Börserna stiger i Asien under torsdagsmorgonen efter positiva börser i Sverige, Europa och USA. De amerikanska räntorna stiger. I en analys från Bloomberg uppges svensk lågkonjunktur (snällt namn för nästa års recession) bli den värsta i EU och det beror på skuldbubblan och att svenskarna är de hårdast belånade hushållen i Europa efter kampen om vem som kan skuldsätta sig mest för att köpa en redan existerande bostad.
Denna artikel blev fördröjd ca 30 minuter pga en DDOS-attack precis när jag skulle trycka på publicera, så börsindexen i Asien kan ha rört sig lite mellan textskrivandet och publiceringen.
Stockholmsbörsen steg under onsdagen och OMXS30 gick +1.41% medan OMXSPI stängde på +1.61%. Svenska valutan är relativt stabil och dollarn tappar lite till 10:38 SEK medan euron går på 11:04 SEK. Guldpriset backar till 607:- SEK, men ligger ändå nära högstanivåerna de senaste månaderna.
I USA steg S&P-500 med +1.49% och Nasdaq 100 med +1.48%. Samtliga FAANGST-aktier steg utom Tesla som backade med måttliga -0.17% till ny lägsta nivå sedan december 2020. Det bör dock finnas ett stödområde för Tesla inom ca -5% från nuvarande aktiekurs, annars ligger nästa stöd typ på -66% från dagens nivå och 50 USD om det klappar igenom totalt.
I de asiatiska tidszonerna är det uppåt över hela brädet nu under morgonen. I skrivande stund är ASX 200 +0.53%, Hang Seng +2.44%, KOSPI +0.84%, Nikkei 225 +1.48% och Straits Times +0.42%.
Bloomberg lämnade för en dryg vecka sedan en analys att Sveriges recession och ekonomiska tillbakagång blir den värsta i EU. Orsaken är bostadsbubblans drivande av skuldbubblan som gjort de svenska hushållen till de mest skuldsatta och via de tidigare permanenta krisräntorna de allra mest ränteexponerade hushållen i EU. De nya tre- eller fyrfaldigade bolåneräntorna slår alltså stenhårt mot hushållens konsumtion och med det ekonomin. Även skatteintäkterna blir lidande, då man betalar moms på konsumtion, men räntor är momsfria.
Svenskarna har byggt upp dessa bubblor genom att tävla om vem som kan skuldsätta sig mest för att köpa en redan existerande bostad, så pengarna har i mycket inte heller skapat något värde i ekonomin annat än i de fall det handlar om att man köpt en nybyggd lägenhet eller hus. Att bjuda över varandra på något som redan existerar skapar värderingar inte värden.
Men nu är vi där vi är och ingen brydde sig innan räntorna steg, trots åratal av varningar från olika håll.
Samtidigt blir det inga reallöneökningar. Tydligen är det så att ge 50% högre löneökningar än inflationen när inflationen är 2%, dvs 3% löneökningar, är okej och inte inflationsdrivande. Men att ge 12.5% högre löneökningar än inflationen när inflationen är 8%, dvs 9% löneökningar är tydligen inflationsdrivande vilket både fack och arbetsgivare tydligen är överens om. Som jag skrev igår så pekar Konjunkturinstitutets långtidsprognos på att svenska hushålls köpkraft först är tillbaka på 2021 års nivåer till år 2031 och fram tills dess kommer hushållens köpkraft och välstånd som kollektiv alltså vara sämre än det var under pandemin tack vare fackens heliga allians med arbetsgivarna där arbetstagarna slängs under vagnen.
74 kommentarer
Möttes av ett meddelande om en pågående överbelastningsattack mot bloggen.
Same here.
Älskar bloggen för såna här klockrena kommentarer:
“Tydligen är det så att ge 50% högre löneökningar än inflationen när inflationen är 2%, dvs 3% löneökningar, är okej och inte inflationsdrivande. Men att ge 12.5% högre löneökningar än inflationen när inflationen är 8%, ds 9% löneökningar är tydligen inflationsdrivande vilket både fack och arbetsgivare tydligen är överens om.”
Jag förstår inte varför facken lägger sig platt.
Beror det på konflikträdsla? Eller lathet?
Inkompetens kanske?
