Inom några år kommer de första vindkraftverken från den stora vindkraftboomen med start ca 2004 – 2005 att behöva rivas. För att slippa rivningskostnaderna kan vindkraftbolagen sätta dotterbolag i konkurs och då hamnar rivningskostnaden på markägaren. Det är dags att införa en rivningsskatt på vindkraftverken för att säkerställa att branschen står för sina kostnader och inte externaliserar dem på markägare eller staten.
 |
| Vem ska betala rivningen när kraftverksägaren sätter ägarbolaget i konkurs – du som skattebetalare eller markägaren? |
Ett vindkraftverk har en livstid på cirka 20 år, men kan sägas i praktiken leva 15 – 25 år. Detta i kontrast mot t ex ett kärnkraftverk som kan ha en livstid på 60 år.
Den stora utbyggnaden av svensk vindkraft tog vart runt 2004 – 2005 och vi står därmed inom kort för avveckling av de första verken. Tillväxten av vindkraften kommer då plana ut om vi inte kan bygga snabbare än vi måste riva.
Tanken är att ägarna av vindkraftverken ska riva dessa och deras fundament, men likt för exempelvis gruvbranschen är det förstås enklare att bara sätta kraftverket i konkurs efter att ha delat ut kvarvarande pengar till ägarna, inklusive eventuella fonderade medel för rivningen.
Ansvaret för rivningen hamnar då på markägaren, som arrenderat ut marken. Ersättningen för arrendet kommer inte täcka rivningskostnaden ens om markägaren hade sparat alla pengarna.
Många vindkraftbolag har de enskilda verken eller parkerna som separata dotterbolag, så man kan nyttja möjligheter sätta dessa i konkurs och komma undan rivningsansvaret och kostnaderna. Titta t ex på koncernstrukturen för Eolus Vind så ser ni alla dotterbolag
Likt kärnkraften betalar en straffskatt för att hantera avveckling och slutförvar bör således vindkraften nu beskattas på motsvarande sätt. Rivningskostnaderna för verk som passerat sin livslängd tas då av staten, finansiserat av vindkraftskatten och markägarna skyddas. Om vindkraftbranschen protesterar mot att betala för rivningen via en skatt så bekräftar man bara att man avser att sätta verken i konkurs istället för att riva dem.
För vad tror ni annars händer när det de kommande åren blir allt vanligare att läsa artiklar i tidningen om övergivna vindkraftverk och bönder eller skogsägare som blivit sittande med rivningsansvaret för mångmiljonbelopp? Jo, ingen markägare kommer vilja arrendera ut mark till vindkraftverk igen och utbyggnaden av denna frälsning av allt upphör tvärt. Kvar blir bara rivningen av de verk som blivit för gamla.
Alternativet är att många jordbrukare kommer gå i konkurs framöver när de inte har råd att riva de vindkraftverk de arrenderat ut mark till, och de sista svenska jordbruken försvinner.
Och gissa varför branschen nu vill bygga offshorekraftverksparker? Ute till havs finns inga markägare alls att lägga rivningsansvaret på, och det är bara att sätta bolaget i konkurs, så får snurrorna stå kvar tills de faller ihop och börjar sprida sina plastdelar och ej nedbrytbara kolfibertrådar i världshaven.
I övrigt var det extrempriser i SE3 och SE4 idag igen. Vinden blåste nämligen normalt istället för halv storm.Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.
92 kommentarer
Har hört historier från markägare där trasiga enorma vindkraftverk överges och markägaren åker på att sanera de hundratals ton tunga betongfundamenten som är kontaminerade.
Kontaminerade med vadå?
Bra fråga. Ställde inte den själv.
Kontaminerade på så sätt att du inte får köra materialet till tippen utan måste ta det som förorenade massor om man inte vill bevisa att det aldrig kommer påverka miljön.
Då får man betala en ganska kraftig summa per kubik och köra det långt.
Provtagning brukar vara rätt så billigt och betong kan användas som fyllnadsmassor i vägbyggen och sånt. Verkar dumt att köra deponi bara för att man inte vill ta prover. Samtidigt används inte PCB och sånt i fogar sedan många år, så jag tycker det verkar rätt långsökt att ett fundament från 00-taket skulle innehålla nåt vidare farligt avfall.
