredden i de asiatiska tidszonerna under onsdagsmorgonen. Svensk KPI-inflation rapporterades av SCB igår och ligger kvar på oförminskade 9.3% i årstakt och hölls enbart ner tack vare de nästan rekordlåga elpriserna i juli, utan vilket inflationen stigit till nästan 10%. Men drömmarna om slut på Riksbankens räntesänkningar lever eftersom prisökningstakten enligt KPIF backade med två tusendelar.
Stockholmsbörsen backade stabilt med -1.33% för OMXS30 och -1.34% för OMXSPI. Den svenska kronan försvagas till 10:85 SEK för en USD och 11:85 SEK för en euro, men det kunde varit värre – kronan kunde varit den ryska rubeln. Guldpriset stiger till 664:- SEK per gram.
I USA backade också börserna och indexet S&P-500 gick -0.92% medan Nasdaq 100 gick -0.91%. Samtliga FAANGST-aktier föll och Sverige kan vara stolta över att Spotify med -2.58% backade mest i klassen.
Amerikanska långa räntor fortsatte uppåt, men inga dramatiska rörelser.
I de asiatiska tidszonerna faller samtliga index bloggen följer nu under morgonen. ASX 200 går -1.52%, HAng Seng -1.36%, KOSPI -1.69%, Nikkei 225 -1.39% och Straits Times -0.90%.
Elpriserna i juli, som nästan var rekordlåga och de lägsta på flera år, räddade svensk inflation från att landa på runt 10% i årstakt och KPI-prisökningarna fortsatte på 9.3% i årstakt i juli, dvs samma takt som i juni. De fallande elpriserna sänkte inflationen med 0.6 procentenheter, så utan dessa hade prisökningarna landat på 9.9%.
Nu följer kalenderbitarna på Riksbanken dock KPIF för att ignorera de direkta (men inte de sekundära) effekterna av sina egna räntehöjningar i form av att man skiter i vad svenskarna behöver betala för sina bolån. KPIF backade med två tusendelar (0.2 procentenheter) till 6.4% i årstakt, men hade alltså utan fallande elpriser istället stigit till 7.0%.
Förmodligen är det de höjda räntorna från Riksbanken som ordnat det regniga och blåsiga vädret i sommar och som därmed trollade fram denna sänkning av KPIF, för vi vet ju alla att styrräntan är Det Enda Verktyget (TM) – ett verktyg att sämja dem, ett verktyg att främja dem, ett verktyg att djupt i Riksbankens mörka korridorer tämja dem, i Riksbankens direktionsrum där skuggorna ruva – som kan tämja inflationen. Således styrde Riksbanken vädret när man nu konstaterar att räntehöjningarna biter.
Därmed förväntar alla sig nu att Riksbanken slutar höja räntan och sedan börjar sänka den.
KPIF-XE, dvs prisökningarna utan både bolån och energikostnader steg till 8.0%, så man får förmoda att pratet om att börja titta på KPIF-XE för räntebesluten istället för KPIF nu får skrinläggas.
Det verkar alltså inte som att inflationen är begränsad till hushållens direkta räntekostnader och energipriserna, vilket många experter hävdade för ett år sedan. Även om man skippar dessa ökade alltså priserna 8.0% på ett år, men kanske är det bara ekot av egots vibrationer, fast verkligheten är att både räntekostnader och energikostnader äter sig ut i allting i ekonomin och det går inte att begränsa konsumentprisinflationen till dessa poster. Som energifundamentalist kan jag som alltid konstatera att allt i slutändan handlar om energianvändande, och således påverkar energipriserna allt.
Sedan får vi se om juli var det nya normala eller om Riksbanken nu slutar påverka vädret. För i SE4 exploderade elpriserna idag igen och en del talar för att vi nu får en upprepning av förra hösten. Trots allt har inget ändrats gällande det svenska energisystemet, annat än att hushållen fått en massa bidrag återbäring för att ha råd att betala sin elräkningar.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
109 kommentarer
Sarkastiskt raljerande med poetiska inslag. Du har precis tagit den efterlängtade morgonrapporten till nya höjder.
Du får gärna fortsätta på den inslagna vägen – det här var riktigt bra.
Tänk att det går att rapportera om ekonomi på ett informerat OCH roligt sätt samtidigt. Så sjukt bra!
Och Winter is Coming…. 😁 Fin bild med ved… haha. skönt att man har 20+ pallar med ved hemma. Men ändå lite ångest för elräkningen i vinter. Även bergvärme drar ju el, och elbilen.
Apropå räntor. hoppas ni med höga lån inte går under av detta. Visst man kan alltid vara efterklok, men hela bostadspolitiken med utbudsbegränsning och ränteavdrag har ju gjort att hela systemet är suboptimalt utformat och har låg resiliens mot kriser.
Det som ändrats sedan förra hösten/ vintern är att Finlands nya enorma kärnkraftverk nu är i drift så Sverige kommer förhoppningsvis inte behöva exportera så mycket el till Finland.