Nej, det tror jag inte. Jag är visserligen ingen ekonom, men kan se två skäl för att det är (och bör vara) så som bloggen skriver. När det är högkonjunktur och låg inflation har företagen råd att ge de anställda reallöneökningar tack vare ökad produktion, produktivitet och lönsamhet. Dessutom anses en viss inflation hälsosam för ekonomin, varför det snarast är önskvärt att löneökningarna driver inflationen.
När det däremot som nu är stagflation, d.v.s. lågkonjunktur och hög inflation, så kämpar företagen (och den offentliga sektorn) med sin ekonomi och har inte råd att ge reallöneökningar (utan behöver sänka lönekostnaderna). Samtidigt så är det önskvärt att bromsa inflationen, vilket reallönesänkningar kan bidra till.
Sedan är stagflation i sig ett mysterium. Den “goda” inflationen beror ju på att konsumenterna har det gott ställt och är beredda att betala mer för varorna så att det blir lönsamt för producenterna att utveckla sin produktion. När det är lågkonjunktur kunde man istället tänka sig att priserna borde falla eftersom få har råd att handla, men nu är det som sagt stagflation. En anledning kanske kunde vara en ond cirkel, där olönsam produktion tvingar företag att ta ut högre priser, som leder till lägre efterfrågan, som ger längre lönsamhet, som tvingar … o.s.v. Till detta bidrar naturligtvis också reella prisökningar på basresurser som beror på utbudsbrist, idag i hög grad drivet av energibrist, som i sin tur beror på vansinniga politiska beslut som gjort oss beroende av rysk gas och olja samtidigt som den klimatsmarta kärnkraften stängts ner.
Klockrent!
Som Patriot skriver ökar produktiviteten så finns det utrymme för löneförhöjningar utöver inflationen. Att en viss inflation skulle vara hälsosamt anser åtminstone jag är bara skitsnack. Har det gått dåligt för Schweiz, som haft nollinflation i många år? När Riksbanken tvingar fram inflation med negativa räntor så stjäl man från svenska folket. Vi får nu facit av detta vansinne som Ingves & Co bedrivit in sin jakt på att höja inflationen från 1,5% till 2%.
Hej,
Jag var nyfiken på påståendet om Schweiz så jag frågade den allvetande Open AI GPT 3 om hur sakerna förhöll sig. Fick detta intressanta svar!
“There are several factors that contribute to Switzerland’s low inflation and strong economic performance.
First, the Swiss economy is highly diversified, with a mix of industries that include finance, manufacturing, and tourism. This diversity helps to insulate the economy from shocks in any one sector.
Second, the Swiss franc is a stable and highly respected currency, which has helped to attract investment and support economic growth.
Third, the Swiss government and central bank have pursued responsible monetary and fiscal policies, which have helped to maintain price stability and support economic growth.
Finally, Switzerland has a highly skilled and productive workforce, which has contributed to the country’s strong economic performance.
It is worth noting that Switzerland has not completely avoided inflation over the past several years. However, its inflation rate has generally been low and stable, averaging around 0.5% per year over the past decade.”
Att PSLTSCALE
Open AI GPT 3
Missade kanske ytterligare en faktor.
Arbetsmarknaden “importerar” mycket arbetskraft genom att ge dem olika arbetstillstånd (har sett siffror på att uppåt 20% av innevånarna i CH mister sin uppehållsrätt om de inte arbetar)
https://www.usp.gv.at/mitarbeiter/auslaendische-beschaeftigte/berechtigungen-zur-beschaeftigung-fuer-arbeitgeber/beschaeftigungsbewilligung-melde-und-auflagepflichten.html
Ser att andelen “utlänningar” ökat i Schweiz. Letar inte upp en närmare fördelning flyktingar och arbetande utlänningar.
” Ende 2021 lag der Ausländeranteil an der ständigen Wohnbevölkerung in der Schweiz bei 25,7 Prozent”
https://de.statista.com/statistik/daten/studie/293759/umfrage/auslaenderanteil-in-der-schweiz-nach-kantonen/
“Finally, Switzerland has a highly skilled and productive workforce, which has contributed to the country’s strong economic performance.”
och det är klart att om man inte tagit kostnaderna för skolgången (föräldraledighet osv kostnader under uppväxten) för kanske 25% av den arbetande befolkningen (notera att andelen i arbetsför ålder är betydligt högre än 25%) så kan CHs urstarka ekonomi till viss del förklaras.