Du och jag vet men om man frågar valfri person på stan har de koll på detta? Vad kommer de tro när de får veta från kommunen att det anses vara kontaminerat tills motsatsen bevisas?
Turlasvante ge två tillförlitliga källor till ditt påstående.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det finns redan krav I samband med tillståndsgivningen vid uppförande av vindkraftverk. Både ekonomiskt och att verket ska demonteras när det är uttjänt.
Mvh Magnus
Magnus Malmström Stockholm
Vet av egen erfarenhet sen i somras att Tim har rätt. Jag håller med BD i sak, dessutom får man vibbarna att alla miljöinspektörer är oresonliga aktivister. I det fall där jag var engagerad gällde det ca 600 ton betong som kommunen en gång för länge sedan själva grävt ner , men när vi köpte tomten i tredje hand (en ägare emellan) ville dom inte godkänna att det var kommunen själva som dumpat avfallet. Miljökontoret ska ju vara en fristående myndighet men det var helt uppenbart att dom 100% var på kommunens sida. Inspektören är dessumon v-märkt kommunpolitiker men det kanske är irrelevant i sammanhanget
Kommun (och landsting) har ett enormt informations-, kunskaps- och erfarenhetsövertag mot privatpersoner i dessa frågor.
Det använder de ofta för att få ner sina (kommunens) kostnader.
För en privatperson kan det vara ekonomiskt självmord att anlita de resurser som krävs för att stå emot.
Tråkigt men sant.
Villkoren i miljötillstånden nu förtiden handlar om att täcka över fundamenten med material från platsen och sedan återplantera.
Återigen, kostnader för rivning finns på spärrat konto hos LST och tas i anspråk om verksamhetsutövaren av någon anledning inte kan göra det.
Markägarna drabbas inte.
Med vänliga vindkraftshälsningar
@Ben Dover: Vingarna består av glasfiber som inte går att återvinna i Sverige.
Saxar ur avfallsförorningen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avfallsforordning-2020614_sfs-2020-614
Betong har avfallskod 17 01 01 okontaminerad.
Betong ska provtas för kontaminering innan den deponeras.
Som ni ser i författningen måste eventuell armering separeras innan deponering.
Det lär förstås finnas en hel del armering i de tornen.
"Bygg- och rivningsavfall
10 § Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i detta kapitel, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:
1. trä,
2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
3. metall,
4. glas,
5. plast, och
6. gips.
11 § Den som samlar in bygg- och rivningsavfall som har sorterats ut enligt 10 § ska samla in de avfallsslagen separat."
Det här kommentarsfältet är fantastiskt, killgissningar som ifrågasätts "underbyggs" med vänsterpartister, irrelevanta urklipp ur lagboken och fler killgissningar.
Det här kommentarsfältet är fantastiskt, killgissningar som ifrågasätts "underbyggs" med vänsterpartister, irrelevanta urklipp ur lagboken och fler killgissningar.
Propellrarna innehåller mycket glasfiber som man förmodligen inte får slänga hur som helst.
Säkert. Och växellådan innehåller säkert en massa mineralolja och skit. Just här gällde det dock betongfundamenten.
I princip hela mitt arbetsliv har jag arbetat med exploateringar, de senaste ganska många åren i detaljplaneprocessen och spenderar hela mina dagar med att stångas med kommuner och länsstyrelser i frågor likt detta.
Vill de sätta sig på tvären kan de göra det över de löjligaste saker. Jag har dock inte någon som helst erfarenhet med specifikt vindkraftverk så jag vet inte vad som eventuellt kan finnas där.
Vad har du för erfarenhet av det @Ben Dover?
Perfekt att blanda in glasfiber från nedmalda vingar. Då blir det deponi direkt..
Enda nyttan med att gräva upp hela fundamenten är att armeringsjärnen kan återanvändas som skrot och att krossandet av betongen skyndar på cementens återupptagande av CO2.
@Ben,
Hur mår du egentligen?
Du börjar tappa fattningen verkar det som.