Det sannolika blir därför att huvudexporten kommer att gå till Danmark som nyligen installerat en gigantisk ny kabel över till England. Det blir ett svart hål…
Min gissning är därför att prisskillnaden mellan SE3 och SE4 kommer att öka
Inte mig emot. Det är väl lämpligt att de som producerar elektricitet, stål, skog m.m. upphör att missgynnas, medan de som producerar falafel och gängkriminalitet faktiskt får betala vad det kostar för sin el (som de inte ens behöver så mycket av; Skåne är varmt och skönt på vintern).
Tack för informationen.
Jag hoppas att Riksbanken slutar att höja räntan nu så jag har råd att bo kvar i mitt hus nu när jag är pensionär.
Är det inte meningen att man ska ha betalat tillbaka (amorterat) lånet i sin helhet när man går i pension?
Amortera, pffff vad är det??? [sic!]
Var så förr (a år100adet) typ
Nu ska du inte betala av, för du får inte låna till tex takbyte, när du blivi pensionär !!!
Vi har kvar ett antal 100 tusen i lån – men har lika mycket i buffert = rep fond
Låg lite halvrisigt till under tidigt 90 tal, efter det har jag haft mycket låga eller som nu inga skulder. Har missat en del avkastning på den strategin men sover mycket gott.
Det var länge sedan man hade plan på att betala tillbaka. Det bara räntekostnad som sätter värderingen på huset.
Det har jag inte haft råd med. För dålig lön!
Det är inte säkert att det är ekonomiskt klokt att amortera ner till noll. Inflationen ligger högre än räntan på lånen, så på sikt kan värdet av skulderna urholkas.
Vi får se hur det utvecklar sig.
Man sover gott och käkar popcorn när alla andra pratar om räntan iaf. Det har ett värde i sig.
sant
Som vanligt är väl lagom bäst?
Lån idag är ju som oftast räknat i miljoner kr, vilket är många pengar.
Då är det ju inte fel att amortera lite lagom till sig själv samtidigt som man sparar undan pengar. Amorteringen kommer knappast ner till 0, men kanske halverar lånen på lång sikt.
Har man då samtidigt sparat pengar så tror jag man plockat lite russin ur kakan.
Men vad vet jag, fortf. verkar hyrbilar poppis. “- Har man väl kommit in i bilsnurran är det ju så det är”
Sa någon till mig.
Såg någon bilhandlare erbjöd 7,71% i ränta.
Det är nog osannolikt att vi sett slutet på räntehöjningarna eller för den delen att RB kommer få ordning på inflationen utan att det händer saker i omvärlden som hjälper dom (men vi kommer naturligtvis belöna dem rikligt oaktat om dom lyckas åstadkomma ett enda skvatt).
Jag har en i grunden negativ syn på den ekonomiska utvecklingen på kort sikt.
PS. Till herr Bloggaren, även att fokus just nu är och sannolikt bör vara Ukraina så vore det intressant med lite belysning av Kina/Taiwan. Kina bygger tydligen ett gigantiskt militärsjukhus på strategisk lokalisering, tillverkar marindiesel så det ryker (jag är här hela veckan), lagrar blod i stora volymer och enligt vissa så är det endast en större amfibieövning som kvarstår innan man är redo för det stora “språnget” DS.
Jag kan inte följa och skriva om allt. Gissar att Kinamedia kommer täcka det kriget. https://kinamedia.se
Tack för den! Verkar riktigt bra också.
Will kolla.
Man kan ju tänka att det hade varit helt idiotiskt för Kina att angripa Taiwan då med 99% säkerhet så kommer Japan och USA att ge sig in i kriget och handelsstoppen för Kina hade ju varit långt mer förödande än vad det varit för Ryssland.
Sen har ju särskilt senaste åren visat att diktatorer agerar ofta inte logiskt så bara för att ett krig hade varit extremt skadligt för Kina så är det ingen garanti att det inte kommer hända.
Vad gäller tanken “Kina kommer inte anfalla Taiwan för då blir det embargon och ekonomin skadas allvarligt…” är en tanke jag också burit som en fundamentalt cementerad logisk pusselbit.
Dock skänker Kyle Bass (CIO (inte IT pillet, investmentpillet) Hayman Capital Management) och lite av en Kinakännare (och förvisso Kinahök) perspektiv på det och jämför t.ex. med en annan högaktuell diktator som sedan 2014 invaderat ett grannland tvärtemot alla logiska tankebanor. En man gör naturligtvis ingen invasion på det sättet men hans resonemang och det faktum att Kina gör ett flertal finansiella manövrar just nu för att minska sin exponering för utländska sanktioner (t.ex. har de sålt av stora mängder amerikanska statspapper som just nu annars tydligen vore en rimligt smart investering allt beaktat). Väger man samman allt, vad dom gör, vad Nalle Puh säger och hur de agerar så – fan vet!
Tror att vi många gånger i väst utgår från våra egna tankar om vad som är smart och rimligt (kan jag tjäna PENGAR på det) och inte förstår att för en del höga herrar är det skitsamma. Jag är övertygad om att för Putin är tanken på t.ex. 150 miljoner döda västeuropéer ingen jobbig tanke om han kommer undan med det och får mer makt. Lite därför Macron t.ex. dagen innan invasionen fortfarande trodde på den eviga freden, sin egen enorma förmåga att förhandla med Putin och att han generellt var smartare än alla andra människor i världen kanske?