Finns en bra bok i ämnet https://www.amazon.com/This-Time-Different-Centuries-Financial-ebook/dp/B004EYT932?ref_=ast_sto_dp för den som vill se vad som händer framöver i Sverige.
Var länge sedan jag läste den, men den bittra slutsatsen är att det blir välfärdssystemet som betalar när staten tvingas summera konsekvenserna av den spruckna bubblan.
Jo precis, det är samma gamla cykel som upprepas igen bara. Det är tyvärr ett måste så länge vi nöjer oss med att pengar, något som idag skapas från nästan ingenting men kan användas till nästan allt, är en vara man kan tjäna (ytterligare) pengar på. Någonstans måste någon förlora i ett system där det finns mer skulder än det finns pengar.
Vi lär våra barn detta i tidig ålder via en lek som kallas hela havet stormar.
Men… det var ju den roligaste leken, nånsin! Hur kan du med att solka min barndoms ljusaste minnen med en sådan koppling?😁. Jag uppmanar alla att leka hela havet stormar istället för att sitta still i väntan på tomten, alla behöver lite skrapsår och bulor i jul!
Börjar känna en viss skräckblandad förtjusning inför lönesamtalet 2023. Det kommer vara en tråkig verklighet när realsänkningen av lönen blir ett faktum men nyfikenheten angående hur chefen kommer hålla ett mindre brandtal om ökade kostnader och därav blir det endast 2% ökning blir starkare och starkare för varje dag. Vågar man sätta hårt mot hårt?
Men annars, vad är folkets åsikt gällande att ta ett nytt jobb i dessa tider? Som systemutvecklare inom konsultsfären för kontext.
Om du är systemutvecklare i Sthlm är ju arbetsmarknaden sjukt stor, det går väl alltid att hitta något, oavsett om du är Cobol-nisse eller Python-snubbe, typ. Men en inkomstförsäkring är ju alltid bra att ha.
Det är väl inte annorlunda mot några andra tider? Företag kraschar ju lite till höger och vänster oavsett konjunktur så gör din hemläxa om det nya företaget. Kräv 24 månader garantilön om arbetsgivare vill säga upp dig pga arbetsbrist som lakmustest på deras långsiktighet.
Att KPI stiger beror bara på att pengar som redan skapats på tillgångsmarknaderna söker sig vidare i systemet; googla gärna Cantilloneffekten för att få en uppfattning om hur det fungerar.
Sedan kan man ju ifrågasätta varför konsumtionsräntor skall vara momsfria, då det ju rör sig om just konsumtion av pengar, eller bostäder om man så väl. Men å andra sidan skall såklart hyror också beläggas med moms, för att få balans i systemet.
Dock, de lånade pengarna går ju till att köpa något som kostade moms, så det blir moms på moms med moms på ränta. Gäller förstås bara om inte huspriserna går upp – köper du ett nybyggt hus betalar du ju moms på bygget (men inte på fastigheten).
KI är sopor på prognoser. Köpkraften tillbaks först 2031… beror väl på hur man resonerar. Den s.k. köpkraften har ju varit fejk med en fasad av lån. Själv har jag topplön och ser människor runt omkring mig med 1/4 i lön konsumera skiten ur sig. Kanske är bra om vissa lär sig spara till saker och inte låna så fort man vill ha något.
Inte fråga till dig personligen, men vad är en topplön idag egentligen? Frågar åt en kompis… Var går gränsen där det är lite oanständigt att sukta efter mer även om man är väldigt kompetent på sitt gebit?
Beror helt på bransch, utbildning, erfarenhet och vad personen ifråga har uträttat. Har man inte gjort något på egen hand utan bara har haft anställningar så är man i sämre position än de som varit entreprenörer, innovatörer och för all del, som Lars, författare (vilket ju egentligen är entreprenörskap det också).
Håller inte med riktigt. Man måste välja rätt bransch för att kunna få en topplön. Man kan inte säga att en topplön för en uska är 35 kkr. Det är helt enkelt inte en topplön. För det måste man jobba med nåt annat. Och jobbar man som entreprenör har man inte direkt en lön. Förr i tiden skulle jag sagt att en topplön var vad som helst över 75 kkr/mån. Idag är det kanske mer. Fyra gånger en låg lön är kanske ett riktmärke? Så typ 100 kkr/mån.
Notera formuleringen i (im)perfekt. Mycket handlar om vad du har gjort, dvs vilka kunskaper du har förvärvat och vilka roller du då hade. Sen skrev jag ju att det beror på bransch, precis som du säger.