BD har inte koll utan killgissar vilt och fel 🙂
Åh, är det här tråden där vi recenserar varanns mentala hälsa i lätt förklädda frågor?
@Anders Rydén,
Hur mår du egentligen?
Du är dödsknarkarpedofil med cp verkar det som.
"Gravitationsfundament är ett armerat betongfundament 2 till 3 meter under markytan med en diameter på cirka 20 meter. Armeringsjärnen ligger i lager botten av gropen och i mitten formas en pelare upp till verket som fungerar som sockel för verket. När gjutningen är klar täcks fundamentet över med jord och det enda som syns är den cylinderformade sockel som tornet fästs vid." – energinyheter
Skulle tro att bonden lämnar fundamentet i marken om hen blir ansvarig för rivningen.
Det skulle jag också tro men enligt turlasvante är ju fundamentet "kontaminerat" och måste "saneras". Testa att ifrågasätta det, så får du höra några riktigt efterblivna och roliga grejer.
@turlasvante skriver ju själv att han inte ställde följdfrågor. Men det skulle för mig inte vara förvånande alls om man hittar på någon orsak till at det skulle vara kontaminerat eller ej. Problemet är att en privatperson utan kunskap inom ämnet bara skulle ta det för vad som sägs utan att ifrågasätta det.
Borde ju vara upp till varje markägare att avtala om.
De får ju ersättning under tiden som snurrorna står på plats antar jag ?
Tror du markägaren är först i kön hos konkursförvaltaren, vad jag har hört är att bankerna står först. Och om inte konkursalternativet: Storstadsbir tror att bönder är rika som troll det är fel så att börja tjafsa om kontrakt med ett multinationellt bolag som i slutänden ägs av china leder till katastrof.
Hoppas bara bonden har en stor entreprenad maskin så han kan dra över vingen till grannens mark då det blir grannens ansvar att städa upp. Grannen kanske också har en stor maskin och kan dra över vingen till Sveaskogsmarker. Då är det Sveaskogsansvar och vi alla får betala genom ökade skatter.
Står inte de flesta vindkraftverken på sveaskogs marker redan?
Markägare har väl ändå ingått ett avtal, om jag ägde mark skulle jag knappast gå med på att ha ett arrende som inte räcker till att återställa. Ett möjligt alternativ kan ju möjligen vara att fondera för återställning externt eller under kontroll av markägaren. Skulle nog som ägare inte ens gått med på att sticka av och sälja bara platsen för verken. Men så har jag ingen skog alls så mycket enklare att ha en fast ståndpunkt om hur man skulle göra..
Står nog i avtalet att ägaren ska stå för rivningskostnaderna. Men det hjälper ju inte när ägaren försätts i konkurs. Markägarna är blåsta. Avsiktlig ordvits.
Skriver man ett avtal med ett storföretag och det strular så är det företaget som har drivna advokater och har råd att driva en process, en liten markägare har inte en chans.
Jag har mycket svårt att tro att det finns arrendeavtal som lägger bördan på markägaren. Jag har under snart 20 aldrig gjort ett sådant arrendeavtal med en markägare. De tar hjälp av LRF jurister och det har utarbetats en sorts standardavtal där villkoren är mycket goda för markägaren. I moderna projekt blir markägaren ekonomiskt oberoende med ett eller ett par vindkraftverk på sin mark.
Med vänliga vindkraftshälsningar
Det är förvisso sant att liten markägare inte har mycket att sätta emot rent juridiskt men;
1. Är det ett stort, vidspritt problem har det hänt att advokater jobbat Pro-Bono tidigare, eller att flera markägare gått ihop mot ett företag.
2. Är det ett relativt enkelt problem skall kostnaderna inte vara speciellt stora.
Jag håller med om att avtalet bör lägga ansvaret på markägaren att sanera, och att markägaren då har rätt att ta ut skälig avgift för detta dock. Löser problemet alldeles utmärkt utan att involvera pappa staten här.
Markägare bör snarast kolla upp detta, tyvärr är ju det här inte unikt för vindkraftverk utan all ny teknologi och alla nya sätt att göra saker på har sina skojare.
