Strategisk kommunikation av Försvarsmakten – övade lastning av skarpa torpeder under beredskapskontrollen och Zapad-21

Dagens Nyheters Mikael Holmström skriver nu och har även publicerat foton från Försvarsmakten att man lastade skarp torpeder på ubåten HMS Uppland under beredskapskontrollen som var den svenska motövningen mot den ryska storövningen Zapad-21. Det hela är framför allt intressant då det handlar om strategisk kommunikation att Försvarsakten väljer att gå ut med detta och redovisa det nu.

HMS Upplands systerfartyg HMS Halland. Foto taget med tillstånd.

Den intensiva övningsverksamheten i Ryssland har inte upphört bara för att Zapad-21 är över, och även i Sverige fortsätter motövningarna, bland annat med den stora flottövningen Swenex 21 som drog igång igår.

Försvarsmakten har valt att via Dagens Nyheter och Mikael Holmström gå ut med information och foton om hur man lastade skarpa torpeder på HMS Uppland. Det publicerades av DN klockan 12:33 och ligger nu bakom betalvägg. Försvarsmaktens egen längre artikel publicerades först klockan 14:00, så man valde aktivt att ge detta till Holmström och DN i förväg, inklusive fotona varav ett som inte är publicerat hos Försvarsmakten. DN har trots allt som Sveriges största dagstidning större spridning än den egna hemsidan.

Försvarsmakten skriver:

“Marinens ubåtar omfattas av högsta sekretess. Det är bara ett ytterst fåtal inom Försvarsmakten som vet var de befinner sig och vad de gör. Den beredskapskontroll som genomfördes under hösten gav en ovanlig inblick i hur de opererar under fältmässiga förhållanden.

[…]

Att förse en ubåt med nya torpeder till sjöss är en komplex operation, men nödvändig för att de ska kunna verka om hemmabasen är utslagen. Under beredskapskontrollen kom ordern att genomföra uppdraget helt oväntat.”

Allmänt är bedömningen, vilket Försvarsmakten aldrig kommer kommentera, att svenska ubåtar normalt alltid har ett okänt antal skarpa torpeder ombord när de är till sjöss. Vad man övade var att under fältmässiga förhållanden lasta ytterligare torpeder under stort hemlighetsmakeri på hemlig plats på en fjärd någonstans vid påstått Östergötlands kust. Även Försvarsmaktens fotografer verkar inte vetat var det hela skedde, men man dokumenterade alltså det hela avsiktligt, så att detta skulle publiceras var tänkt från början.

Samtidigt existerade det en hotbild mot Sverige i form av en förmåga, om än inte nödvändigtvis avsikt:

Att man aktivt väljer att gå ut med denna information kring ett av våra allra mest potenta och även hemligaste vapensystem handlar om strategisk kommunikation. Målgruppen hittas på andra sidan Östersjön och vad man berättar här är att vi laddar ytterligare torpeder skarpt när ryska flottan går ut i volym med landstigningstrupp ombord. Sekundärt meddelar man svenska folket att man lastade skarpa torpeder under Zapad-21, utan att säga något hur man gör till vardags och det är också kommunikation mot svenska folket kring hur man bedömde hotbilden, samtidigt som det kan förnekas som “bara en övning”.

Det inträffade har för övrigt vissa likheter med min senaste roman Drönarhjärta, där HMS Halland figurerar. Att övningar kan användas för att dölja ett förestående skarpt angrepp är något man måste räkna med och Försvarsmakten måste därför agera på detta vis varje gång Ryssland övar med landstigningstonnage och trupp ombord.

En enda av Sveriges fullbestyckade ubåtar kan i teorin och vid optimalt utfall sänka i princip hela det större ryska amfibietonnaget som normalt finns i Östersjön. Även om man bara skulle lyckas sänka hälften skulle det sätta effektivt stopp på ett invasionsförsök över diket. Om två eller tre av de svenska ubåtarna fullbestyckade skulle hinna ut till sjöss och dölja sig under Östersjöns yta skulle alla landstigningsförsök mot Sverige i princip omöjliggöras innan ubåtshotet oskadliggjorts, vilket kan innebära veckors fördröjning. 

Ubåtsvapnet är därmed enormt viktigt som tröskeleffekt, men också väldigt viktigt att hålla hemligt och säkert, då en angripare kommer vilja hindra det från att lämna hamn med olika medel. Inklusive reflexiv kontroll, dvs påverka den beslutsprocess som behövs för att skicka ut utbåtsvapnet. Samtidigt visar dagens strategiska kommunikation att Försvarsmakten som fristående myndighet i stor hemlighet skickar ut sina ubåtar på eget initiativ och det med skarpa vapen, så vad politikerna har att säga om det spelar mindre roll. Det finns inte heller något som säger att HMS Uppland var den enda ubåten Sverige hade ute vid tillfället. 

Räkna med att minst en ubåt konstant är på varv på roterande schema, och att vi därför högst har fyra gripbara, ofta färre. Vi har även livslängdsförlängningar av två av Gotlandsklassen-ubåtarna att se fram emot, vilket gör att individer kommer vara på varv i långa perioder.

Ubåtsvapnet är inte heller den enda tröskeln, utan vi har även tung kustrobot, ytstridsfartygen, minor inklusive lagda från ubåt och fasta minspärrar, samt flygvapnet. Tillsammans är det en hög tröskel även för Ryssland, som via maskirovka (vilseledning, ett spel för övrigt Ryssland inte är ensamma om att spela) och reflexiv kontroll måste komma innanför vår beslutsprocess och även lura underrättelsetjänst och signalspaning för att ha en chans. Nyttiga idioter, avlönade troll, inflytelseagenter och andra femtekolonnare är därför viktiga verktyg i den ryska verktygslådan. Svenskt försvar sover inte längre, utan det svenska lejonet är numera alltid redo att höja beredskapen och lägga ut trösklarna på, under och över Östersjön.

En del saker på filmen nedan är maskerade, inklusive hur torpedernas propellrar ser ut, samt numret på ubåten som sägs varit HMS Uppland i texten hos Försvarsmakten.

Och DN, det är stiligare att publicera klockan 12:34.