Just det. Det jag menar är dock att det inte alls handlar om bransch. Bara för att din lön är ovanligt hög för att vara foodora-bud betyder inte att det är en topplön. Det är rimligare att definiera begreppet topplön som en lön (inte kapitalvinster etc).
… som man kan uppnå inom vissa yrken. Om en 18-åring frågar vad han ska göra för att få en topplön kan man då svara: Överläkare, advokat, it-konsult i eget AB; sikta på 100 kkr/mån annars ligger du lite efter.
Finns ganska bra statistik från b.la. Fackförbund per olika grupper (ålder, examen, typ av jobb, etc).
Jag har konsekvent legat i övre percentilen i dito genom min karriär och märkt att det korrelerar rätt bra (skräll) med att vara för det mesta bäst betald i umgänget (bortsett från när det är någon unikt skarp person som har Cxo på visitkortet).
Nu skall jag bara sluta konsumera upp alla pengar också… Tänk den som kört den modellen man borde gjort (hålla kostnadsmassan från närmar var nyexad). Då hade fuckyoupengarna varit sköna vid det här laget.
Vi hade en genomgång på jobbet angående just bostadsmarknaden. Då påstods, vilket jag inte vet om det stämmer, att Sverige är ett av ytterst få länder i Europa där man kan låna bostad till rörlig ränta eller på korta löptider. Regeln är annars fast ränta på typ 20 år, och att det gör Sveriges riksbank bakbundna när man vill höja räntan för att möta inflationen. I Sverige riskerar man att utlösa en bostadskrash om räntan höjs, vilket man inte får i andra länder eftersom räntan på ”gamla” lån inte påverkas.
Det stämmer. Dessutom måste du amortera ditt bostadslån på 20 år vilket gör att priserna inte nått samma absurda nivåer som här. Dessutom finns i de flesta länder en fungerande hyresmarknad med rimliga hyror vilket också dämpar priserna på köpta bostäder.
Fast priserna jämfört med ppp är ju liknande i alla europeiska storstäder och bostadspriserna i exempelvis Kanada rusar trots amorteringskrav och 20åriga bindningstider.
Jag har också hört det och finner det rätt intressant.
30 år brukar det väl ändå vara? Iaf ofta i Amerikat.
I t.ex. Frankrike är standard annuitetslån på 20-25 år där räntan är fast under hela löptiden, samt där lånet är återbetalat då lånet löper ut. Vid eventuellt försäljning innan lånet löper ut behöver man betala en ränteskillnadsersättning, men vad jag kan minnas så är den begränsad till ett antal månaders ränta. Fördelen med ett sådan system är att ränteändringar har minimal påverkan på konsumtionen, samt att låntagaren har full koll på vad som ska betalas varje månad. Dessutom tillåter bankerna oftast noll eller väldigt lite kontantinsats om du har en lön som täcker räntor och amorteringar (dock tillkommer en lagfartsavgift på ca 8% på begagnade bostäder). Man kan ju hoppas på att vi i Sverige skulle ta chansen, nu när räntorna är höga, att införa ett liknande system med annuitetslån och fasta räntor och därmed få en mindre räntekänslighet, men det kanske är för mycket att hoppas på…
Mitt minne av Stefan Ingves som Riksbankschef är att han från i princip första dagen uttalade sig om hushållens skuldsättning för boendet.
Vilket behövde lösas politiskt.
Och det är inget man blir omvald på att fixa så, PASS!
Folk betalar för att det saknas alternativ. Det är ingen som tycker det är roligt att skuldsätta sig. Förstörelsen av skolan har bidragit. Som jag ser det har bubblan designats fram av ondskefulla utsugare som bara tittat på och låtit det ske.
Varför tillåter vi inte trailer parks? Jo för att då hade bubblan minskat. Det handlar om att skuldsätta Svensson för han är panikslagen över att inte kunna betala lånen. Går trailerpsrken I konkurs så är det ett aktiebolag som går i konkurs och skulderna får skrivas av och så tar Svensson bara sin husvagn och drar vidare.
Studera gärna husbubblan i USA och fundera på om detta kan hända i Sverige.