I övrigt bör Cornucopia läsa XKCD 1378 eftersom han verkar ha missat signifikanta skillnader mellan ett vindkraftverk och en fläkt. 🙂
Om elpriserna håller i sig kommer nog vindkraftverken ersättas snarare än rivas.
Med tanke på hur svårt det verkar vara att få tillstånd att bygga på en del platser i landet, borde marken som blivit godkänd vara mycket eftertraktad.
Det kanske finns gott om plats i haven och i norrland, men söderut är det väl mer bergänsat och det är där strömmen behövs.
Tänkte man inte på detta när tillstånd gavs för att bygga vindsnurrorna? Livscykelanalys…
Sen är jag nyfiken på varför tekniska livslängden endast är 20 år? Går det inte att byta ut det som slits mest, gissar att det är propellerbladen. Dynamon är väl näst intill outslitlig?
Blir väl materialutmattning i såväl infästning, som tornet och bladen. Rätt stora och kontinuerliga krafter med fin hävstånd där. Dynamon kanske går att återbruka i någon form.
Jämför med att en bil skulle köra dygnet runt i 20 år, så skulle det bli en del slitage.
Så om jag, som vindkraftägare, vill bygga nya verk för att ersätta de utslitna på samma gissningsvis vindmässigt gynnsamma plats som de gamla så måste jag alltså förutom ny generator, nya rotorblad, nytt torn även bekosta ett nytt fundament om 1000 ton betong intill det/de gamla, som dessutom måste grävas upp, hackas sönder och deponeras/återvinnas…?
Jag skrev infästningarna, vet inte om hela betongklumpen måste rivas, men jag kan tänka mig att det skett materialutmattning i infästningarna.
Vägarna och kraftledningarna är ju dock kvar och kan återanvändas.
Man kan säkert återanvända delar men gissar att man måste plocka ner hela verket för att kunna göra det. Livscykelanalys är inte någon miljövänner brukar jobba med, feelgood är deras ledord.
Energimyndigheten har ett saftigt dokument om återbruk och återvinning av vindkraftverk.
Nicklas de som bygger vindkraft gör en livscykelanalys.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Mikroplaster och toxiska substanser som frigörs genom erosion och nerbrytning av turbinbladen är ett negligerat och reelt miljöproblem som kommer accelerera kraftigt i framtiden. I takt med att turbinerna åldras accelererar dessutom problemet.
Det kan potentiellt kontaminera enorma arealer där vattentäkter ingår tex.
Inte olikt effekterna av ett större radioaktivt utsläpp 🙂
Av det skälet borde all vindkraftsexpansion stoppas omedelbart tills dess att frågan är utredd ordentligt.
Detta kommer naturligtivis relativiseras av de som förespråkar vindkraftens stora expansion.
Man kan helt enkelt dra slutsatsen att all mänsklig energiproduktion får negativa konsekvenser på något sätt.
Fundamenten lär inte gå att återanvända eftersom man bygger större och större verk.
Jag har alltid undrat över det enorma betongfundamentet.
Jag kan inte tänka mig att det skulle vara gjort för att återanvändas.
Hur skulle man i såna fall kunna veta hur det ser ut inuti med belastningar som utmattat både armering och betong?
Det blir ju till slut en sjuhelvetes massa betong i våra landskap.
Att demolera, krossa och göra bort stora betongfundament av den kalibern gör man väl inte utan vidare?
Vadå vindkraft är ju hållbar energi 🙂 ingen utmattning där inte i alla fall inte hos förespråkarna.
Betong och armering måste separeras.
Men det finns väl sådarna avskiljningsanläggningar lite varstans på gårdarna?
Vill vi ha 300 meters torn i framtiden så självklart behöver vi ta bort gamla lägre torn och fundament.
Om man vill bygga nytt på ett gammalt borde det gå att justera det gamla fundamentet och bara ansluta armering till det och gjuta mer och större. Annars kan ju den som vill bygga nytt riva det gamla.
@Erik, Bara en liten del av fundamentet där tornet är infäst syns, resten finns under marken några meter ner, typisk med en diameter på 20 meter eller mer. Tror inte man behöver riva den delen om man inte vill. Blir som en konstgjord underjordisk bergknalle som sticker upp lite på ett ställe.