16/8-2022 var genomsnittspriset på Nordpool för SE4 377 öre per kWh, idag är det 77 öre. Är det verkligen en explosion som förebådar en upprepning av förra hösten? Hittills i augusti är elpriserna under 20% av priserna för ett år sedan.
Jag kan varit lite raljant.
Det är lätt hänt!
I grunden är det ju dock som du skriver, inget har förändrats annat än att vi tillfälligtvis har ett för elpriserna (sett ur konsumenternas synvinkel) fördelaktigt väder. Det torde väl vara ett lika stort gasproblem i Europa i år som förra, bara att det inte skrivs om det för tillfället?
Leverantörskedjor har ställts om och det är god fyllnadsgrad i gaslagren, situationen är mycket bättre och inte alls som inför vintern 2022 och inför vintern 2021.
https://www.teknikforetagen.se/nyhetscenter/ekonomisk-analys/2023/god-fyllnadsgrad-for-sasongen-i-de-europeiska-gaslagren/
En normalvinter motsvarar 100% lagerfyllnad ca 30% av åtgången.
Det brhövs nya logistikflöden.
Vi klarade förra vintern pga det var en mild vinter med signifikant lägre förbrukning.
> och således påverkar energipriserna allt.
Japp. Och man ska komma ihåg att energipriserna sätts i EUR och USD. Även svenska elpriset sätts i EUR.
Vill man ha billigare energi (i SEK) och lägre inflation så är det starkare krona som gäller.
Och det är det enda som hjälper.
Man kan hävda att om kronans värde bara är konstant lika dåligt som nu om ett år så spär det inte på inflationen som KPI mätt på 12 mån. Men det är mest ett siffertrixande för då har vi de facto devalverat oss ur det hela (igen). Det enda resultatet av det är att vi har blivit fattigare jämfört omvärlden.
Det riktigt intressanta blir när vi fått igång en negativ efterfrågespiral inom hela ekonomin, på grund av att det inte längre går att ha ett långsiktigt ekvilibrium på energimarknaderna.
Inge vidare inflationstal så får sätta vår bästa man från riksbanken på fallet. Agent 0.25 med licens att prokrastinera.
När agent 0.25 duschar skiftar han precis som Bond mellan varmt och kallt vatten men i agent 0.25 fall är det på grund av energibrist.
Ja för dubbelagent 0.50 verkar ännu frånvarande. Han hade verkligen gjort jobbet bättre!
Dubbelagent 0.50, den var bra!
I min egen lilla filterbubbla så märker jag inte av någon större inflation just nu. Är det bara för att man börjar bli van vid att priserna smyghöjs, eller är det för att prishöjningarna på sista tiden skett inom varor och tjänster som jag inte använder, eller köper väldigt sällan?
Jag antar att det går att se i SCB statistikdatabas vilka priser som ökat mest under sommaren.
Flygresor, paketresor och hyrbilar var det väl i juni.
Vi tittar hela tiden på den årliga inflationen. I slutet av förra året och i början av detta år steg matpriserna väldigt mycket så när det gått ett år efter detta så kommer vi se en lägre inflation. jag tror det dröjer till i februari nästa år.
Detta.
Inflationen mäts på årlig basis så om priserna står stilla i 1 år så kommer inflationen långsamt ticka ner mot 0% men det kommer ta 1 år.
Häromdagen diskuterades utvecklingen av bidragsberoende. SCB redovisar en mycket kraftig nedgång jämfört med toppen i mitten på 1990-talet. Jag invände att denna statistik inte gav hela bilden eftersom exempelvis människors som försörjs genom arbete som finansieras med lönebidrag inte finns med.
Jag har försökt få tag i information kring detta. SCB för inte statistik om detta. Man hänvisar till Arbetsförmedlingen. Tyvärr är statistiken där inget vidare. Jag lyckas i alla fall inte följa utvecklingen längre tillbaka än till 2022. Här ses dock en måttlig ökning av antalet med lönebidrag och en kraftig ökning av antalet med introduktionsjobb. Hur det ser ut på längre sikt lyckas jag inte lista ut.
För den som inte är bekant med Arbetsförmedlingens alla olika ersättningar är det heller inte helt enkelt att avgöra vilka som skall räknas till vilken kategori.
Fast, volymen, antalet personer, med sådana ersättningar som inte ingår i SCB-data är rimligtvis litet i förhållande de som får personliga ersättningar. Eller med andra ord, även om denna typ av bidrag har en långsiktigt uppåtgående tre som kunde inkluderas så skulle det inte ändra den nedåtgående trend som visas i SCB-data.
Värt att notera är ändå att den nedåtgående trenden är från en djup lågkonjunktur. En riktigt relevant jämförelse får vi när vi nästa gång går in i en djup lågkonjunktur.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/amnesovergripande-statistik/hushallens-ekonomi-allman-statistik/pong/statistiknyhet/antal-personer-forsorjda-med-sociala-ersattningar-och-bidrag-2017/
https://statistik.arbetsformedlingen.se/extensions/Manadsstatistik_sid1/Manadsstatistik_sid1.html
Räknas t ex riksdagsledamöter som självförsörjande eller bidragsförsörjda enligt din definition?