Det finns och har alltid funnits alternativ, men alternativen har varit mindre attraktiva än att skuldsätta sig eftersom att pengar har varit så gott som gratis de senaste 15 åren. Så jag anser nog att man kan säga att folk faktiskt tyckt att det varit roligt att skuldsätta sig, eller åtminstone att de varit likgiltiga inför att låna pengar.
Jag tror faktiskt aldrig jag hört en enda bekant eller kollega beklaga sig över stora lån innan 2022.
Jag har däremot hört förstahandsberättelser från folk som värderat upp sina bostäder för att kunna ta ut större lån, och spenderat pengarna på resor, bilar, hemelektronik, swimmingpool… och där detta berättats med stor glädje och förtjusning, och utan ett uns av ångest.
Allt detta är så klart anekdotiskt, men jag känner inte igen påståendet om att folk motvilligt lånat pengar.
+1
Har svårt att tro att alla dem som köpte husbil, sommarstuga, båt och fjällstuga under pandemiåren betalade kontant, självklart belånade man huset som hade stigit i värde.
Jag skulle nog inte säga att folk generellt varit likgiltiga, för mig personligen och för en del jag känner har det varit det mindre dåliga alternativet.
Med det sagt så sitter varken jag eller någon jag känner i skiten över det, men det är ju knappast att man skuldsatt sig för skojs skull.
Att låna pengar för konsumtion, swimmingpool, resor, etc måste väl ändå hamna i kategorin “för skojs skull”. Men som sagt, anekdotiskt 🙂 Det kanske bara är jag som umgås med såna människor.
Delar dina tankar.
Politiska beslutet som behövts hade varit att bygga bort bostadsbristen (offentligt ägda bostadsbolag, inte privat likt SBB)
Då hade marknadshyror och villapriserna (inkl insatslägenheter) fått en priskonkurrens.
Hade politiken även tagit en översyn på byggkraven och heller kvoterat vissa delar som en majoritet skulle avstå mot en lägre hyra.
Jag skrev med avsikt “offentliga” bostadsbolag för en hel del boende är statlig angelägenhet och inte kommunal. Tex studenters boende som alltid saknas vid universiteten.
Men genomgående ser vi att staten vältrar över ansvaret på kommunal nivå och bekostar med statliga anslag som ansöks via behovsprövning.
En kommunal verksamhet som i sin tur regleras via “Robin Hood” reglementet.
Svaret ovan utgår från VILLAVOLVOVOVVEs inlägg ovan. Mitt svar hamnade längst ned i svaren till VILLAVOLVOVOVVE
Man kan ju leka med tanken hur läget sett ut om det varit Lars EO Svensson som varit riksbankschef i stället för Ingves under de år som den senare innehaft posten.
Ur askan i elden, skulle jag tro.
Hörde från en kinesisk kollega på jobbet som flyttat till Sverige att bostadspriserna och lönerna i Shanghai är högre än i Stockholm.
Stämmer nog. Jag lämnade Shanghai gör ett par år sedan och då var bostadsprisetna sinnessjuka. Lönerna för kvalificerade jobb ligger på en svensk nivå.
Vet inte riktigt vad du vill säga med den jämförelsen. Shanghai är ju en världsmetropol och Stockholm en landsortshåla i jämförelse. Bostadpriserna i London är också dyrare. Och lönerna högre.
Eftersom den här lågkonjunkturen med alla dess följder förväntas hålla i sig under…säg 4 år
kommer oppositionen inför valet 2026 att hävda att det är den nuvarande regeringen som bär all skuld i detta, inklusive el-ländet. Och väljarna kommer givetvis att svälja argumentet. Min “spaning” är att ingen större förändring i någon av alla de ingridienser som utgör den svenska hemmasnickrade krisen kommer att kunna vara lösta eller ens se någon form av ljusning. Politiken har överlåtit så mycket av det som jag anser skall vara ett samhälles ansvar till marknadsliberalerna. Och dom har inga planer på att släppa det ifrån sig.
Jag misstänker att nuvarande regering vill pränta in hur besvärligt det är nu, sedan spara i ladorna, för att lagom till nästa val återkomma med spenderbyxorna.
Att LP
Därför ska man följa politiken genom hela perioden. Exemplariskt hade varit fortlöpande notiser om klavertrampandet. Följa valdebatterna är självskadebetende.