Bra tanke men jag ser helst att nuvarande ordning behålla. Gärna med ett antal snyfthistotier i medierna om markägare som råkar illa ut. Då kanske markägarna lär sig att säga nej till vindkraftverk från början.
Jag föredrar nog solceller på mina åkrar än vindkraft i skogen.
Lär kosta att skrota solceller, då de innehåller tungmetaller.
Guld och silver har lite värde. Eller tänkte du på andra tungmetaller?
Vindkraftverk miljöprövas. Krävs inga säkerheter som är brukligt för andra branscher? Eller är de för lågt satta?
Vindkraftindustrin borde tvingas att avsätta medel för återställande ungefär som gruvindustrin numera tvingas göra det. Om jag minns rätt ändrades gruvlagstiftningen efter konkursen i Blaikengruvan. (Scanmining) Bergmästaren borde aldrig ha givit tillstånd eftersom projektet från start var så urbota dåligt och gruventreprenörerna där kända klåpare i branschen
Vilka branscher förutom kärnkraft har säkerhet som är i närheten av tillräckligt för att återställa efter verksamheten?
det lär kosta för markägaren.https://klimatsans.com/2020/12/25/tusen-liter-olja-i-jornfallet/
Vindkraftshatare lever i förnekelse av verkligheten.
I den grå forntiden 2005 var vindkraftverk mycket mindre och hållbarheten kortare. Nu håller de enligt beräkningar +30 år. Tycker det är rimligt med en rivningsskatt och är övertygad om att det kommer resas nya som ersätter gamla kraftverk under förutsättning att de står långt nog från bebyggelse.
"…vi står därmed inom kort för avveckling av de första verken. Tillväxten av vindkraften kommer då plana ut om vi inte kan bygga snabbare än vi måste riva." så är verkligheten förvanskad.
Tillväxten i antal nya verk kan nog minska framåt, men de nya anläggningarna ger mångdubbelt i kWh per år jämfört med ett äldre. Just nu ger vind 30% av vår el dvs strax under vattenkraft och före fission i full drift. Vind är nu och närmaste tiden mest lönsamma investeringarna för el i Sverige för företag.
Havsbaserade anläggningar byggs främst för att det blåser mer och jämnare än landbaserade och de är ännu utvecklingsmässigt sådär 20 år efter sina föregångare men utvecklas snabbt.
Har Eolus satt något verk i konkurs?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hur blev 29 TWh av 165 TWh 30% ?
Turbinbladens hållfasthet har inte förlängts nämnvärt eftersom materialet inte förändrats nämnvärt.
Ricard vakna! Det var nyss. Nu är det 31,3%. Du ser på 2020 hela året.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ta en senare period då, t ex senaste kompletta månad, December 2021, hur många procent av använda TWh stod vindkraften för under December? Om du kan cherrypicka att just nu ger den 30% så kan jag cherrypicka en hel månad när den gav avsevärt mindre. Kan du nu cherrypicka ett ännu större tidsspann (t ex ett halvår eller helår) där vinden gett ännu mer?
Nanotec:
Det finns en viss poäng i det du skriver. Nya vindkraftverk är effektivare och skapar även mindre reaktiv effekt, vilket hjälper upp nätet.
Dessvärre blir det även med mindre rekaktiv effekt per kraftverk ändå för mycket då de blir allt fler. Vi har halverad överföringskapacitet redan pga detta och den nedlagda kärnkraften.
Jag är inte vindkraftmotståndare. Jag försöker bara se saken ur ett lite nyktrare perspektiv.
Vindkraft fungerar bra som alternativ, men vi vet alla att det inte blåser hela tiden.
Ett problem med vindkraft är att det finns andra teknologier som är, i dagsläget, överlägsna. Som kärnkraft ovh vattenkraft.
Det hjälper liksom inte att vindkraft "blir bättre". Det är som att finslipa på faxmaskiner i tanken att de skall ersätta email, när verkligheten är att så fort email dök upp så var faxen utdöende.
Om tiotals år kommer kärnkraftens naturliga efterföljare: fusion.
@Turlasvante, överlägsna hurdå?