Är inte det där trams?
Jo Trams
Och det var det redan när högern (?) introducerade närande – tärande som begreppspar. Om företagsamhet contra offentliganställda
Vem argumenterar du mot?
Jo lite, men det illustrerar svårigheten i att avfärda att folk är självförsörjande baserat på om samhället bidrar till lönen. Många jobb utförs t ex med stöd av ROT och RUT, är de som utför dessa jobb självförsörjande eller inte?
RUT- och ROT-arbete medför som regel nettoinbetalning av skatt, så i just de dallen är det solklart vad det handlar om.
*fallen
Även jobb som t ex utförs med ungdomsrabatt på arbetsgivaravgiften eller genom att arbetsförmedlingen betalar del av lön, betalar skatt.
Jo, det finns förstås gränsdragningsproblem. Vilket förmodligen även gäller för dem som ingår i Arbetsförmedlingens statistik.
Man kanske kan göra som SCB och räkna “helårspersoner” utifrån hur stor andel av lönen som kommer varifrån??
Kanske en detalj, men jag vill ändå påpeka att jag inte använt begreppet självförsörjande.
Det är vänstergishgallop från stormtrupoen Heasm66 för att döda diskussionen så man inte kan diskutera SVMPC misslyckade integrationspolitik senaste två mandatperioder.
Det förklarar en hel del att din definition av en god diskussion är att alla tycker likadant.
Du får gärna förklara hur ett minskat bidragsberoende är något dåligt.
Bra. Den kan du diskutera någon annanstans. Det är ju tur att all integrationspolitik handlar om 2014 – 2022 och att man inte behöver bry sig om 2006 – 2014 i sammanhanget.
Kommentaren till mig ovan, var väl inte direkt ett exempel på det, men HEASM66 är ett exempel på något som inte är alltför vanligt. En debattör på vänsterkanten som för det mesta är beredd att föra en intellektuellt hederlig diskussion. Det finns tr
Råkade trycka iväg det innan det var färdigskrivet och färdigtänkt.
Finns helt klart exempel på motsatsen. Nämner inga namn.
Skrivfel. Månadsstatistik kan följas från 2021.
Arbete med lönebidag är väl med (under arbetsmarknadsåtgärder):
https://www.scb.se/pressmeddelande/antalet-personer-med-bidrag-lagsta-sedan-matningarna-borjade/
Det som räknas är Sjukpenning, Sjuk- och aktivitetsersättning, Arbetslöshet, Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Ekonomiskt bistånd och Etableringsersättning.
Det finns en länk på sidan där man kan se hur varje del utvecklat sig och det stämmer att enda posten som visar en uppgående trend är arbetsmarknadspolitiska åtgärder men minskningen för de andra posterna är ändå så stora att TOTALEN är lägsta sedan mätningarna började.
Att det är arbetsmarknadspolitiska åtgärder som visar en ökande trend är också bra då detta är det närmaste ett “riktigt” jobb man kan komma.
Ex på antal helårsekvivalenter som har Arbetsmarknadspolitiska åtgärder:
2022 – 182.894
2021 – 210.901
2020 – 172.472
2019 – 145.849
2018 – 151.639
2017 – 159.511
2016 – 162.986
2015 – 168.552
2014 – 184.476
2013 – 192.248
2012 – 177.799
2011 – 168.769
2010 – 175.378
2009 – 120.780
2008 – 83.023
Men det är för djävligt ändå va? 🙂
Dessutom tittar du på absoluta tal – 800.000 som går på bidrag 1990 är en större andel än 800.000 år 2023.
År – antal som får sociala ersättningar och bidrag – hur många som finns i gruppen 20-64 år – andel som får sociala ersättningar och bidrag
2022 – 708.249 – 5.942.479 – 11,9%
2021 – 784.018 – 5.903.486 – 13,3%
2020 – 793.210 – 5.876.835 – 13,5%
2019 – 745.272 – 5.858.492 – 12,7%
2018 – 775.329 – 5.815.232 – 13,3%
2017 – 807.949 – 5.774.581 – 14,0%
2016 – 827.051 – 5.727.690 – 14,4%
2015 – 837.790 – 5.664.175 – 14,8%
2014 – 840.665 – 5.625.202 – 14,9%
2013 – 838.861 – 5.582.929 – 15,0%
2012 – 809.536 – 5.551.124 – 14,6%
2011 – 808.899 – 5.521.541 – 14,6%
2010 – 871.535 – 5.494.760 – 15,9%
2009 – 878.231 – 5.461.930 – 16,1%
2008 – 839.612 – 5.427.456 – 15,5%
2007 – 918.221 – 5.395.753 – 17,0%
2006 – 1.031.699 – 5.362.511 – 19,2%
2005 – 1.063.766 – 5.323.219 – 20,0%
2004 – 1.071.227 – 5.298.779 – 20,2%
2003 – 1.037.802 – 5.282.126 – 19,6%
2002 – 1.040.398 – 5.262.842 – 19,8%
2001 – 1.008.701 – 5.237.728 – 19,3%
2000 – 1.019.237 – 5.212.527 – 19,6%
1999 – 1.030.282 – 5.184.478 – 19,9%
1998 – 1.066.120 – 5.164.189 – 20,6%
1997 – 1.123.599 – 5.139.174 – 21,9%
1996 – 1.139.350 – 5.136.305 – 22,2%
1995 – 1.138.715 – 5.122.052 – 22,2%
1994 – 1.157.544 – 5.101.372 – 22,7%
1993 – 1.112.473 – 5.051.328 -22,0%
1992 – 954.303 – 5.015.445 – 19,0%
1991 – 816.587 – 4.985.047 – 16,4%
1990 – 732.236 – 4.952.936 – 14,8%
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fungerar helt enkelt. Vilket torde vara rätt självklart. Har man väl etablerat sig på arbetsmarknaden är det betydligt enklare att stanna kvar där.