Kalkontuppen (Erdogan) gör precis den manövern nu (förutom utpressningen mot NATO som kan påverka Ukrainas självförsvarsförmåga)
https://omni.se/erdogans-valflask-hojer-minimilonerna-55-procent/a/GM0M3B
Jag är fortfarande försiktigt positiv till nuvarande regering. Tycker exempelvis att detta låter som en ganska stor vändpunkt i svensk energipolitik https://www.youtube.com/watch?v=L2ieo0Lbv1A
Fascinerande ändå att kronan är stabil när € är strax över 11 kronor. Säger något om kortsiktigheten i prognoserna kanske. När USA med sina statliga bolåneinstitut hade inflaterat fastighetsmarknaden till kollaps och finanskrisen utlöstes klarade sig Sverige rätt bra eftersom vi som kollektiv hade lärt oss något av 90-talskrisen. Sen blev vår självständiga Riksbank tvungen att leka följa John med Fed och ECB och hålla räntorna på en konstlat låg nivå med påföljd att bostadspriserna blåstes upp på samma sätt i Sverige, vilket väl i och för sig höll nere inflationstrycket på andra marknader. Och nu ska samma självständiga Riksbank trycka tillbaka inflationen genom att höja räntan så att kostnaderna stiger i alla ändar av ekonomin. Lycka till!
Det sägs ju att varje generation ska ha sin ekonomiska kris, men jag tycker att det hade varit bättre att hålla priset på pengar uppe och låta evolutionen härja bland zombieföretagen än att spara ihop till denna härdsmälta. Men vad vet jag som aldrig har tjänat en krona på annat än eget arbete.
Har alltid sett bostadsmarknaden som att ett gäng BLT står i en ring och köper ett mjölkpaket av varandra, alla betalar hela tiden en femma till för dom vet att dom kan sälja det vidare för +5kr direkt.
Istället för att producera mer mjölk går alla pengarna åt till att köpa den begagnade mjölken för ett allt högre pris.
-dålig liknelse men så går tankarna i mitt huvud…
Det är ju nästan värre.
Vid mjölkauktionen lär buden vara bindande.
Vid budgivning på bostäder kan man alltid dra sig ur vilket öppnar för rent fusk med kompisar som budar.
Men även för gråzoner där en budgivare budar på flera bostäder samtidigt.
Kul att veta att budgivaren som trissade upp priset 1 miljon bara hade objektet som sin plan B…
… eller saknar lånelöfte men budar ändå.
Eller är en allmän virrpanna som inte räknat på det, eller ens vet vad den vill men budar pga fear of missing out.
’Budar lite, får ta tag i lånelöfte och kalkyl i helgen’ men när helgen kommer åker man till mall of scandinavia i stället.
Alternativt är väl då att bryta sin egen mark, bygga ett hus av timmer för egen hand och bo där hela livet om man nu vill leva utanför marknaden. Helt utan kostnader är kräver dock att du dessutom lever under radarn för staten.
Den där chokladbollhärvan för ett par decennier sedan hade liknande upplägg:
Blanda en smet av socker, mjöl, kakao, kokos och smör. Skeppa över gränsen till land som subventionerar en av ingredienserna. Inkassera stöd. Exportera till nästa land som stöder nästa, osv. Efter några månader börjar skiten mögla i järnvägsfinkan, men då har man ju dragit in stålar saatan. Då kör man lite moms-snurr för det.
Jag ser nedan artikel som intressant av den anledningen att de skenande räkningarna för elkonsumtionen inte kommit ännu.
December – Februari kommer bli i bästa fall otrevligt höga och i värsta fall obetalbara, har kronofogden redan fullt upp får dom nästan börja nyanställa.
https://www.di.se/nyheter/inkassokraven-rusar-uppgangen-ar-gigantisk/
Samtidigt har Sverige en nästan olagligt låg statsskuld. Staten skulle kunna punga upp för att sätta folk i arbete och få snurr på saker och ting vid behov.
I Sverige är staten rik och befolkningen skuldsatt.
I många andra länder är det tvärtom.
Att JONAS
Vi som är gamla nog att minnas skattesytemet som en gång i tiden fick en känd författare att skriva (om )sagan Pomeripossa.
Vet att vi betalade lejondelen av lönen till staten som postvändande gav oss behovsprövade bidrag tillbaks.
Bekant i Sverige och i utlandet som 3dje vägen (ett kapitalistiskt system med kommunismens fördelar (enl förespråkarna))
Sverige och Japan är världens mest skuldsatta länder.