Ur kostnadsperspektiv är kärnkraft fortfarande för dyrt, helt nya Olkiluoto 3 genererar el för 1 kr / kWh och nya vindkraftverk genererar för 30 öre / kWh. Solpaneler kommer gå under detta med råge, för en privatperson kostar det mindre idag att sätta upp solpaneler, än det kostar att betala endast överföringskapaciteten + energiskatten. Dvs, även om elbolagen skulle generera sin el gratis, är det fortfarande billigare med solkraft för privatpersoner!
Sedan har vi problemet att vattenkraft behöver starka älvar för att fungera, det är en av anledningarna till att Norrland har så mycket el som de har. Det blir väldigt dyrt och ineffektivt att bygga älvar i södra Sverige, även om det såklart går. Och i norr har man redan byggt ut vattenkraften så mycket det går redan.
Inget kraftslag är perfekt, men många kraftslag kan samverka för ett bra kraftsystem. Sol, vind och vatten kommer fortsättningsvist vara framtidens mix, med olika former av energilagring som stöttar luckorna. Det är helt enkelt dit marknadskrafterna går.
Om du tror att marknaden har fel, och att inget klår kärnkraft, varsågod. Det finns ingenting som står i vägen. Starta en kickstarter! 🙂
Inget stort fan av vindkraft men generatorerna är fulla av värdefull neodymium och koppar.
Borde finnas en hel del stål i tornet och finare legeringar i växellådan. Kan inte vara helt 0 på värdet.
Men visst, en effektskatt liknande den kärnkraften och kraftvärmen fick känns ju rättvis för att inte snedvrida konkurrensen.
Googlade lite. Rapporten Vägledning om nedmontering av vindkraftverk på land och till havs tar upp detta.
Ser väl inget större problem med att staten säkrar och fonderar avvecklingskostnaderna centralt istället för att bolagen gör det själva.
Håller det däremot som osannolikt att det skulle vara ett verkligt problem. Platsen som det står på har ett värde (vindförhållanden, anslutning till elnät, vägar och annan infrastruktur, samt eventuellt också fundamentet) som gör att ett ersättningsverk troligtvis blir byggt på platsen.
Tror inte staten behövs. Systemet med spärrat kto hos LST har fungerat bra såvitt jag vet. Så har du lite rätt när det gäller återanvändning av platsen. En faktor att ta hänsyn till är att större rotorer kräver större avstånd mellan verken (turbulensen blir kraftigare vilket medför större avstånd för att hitta "nyttig vind") och större verk behöver större fundament så det blir inte möjligt att använda gamla platser rakt av. Vägar kanske elledningar etc kan dock nyttjas coh det gamla tillståndet kan uppdateras och åternvändas om det inte ryms inom tillståndstiden.
Med vänliga hälsningar
Jag har haft förmånen att få arbeta som projektledare för byggandet av ett flertal vindkraftparker på land i Sverige. Detta var för knappt tio år sedan. På den tiden fick vi deponera rejält med pengar på ett konto kontrollerat av länsstyrelsen just för att inte kunna smita undan ansvaret för rivningen. Jag skulle tro att fortfarande så är fallet för de parker som byggs idag. Allt annat vore mycket märkligt.
Borde vara så, eftersom gruvindustrin numera har liknande regler efter Scanmininghaveriet
Det deponeras fortfarande pengar på konton, 300 000 är brukligt, på ett av länsstyrelsen uppsatt konto.
Räntan på dessa konton är 0.
Kostnaden för att riva och återställa brukar räknas på 1-10 MSEK i dagens penningvärde.
Med 5% prisökning årligen i byggsektorn, genomsnitt för de senaste åren, så räcker de pengarna inte jättelångt om 15 år, ens om man räknar upp skrotvärdet enligt samma tabell.
Avfall är det som står högst upp på fodringsägarlistan.