Och RUT, ROT, och alla andra riktade skattelättnader kan man också se som arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inklusive 6% moms på kultur (inklusive mina böcker).
“Lönebidrag för anställning (42) Ekonomisk kompensation till arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Den anställde har lön och andra anställningsförmåner som följer kollektivavtal i branschen under tiden i lönebidrag. Lönebidrag omförhandlas varje år och kan lämnas i högst fyra år. Anställningen kan vara inom den privata eller offentliga sektorn.”
https://arbetsformedlingen.se/statistik/sok-statistik/forklaring-av-statistiken
Jag när alltjämt en dröm om att kommersiella fusionsreaktorer ska vara i drift innan jag dör.
Oavsett om det är en realistisk dröm eller om det bara är just en dröm så oroar det mig att så många svenska politiker fortfarande hyser ett irrationellt hat mot kärnkraft. Om kommersiella fusionsreaktorer står färdiga i andra europeiska länder när jag dör samtidigt som Sverige fortfarande debatterar kärnkraftens existensberättigande så kommer jag inte att dö lycklig.
Står man med en nybyggd fissionsreaktor samtidigt som fusion slår igenom så kommer fissionsreaktorn att vara en gigantisk felinvestering. Ett stort investeringsproblem när man bygger saker som skall vara i drift 80-120 år är risken att något tekniskt genombrott under driftstiden gör investeringen olönsam. Det är en av anledningarna att det är svårt att få finansiering utan statliga garantier.
Ja, den risken är inte försumbar. Den förtida nedläggningen av kärnkraften kommer gå till historien. Kan vara det som faktiskt tog knäcken på vårt välstånd.
Det är väl en felinvestering att ha byggt vindkraftverk också i så fall, om fusionsreaktorer nu hux flux skulle bli ett kommersiellt möjligt alternativ.
Att börja argumentera kring fusion i nuläget är definitivt inte att börja i rätt ände för att lösa ett problem. Låt forskningen ha sin gilla gång och planera utifrån olika sannolika utfall; det är klokast så.
Utan att gå in på andra för- och nackdelar med vindkraft så har de som investerar i det en kortare investeringshorisont än 80-120 år.
Min poäng var väl främst att man inte ska utesluta energislag på irrationella/ideologiska grunder. Att utesluta dem av rationella orsaker som t.ex. miljömässiga, tekniska eller ekonomiska faktorer kan vara klokt.
Man måste fråga sig vad som är värre:
* Stå med en eller flera nybyggda fissionsreaktorer om 10 år som rullar i kanske 10 år till innan de helt konkurreras ut av fusion, eller eventuellt mer realistiskt av vindkraft samt någon form av storskalig energilagring.
* Hamna i ett läge med kraftigt energiunderskott om 10 år där elransonering är vardag, eller efterfrågeflexibilitet som S och MP kallade det för, och medföljande inflation och ekonomiska problem som gör det svårt att investera i någon form av fossilfri energiproduktion ö.h.t.
Vad som är rätt svar lämnar jag som en övning åt läsaren, men det alternativ som jag inte ens vill ska finnas med i kalkylen är:
* Stå med en eller flera nybyggda kraftverk av godtyckligt slag om 10 år, som måste stängas p.g.a. politisk nyckfullhet.
Månfararvillfarelsen. Bara för att man har en lyckad fusionsreaktor så får man inte tusentals av dem över en natt.
Vad det gäller fusion, säkert. Men det finns andra “hot” som med tekniska genombrott kan konkurrera mot investeringen såsom t ex energilagring där det plöjs ner en hel del forskningsresurser. Ur ett investeringsperspektiv är det ett problem att man tar en stor kostnad initialt som sedan betalas av under lång tid innan den sedan generera god vinst i slutet av sin livstid, när tidpunkten för de goda åren ligger så långt bort i tiden att de är svåra att förutse.
Gäller ju även fusionsreaktorer isf.
Jo, det stämmer. Därför tror jag varken en fission- eller fusionsreaktor byggs utan någon typ av statligt stöd (t ex garanterat försäljningspris som i Storbritannien eller lånegarantier, och så vidare).
Den ekonomiska livslängden är betydligt kortare än 80-120år.
Sluta sprid vänsterdynga. Ha koll på fakta eller håll käft.