Med en hög kreditvärdighet, som motsäger belåningsgraden.
I min sinnes värld existerar att Sverige har lånat ut mycket pengar. Om vi sedan får tillbaks de skulderna är en annan femma. Bono är väl fortsatt på turne?
“Bonos enträgna arbete för skuldlättnader i Tredje världen beskrivs i Noreena Hertzs bok Skuldfällan: hotet mot de fattiga länderna och hur vi kan avvärja det”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bono
Jämförelsevis låg, men varför dra på sig skulder i onödan? Skulden är 20-30% av BNP så det är inte pyttelite. BNP är inte rikets “vinst” utan motsvarar snarare “omsättning”, för den som inte vet.
Hur som helst är kruxet att det långsiktigt är dåligt att stimulera ekonomin eftersom investeringar blir felallokerade. Sverige är relativt förskonat från sånt, men det förekommer. Enklaste sättet att stimulera företagande utan att skapa industrier som bara kan leva på bidrag är att sänka skatterna. Förslagsvis sänker man skatterna för dom med lägst inkomster i samma takt för att vara lite rättvis. Eller så sänker man momsen så kommer det alla till del direkt.
Äntligen lyckas dom minska klyftorna i landet, alltid trott att tanken var att höja levnadsstandarden för dom som har det sämst, men att sänka medlet fungerar väl det med.
Konceptet i flera decennier har väl varit att beskatta de rika (sänka medlet).
Kan inte minnas att det har varit mer än minimalt fokus på att få fler (alla) att bli rika. Hänger väl ihop med att vissa partier bönder sig till fattiga så det gäller ju att många är fattiga annars försvinner väljarna för partiet…det handlar om att säga att man vill förbättra för folk men görs det på riktigt så byter de parti så faktisk förbättring får inte ske…
Detta är sen gammalt.
Skojar du?
Beskatta rika har inte varit på tapeten på 30-40 år.
Antar att LW kommer med en separat om det här.
Men betala skatt på redan skattade pengar ??
“företagen kommer att behöva ta upp elstödet som en intäkt för beskattning.”
Anledningen till återbetalningen är för hög debitering. Antar att det här öppnar upp att även den som står för el abonnemangen ska ta upp återbetalt för högt debiterad elräkning och att Försäkringskassan sänder inkomstuppgift till Skatteverket.
Det här måste betyda att småföretagare som inte vill förlora hela sin privatekonomi anmäler KK istället för att stötta sitt bolag genom krisen. Nu vet de att tidshorisonten ligger långt långt fram i tiden och att prishöjningarna inte slagit igenom fullt ut ännu.
Som skattemodell måste det här vara genialiskt.
Köp en vara – återlämna den och pengarna du får tillbaka blir en skattepliktig inkomst. Iofs är regeländringen redan bestämd för privatpersoners sälj av redan skattade ägodelar.
“Blocket och andra marknadsplatser i EU är från och med den 1 januari 2023 skyldiga att rapportera in uppgifter till Skatteverket om användare som säljer saker och hyr ut bostäder via marknadsplatsen.”
Så är det redan nu, taket är 50.000 kr vinst på begagnatförsäljning som inte sker i verksamhet. Sedan gör man sällan vinst när man säljer sina egna saker.
Det här är en annons som illustrerar hur bankerna skjuter aktiemarknaden i sank med produkter som få investerare förstår effekten av (speciellt start-up bolag och biotech i tidig fas), de ser att deras aktier som de tycker har en produkt som kan ge avkastning om ett antal år, plötsligt störtdyker, till och med på lyckade nyemissioner som garanterar driften något år framåt eller studieresultat kan presenteras.
Vad gör en investerare i den situationen? Generella regeln sälj innan du förlorat för mycket. Då vann den här produkten över marknaden.
https://cornucopia.se/sponsrat/#caaaf168-8252-484a-af3d-ba08e52f6e09
Och det är tryggt att veta:
“Den inbyggda stop loss-mekanismen som finns i Mini Futures begränsar dock förlusterna och det är aldrig möjligt att förlora mer än det investerade kapitalet.”
Även aktieägare måste kämpa för att förlora mer än kapitalet
Men även där är Bankerna behjälpliga med att ge möjligheten till mer än 100% förlust via belåningar.
https://www.avanza.se/avanzabank/hem/vart-utbud/lan/belaningsvarden-svenska-aktier-nov-2022.pdf