Jag har läst ett antal internationella studier om vindkraftens effektivitet och de flesta kommer fram till mellan 23-28%i genomsnitt under hela årets alla timmar. Spridningen varierar från några få procent till högst 75% när det blåser mycket. Med andra ord har du en 2MW vindkraft kan du få som högst ca 1.5MWh under ett par hundra timmar per år, ca 0.2Mwh ca 1/4 av tiden och ca 0.5 MWh ca halva 1/2 av tiden. Och som alla misstänker, kan vi inte bestämma när vi vill att vindkraften skall generera mer. Eolus för resten var vindensgud i antika Grekland och ofta bad man honom att släppa vinden ur sina säckar som han samlade i… Vindkraftsförespråkarna kanske hoppas att guden Eolus skall vara snäll mot oss när vi ber om det…
Jo, vindkraft är som att ha segelbåtar till att frakta gods över världshaven
Nu sa du något, det borde vi införa direkt. Skrota alla fraktfartyg med fossilmotorer direkt och införa förbud av nytillverkning.
Eller batteridrift, oljeutsläpp i all ära, men ett äkta batteriutsläpp vid förlisning vore väl fint. Ja särskilt om det berodde på ett famalt havbaserat vindkraftfundament, som inte tagits bort ordentligt.
Slut ironi.
Gammalt*
Jag tycker dock inte att de förbrukade vindkraftverken skall rivas. Ser gärna att dessa lämnas kvar och blir fornlämningar så att framtidens arkeologer om sisådär 10000 år kan se vilket som var den mest avancerade tekniken som homo-sapiens släktet kunde behärska för elproduktion.
Lite OT, men vilket släkte är de framtida arkeologerna?
Vad hände med alla cementa nyheter?
Målet att inte krascha svensk ekonomi, välstånd och välfärd uppnåddes tillfälligt genom en tillfällig dispens från regeringen, så den krisen är för stunden avvärjd och inte längre en aktuell nyhet, men återkommer nog. Precis som det nuvarande säkerhetsläget kommer ändra sig och inte vara särskilt högt fokus på bloggen. Den här bloggen är inte en enfrågeblogg, utan ändrar fokusämnen över tiden.
Ryssland planerar invadering av Gotland, så att de kan exportera cementen till Sverige. MP blir mer än nöjda, för då är det inte längre Sveriges utsläpp. Win win.
@Hema, tack. Genialisk analys.
Riva betongfundamenten,,, varför då?
Det är väl bara att förstärka dem och bygga en ännu större vindsnurra ovanpå….
Säkert superenkelt att göra hållfasthetsberäkningar på skarvad betong. Framförallt som det inte går att fastställa hur den gamla armeringen mår och den delen inte är dimensionerad för ett dubbelt så högt vindkraftverk. Vill se den ingenjören som skriver på de pappren. Men Nanotech har säkert svar på det.
FAKTA FINNS PÅ
Se exempelvis https://www.energimyndigheten.se/contentassets/0d29277f212b450d8892b76458172e33/nedmontering-av-vindkraftverk-och-efterbehandling-av-platsen.pdf
Finns mer att söka i ämnet. Men vem väljer man att vilja att lita till?
Se ännu hellre:
https://www.vindkraftcentrum.se/index.php/arkiv/844-asele-i-sparen-av-vindkraft-elflyg-droenartester-och-bostadsbrist-energi-tv-special-del-2
Och:
https://www.youtube.com/watch?v=N7_89P9zr-U
Där stod ju klart och tydligt att det ska avsättas pengar.
300 000 eller mer (2013)
Yep. Med 0% i ränta, som skall räcka till upp till 10MSEK i rivningskostnader (i dagens penningvärde)
Räcker inte miljölagstiftnings krav på återställande? Det borde göra rättsprincipen om an-svarsgenombrott utan lagstöd aktuell – dvs är dotterbolaget otillräckligt finansierat med tanke på återställande av marken – så får moderbolaget träda in och fullgöra. Bra att blog-garen lyfter frågan!
Räcker inte miljölagstiftnings krav på återställande? Det borde göra rättsprincipen om an-svarsgenombrott utan lagstöd aktuell – dvs är dotterbolaget otillräckligt finansierat med tanke på återställande av marken – så får moderbolaget träda in och fullgöra.
Bra att bloggaren lyfter frågan!
I september 2011 lades en riksdagsmotion i detta ärende. Fondera medel för rivning.
Avslag. Det skulle ju göra vindkraftsutbyggnaden dyrare