Att verken kanske går att köra längre är en helt annan sak
Och det finns inga verk med driftstillstånd mer än 60 år.
Är det bättre med vindkraftverk som är tekniskt slut efter 25 år?
Där man har en 2000 tons klump betong som är skräp kvar?
Tornet och nacellen kan man såklart smälta ner elller återvinna på andra sätt och turbinbladen går säkert att mala ner och elda upp.
Eller koka saft på för att ånyo tillverka komposit i någon esoterisk process som inte finns
Vätgasen alla tjatar om måste tillverkas i anläggningar som bygger på ädelmetaller som inte räcker till eller processer med låg verkningsgrad.
Hur många reaktorer byggs det runt om i världen utan statlig inblandning i finansieringen? Om det är en sådan riskfri vinstaffär som du säger borde väl finansieringen vara lätt att ordna?
Personligen skulle jag inte ha några som helst problem att investera i kärnkraftsprojekt om jag bara fick garantier att verket får leva sin planerade livslängd ut och inte riskera nedstängning när som helst p.g.a. att politiker ändrar villkor, skatter, avgifter, eller spelreglerna i största allmänhet. Den ekonomiska risken ser jag som försumbar i förhållande till den politiska risken.
Sen är det väl bra för fussionsreaktorinvesteringar att vi nått peak innovation enligt dig då dess finansiärer inte behöver oroa sig för varken genombrott i energilagring eller fusionsreaktorer. Det bästa vore nog att lägga ned forskningen då du som auktoritet på området bedömer den som utsiktslös.
Svarar du mig om “vänsterpolitisk dynga” för att jag påtalade månfararvillfarelsen?
“Det är bara 30år kvar tills man har komersiella fusionsreaktorer i drift.”
Det har vi hört i 50 år.
Vi kan inte iskallt räkna med att det kommer inträffa den här gången heller.
Det största problemet för den som vill investera i kärnkraft är väl att sådan förutsätts vara någon sorts back-up när det inte blåser. Att den skall finnas där när inget annat finns till hands. Hur stor del av tiden är det? Säg en fjärdedel exempelvis. Blir väldigt svårt att räkna hem produktion där huvuddelen av kostnaderna är fasta då. I så fall får man väl betala för just den funktion man efterfrågar.
Angående det långsiktiga tidsperspektivet ovan så kunde det ju vara av intresse att känna till hur lång avskrivningstid som är det normala för kärnkraftverk.
Angående vindkraftverk till havs så säger VD för Örstedt följande: “Man uppmanar branschen att förbinda sig till massiva investeringar som för närvarande genererar betydande förluster.”
Vattenfall avbryter projektet med havsbaserad vindkraft som benämns Norfolk Boreas på grund av kostnadsökningar. Bokför en förlust på massiva 5,5 miljarder kronor. Skall se över andra projekt i området.
https://www.vindkraftsnyheter.se/20230427/7695/orsteds-vd-vi-kan-inte-fortsatta-investera-i-forlustbringande-projekt
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2023/forsta-halvaret-2023-en-positiv-utveckling-for-kundaffaren-och-utmaningar-inom-havsbaserad-vindkraft
Annan relevant länk i ämnet https://cornucopia.se/2022/01/infor-rivningsskatt-pa-vindkraftverk/
Såg ett program på Axxess-TV där man visade bilder från Tyskland. Ägarna till vindkraftverk hade bytt rotorbladen och bara lämnat de gamla bladen på marken invid verken.
Bladen går inte att återvinna. Behövs tydligen ett slutförvar även för dessa
Jag börjar med att påpeka att jag har någon form av tanke här men kommer säkert misslyckas med att få fram den, men…
Givet den roll energi (el) har idag för ett samhälle, det är ju typ som syre, är det inte fundamentalt fel att se på utveckling och utbyggnad av energikapacitet som enbart investeringar i syftet att de ska (som en normal investering) avkasta maximalt på investerat kapital? Man skulle ju kunna dra det i förlängningen och säga att om investeringar i el då inte ger den avkastningen som man kan få annorstädes så blir det inte och i förlängningen ser det då mörkt ut, inte bara på en välkänd avbytarbänk, utan även i Sverige.
Kan väl hålla med , men samhällsandan sedan 90-talet har varit att alla branscher mår bra av att konkurrensutsättas, må det gälla skolor, sjukvård eller för den delen elproduktion.
Mja, alltså jag är väl att kategorisera som hyperkapitalist om man tittar på mina historiska jobb och gärningar men det är nog inte alla branscher som mår bra av konkurrens faktiskt, eller att det ens fungerar.
Det finns väl dock ingen direkt motsättning mellan konkurrensutsättning och att betrakta el som en samhällskritisk tjänst som måste finnas tillgänglig i tillräcklig mängd 24/7?
Kostnaden det medför att ha tillräcklig överkapacitet för att kunna uppfylla den typen av mål faller ju på staten oavsett vem som bygger eller äger kraftverken i fråga. Vill vi som samhälle ha kraftproduktion som står i standby för att täcka upp när behovet ökar så måste vi helt enkelt som samhälle betala för det oavsett om kraftverken byggs/ägs av statliga Vattenfall eller av privata Siemens.
Politiker har dock målat in sig i ett hörn genom att beskriva vind och sol som framtidens energislag och dömt ut alla andra energislag som dåliga och föråldrade. Om vi bestämmer att wl är samtällskritiskt och kräver att el ständigt ska finnas i tillräcklig mängd så måste vi ju i princip bygga planerbar produktion som täcker nästan hela landets behov för att ha som backup under vindstilla vinterkvällar, och om man byggt det och den dessutom är fossilfri vilket jag förutsätter att den är så finns det plötsligt inget behov av sol och vind längre.
*el är samhällskritiskt
@Trollkarlen, nej i teorin finns ingen direkt motsättning men vi vet ju alla hur bra teori och praktik fungerar. Jag har själv varit med i ett av racen (som konsult) när det begav sig att en sektor skulle “konkurrensutsättas” och minns fortfarande med värme de mycket cyniska diskussionerna om hur man skulle linda upp den marknaden och finta borta alla regulatoriska krav som komma månne skulle.
Du har en poäng. Men om samma skrupelfria och cyniska människor hade suttit i styrelsen för ett helstatligt monopolföretag så hade de väl sannolikt agerat på ett liknande sätt? Det är ju inte direkt fritt från mutskandaler och andra korruptionsskandaler i våra statliga bolags historik, varken före eller efter avreglering och konkurrensutsättning.
@Brasklapp 2023-08-16 17:08 – 17:08
De frågor och funderingar som du tar upp handlar ju ytterst om moralfilosofi, och hur människan bör agera. Lycka till!
Det är väl inte konstigare att elproducenter bryr sig mest om avkastningen på sin investering än att till exempel matproducenter gör detsamma, med tanke på att mat är helt kritiskt för att ens det mest primitiva samhälle ska kunna fungera?
Tycker det är väldigt blandat i matbutiken (jag har ganska bra koll på priser). Vissa varor har stått stilla ett tag nu, men andra fortsätter uppåt. Min säkerligen inte helt ogrundade teori är att det hela tiden pågår analyser av köpmönster för att se var någonstans man kan ta ut prisökningar med minst skadeverkningar på försäljningen. Fortfarande kommer det en hel del bra erbjudanden rätt som det är på färskvaror hos både Coop, Hemköp och Willys (ICA har jag ingen butik jag regelbundet besöker). Kanske relaterat till att man tagit i för mycket med utgångspriset och måste paniksänka. Tycker det är mer sånt än innan.
De analyserna du skriver om, har naturligtvis utförts även tidigare; hade någon av livsmedelskedjorna inte bemödat sig om att försöka konkurrera, så hade den inte funnits kvar i dag.
Sedan kan man ju konstatera, att vi alla i grund och botten är rätt så korkade när det kommer till matpriser. Alla kilopriser som slutar med 9:90, att priser numer allt oftare anges “per styck” och inte per kilo, att förpackningar ofta innehåller 900 gram, eftersom vi tänker på detta som “ungefär ett kilo”, o.s.v. Här skulle det behövas ny lagstiftning, så att inte konsumenter vilseleds.
Tala för dig själv, finns pris per kg på alla varor, är lag på det.
Följs inte alltid korrekt. Dessutom är de så kallade “jämförpriserna” i regel skrivna med diminutiva siffror, medan man brakar på för fullt med styckpriserna. Sedan så kan du ju gå till valfri Coop-affär och titta på inlagda grönsaker; sannolikheten är rätt stor att kilopriserna inkluderar lagen.
Mjölk, vete,majs,raps och övriga spannmål är på nivåer före den fullskaliga invasionen, att hävda att lantbrukets stegring av priser för 15 månader sedan var inflationsdrivande är därmed falskt, men så är bara bondens del av en limpa runt 10% i butiken, så om vete går upp 100% för att sedan falla 50% påverkar inte priset på limpa överhuvudtaget vilket nu är bevisat,
Även om KPI/KPIF hade stigit något hade jag nog väntat en månad till innan jag hade påstått att trenden var bruten. Hack i kurvan finns alltid. Både på vägen upp och vägen ner.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-med-fast-ranta-kpif-och-kpif-xe/inflationstakten-enligt-kpi-och-kpif/
När det gäller elpriser är det uppenbart också i debatten att stora skiljelinjen ör om det är misslyckad energipolitik eller transienta effekter skapade av kriget som är boven i dramat.
Vad det gäller elpriserna så är det nog lite både ock, men i valdebatten förra hösten och i kommentarsfältet här bortser man i stora delar den effekt som Rysslands krigsföring innebär.
Oavsett kommande vinters elpriser har vi en euro som är ca 12% starkare mot SEK jämfört med för ett år sen.
Jag tycker tvärtom att de allra flesta i kommentarsfältet har full koll på att Sverige och EU under lång tid bedrivit en orealistisk energipolitik som varit helt beroende av att Ryssland aldrig faktiskt skulle avfyra det energivapen som de spenderat årtionden på att bygga.
Och var det något valdebatten handlade om så var det väl att de som varit mest pådrivade av denna orealistiska energipolitik försökte få det till att elpriserna handlade om “Putinpriser” trots att det betalades ut elpriskompensation redan för perioden från 1:a oktober 2021.
Putin började mixtra med gasleveranserna redan undet sommaren/hösten 2021. Titta på fyllnadsgraden i gaslagren 2021 i artikeln jag länkade ovan.
Valdebatten handlade mest om hur Mp, ett 4%-parti i Europas norra utkant, lyckats att driva upp elpriserna i hela västvärlden.
På liknande sätt var bränslepriserna helt ett inrikespolitiskt problem skapat av dåvarande regering, nuvarande bränslepriser styrs helt av omvärldsfaktorer och regeringen är utan skuld.
Innan vi stängde ner reaktorer kunde vi mätta exportkablarna utan att det gav samma dramatiska pristoppar på svenska elpriser som vi upplever i dag. Kontinentens elpriser nådde helt enkelt inte oss i samma utsträckning eftersom att vi hade produktionskapacitet över. Nu när vi inte längre har samma överkapacitet p.g.a. nedstängda reaktorer så påverkas vi betydligt mer av andra länders höga elpriser.
Jag hörde faktiskt ingen politiker i valdebatten påstå att MP drivit upp elpriserna i hela EU, men däremot i Sverige av ovan nämnda anledning. MP är det enda parti jag känner till som vid flera olika tillfällen gått ut med att de bär ansvar för nedstängningarna och även redogjort hyfsat konkret exakt hur de gick till väga, och att andra politiker då säger samma sak är väl knappast något att debattera även om det så klart är anmärkningsvärt varje gång politiker från olika block är överens om något 🙂
Själv håller jag alla riksdagsledamoter ansvariga i olika grad. De rödgröna har varit aktivt pådrivande i nedstängningarna, medan de borgerliga har varit alldeles för passiva och låtit det ske utan högljudda protester.
Här håller jag faktiskt för en gångs skull åtminstone delvis med heasm66 (10:16), det handlade och handlar för mig om både en svensk energipolitik som förts under lång tid och om effekterna av Rysslands angreppskrig mot Ukraina.
Ett resilient system definieras av att det klarar av störningar.
Är det inte mycket begärt att förvänta sig ett så pass resilient system som är helt opåverkbart av ett europeiskt storkrig, det största sedan andra världskriget?
Det kan vara mer eller mindre resilient, och som grävlingen är inne på så har vi aktivt gjort det mindre resilient på sistone när vi borde ha gjort det mer resilient.
Om man vill vara petig så sjönk väl årsförändringen i priser enligt KPIF-XE från 8,1 till 8 procent. KPIF-XE ökade dock sedan juni med 0.4 procent, alltså avrundat samma som juli 2022, så vi pratar inte om några glädjesiffror direkt…
Inflationsmåttet minskade med avrundat 0.1% extra på grund av nytt räknesätt som jag klagade om häromdagen så KPIF-XE hade varit samma och vanlig ökad till 9.4%.
Naturligtvis nämner inte SVT någonting av det när de säger att inflationen ligger på samma eller minskar, kvalitetsjournalistik som vanligt från dem. Sen behöver det väl inte vara inkompetens heller då många av dem är väl miljöpartister i stockholm med mångmiljonlån för dyra villor så där finns en vilja överlag att missleda debatten kring räntan.
Sedan 2008 har Riksbankens balansomslutning ökat med cirka 300%. Så mycket pengar har vi skapat för att hålla ekonomin flytande. Och den siffran ger väl också en fingervisning om hur mycket inflation som finns kvar i pipeline.
Vill vi få bort inflationen? Då är det bara att höja räntan så mycket att människor, och banker, löser sina lån istället för att sitta på pengarna. Tyvärr kommer det inte att bli det lättaste.
Gjort ett test innan alla visningar drog igång i en kommun i Norrort med visning 14:e aug och 15:e aug bevakade jag 100 objekt hus och lägenheter för att se hur många får budgivning ändå snart ”stora visningshelgen” 6 st har budgivning alla med 1 bud och lyssna på detta alla är under utgångsbud
1 objekt lite lägenhet såld, många av objekten kör ny visning igen 20:e aug bland objekten finns även ett prissänkt hus med 15% och inget bud
Aug och sep ( som jag förstått är
Några av de bättre försäljningsmånaderna om man ser till avslut historiskt
Just nu på Husmark taktar avsluten mer än 50 % längre på just där jag kikar men kan också va att det varit semester än så länge
Men när månaden aug är slut tror jag detta ger en rätt bra indikation på fortsatta tufft att sälja
Utan att sänka priset från säljarna
Du kanske även har sett att många mäklare lägger “budgivning pågår” fast än huset ligger ute långt efter det fått den statusen.
Tittar jag på villorna här ute i Roslagen är i princip alla som lades ut under kvartal 2 osålda. Det ovanliga är att även väldigt fina objekt som förr fick “premiumpris” nu inte säljs. För få har råd med 10+ miljoner för den där havsutsikten längre.
SBAB räntemarginal för rörligt lån steg till strax över 1.1%, dags att börja ringa runt till andra banker.
Kanske kombinerat med att öka andelen bankaktier i portföljen?